Månad: juni 2017

Kalle Olsson (S):  Vid dagens sammanträde i försvarsutskottet fick utskottet en information om försvarsmaktsövningen Aurora 17, som kommer att gå av stapeln i höst mellan veckorna 37 och 39. Övningen är den största i sitt slag på 20 år och inkluderar samtliga stridskrafter och medverkan från en rad andra myndigheter. Man brukar ju säga att övning ger färdighet, och på det försvarspolitiska området har övning också en säkerhetspolitisk signalverkan.

Min fråga är: Hur ser försvarsministern på värdet av denna övning, och vilka säkerhetspolitiska signaler skickar vi med Aurora 17?

Försvarsminister Peter Hultqvist (S):  Först och främst handlar övningen om att öka svensk försvarsförmåga, att öka förbandens kompetens och kapacitet. Med 19 000 soldater, flyg, armé och marin är det den största övningen på 23 år. Det är en oerhört fin övning där 40 myndigheter är inkopplade också på den civila sidan. Den kommer att ge bra underlag för att utvärdera både styrkor och svagheter inom ramen för det svenska totalförsvaret. Detta är grunden för övningen.

Det är också ett scenario som handlar om försvar av Sverige. Tillsammans med inbjudna gäster från nordiska länder, Baltikum, Frankrike, USA och Polen kommer övningen att omfatta detta scenario. Ytterst handlar det om att signalera svensk suveränitet och svensk militär kapacitet och att vi bygger militär förmåga. Läs protokollet

Vi har alltför länge förlitat oss på andras militära styrka. Vi måste nu gripa chansen att ta ansvar för vårt eget försvar. Detta är vi skyldiga våra medeuropéer, skriver EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker…
EU har redan de verktyg som behövs för att övergå från det nuvarande lapptäcket av bilateralt och multilateralt militärt samarbete till effektivare former av integration på försvarsområdet. EU-fördraget ger en möjlighet till ett varaktigt, strukturerat samarbete för alla medlemsstater som önskar och kan gå vidare tillsammans. Jag tror att tiden är inne för att använda oss av den.
Detta tillvägagångssätt kompletterar vårt samarbete med Nato, som är av avgörande betydelse för vår framtid. När allt kommer omkring hör 22 av våra medlemsstater till försvarsalliansen. Men vårt Natosamarbete kan inte längre användas som ett bekvämt alibi för att argumentera mot självständiga europeiska insatser.

Vi har alltför länge förlitat oss på andras militära styrka. Vi måste nu gripa chansen att ta ansvar för vårt eget försvar. Detta är vi skyldiga våra medeuropéer, eftersom det först och främst är Europas befolkning som driver på ett närmare försvarssamarbete.I nästan alla EU-länder ser man säkerheten som en av de tre viktigaste prioriteringarna, och tre fjärdedelar av européerna är positivt inställda till en gemensam säkerhets- och försvarspolitik. Läs artikel

Gränsbevakningsväsendets befogenheter planeras utvidgningar för att Gränsbevakningsväsendet snabbt och effektivt ska kunna ingripa också i s.k. hybridhot såväl självt som i samarbete med andra myndigheter. Avsikten med ändringarna är att förbättra Gränsbevakningsväsendets och därigenom också andra myndigheters kristålighet och förmåga att hantera omfattande störningar…

Det föreslås att det i gränsbevakningslagen tas in bestämmelser om befogenheter för de värnpliktiga som fungerar som stöd för Gränsbevakningsväsendet. Enligt förslaget kan de värnpliktiga på begäran av gränsbevakningsmän av särskilda skäl t.ex. uppta signalement, reglera trafiken och utföra säkerhetsvisitationer. De värnpliktiga ska inte användas i farliga uppgifter.

En gränsbevakningsman föreslås ha rätt att ingripa i användning av en obemannad luftfarkost eller en drönare genom att vid behov använda maktmedel och tekniska åtgärder. Det ska dessutom vara möjligt att en gränsbevakningsman lokaliserar fjärrstyrningsanordningen för att hitta användaren. Befogenheterna är nödvändiga t.ex. för att garantera sjöräddningshelikoptrarnas verksamhet. Läs artikel

EU-kommissionen lämnade den 7 juni ett diskussionsunderlag med reflektioner rörande utvecklingen av det EU:s säkerhets- och försvarspolitiska samarbetet. Underlaget kommer att vara föremål för EU-samråd under hösten 2017.

Sverige är inte med ombord när EU nu övergår från att prata till att handla, apropå planerna på europeiskt försvarssamarbete.

På onsdagen lade EU-kommissionen fram det förslag man utlovade förra hösten, om hur EU-budgeten kan användas för att stärka försvarssamarbetet i Europa.
Det är en försvarsfond, värd cirka 5,5 miljarder euro om året.

Fonden får två uppgifter varav den första redan har tjuvstartat – det handlar om gemensam forskning i försvar.  EU-kommissionen styr nu 25-90 miljoner euro till sådan forskning under de närmaste åren.
När nästa sjuårsbudget inleds, år 2019, hoppas EU-kommissionen att totalt 500 miljoner euro kan gå till militär forskning. Läs artikel

Finland genomför tillsammans med Sverige en gemensam Open Skies -inspektionsflygning i Ukraina 5 – 9 juni 2017. Sverige verkar som lednation (Lead Nation, LN). Över den gemensamma flygningen har man mellan Sverige och Finland tecknat ett Technical Agreement -avtal (TA), där man beskrivit deltagarnas ansvar, skyldigheter samt kostnadsfördelning…

Open Skies är ett avtal vars målsättning är att främja öppenhet och säkerhet i Europa. Avtalet möjliggör för medlemsländerna att utföra observations- och fotograferingsflygningar i de andra medlemsländernas luftrum i enlighet med en på förhand uppgjord flygningsplan. Finland anslöt sig till avtalet i februari 2003. Läs artikel

Closer to home, the situation in the Baltic Sea region is not only a reflection of other conflicts. The real elements of tension are there – Russia and NATO’s increased military presence in the Baltic Sea, the lack of dialogue between east and west, Finland’s geographical location between the western states and Russia, and the Baltic Sea as a strategic transportation route. Despite this, there is much we can do to strengthen Finland’s position in such a world and to enhance both our national security and resilience. In this I invoke the four pillars.

The first two pillars are a wise foreign policy and a credible defence. I strongly believe in the importance of a consensual foreign policy underpinned by effective diplomacy as the best means for creating stability and predictability. For a small country, multilateral organisations such as the European Union and United Nations are without doubt a better option than a world dominated by great powers. Though they are both beset with issues concerning their abilities to operate and mediate, I am certain that the best antidote to the dealings of great powers and their spheres of influence is to contribute to better functioning multilateral organisations, thereby encouraging and fostering greater respect for international rules.

Matti Vanhanen, representing the Centre Party, is a Member of Parliament and Chairperson of the International Affairs Committee. He is a presidential candidate in the 2018 election. Läs artikel

…Vår säkerhetssituation har jag ofta beskrivit i form av fyra pelare. De är aktuella även i dag. Våra pelare är det nationella försvaret och säkerheten, den västliga integrationen, relationerna med Ryssland samt det internationella systemet, särskilt dess struktur, regelbaserade system och kontrollerbarhet. Pelarna är inte statiska, utan de lever i tiden. De står också i kontinuerlig växelverkan med varandra. Och ju bättre de står i balans med varandra, desto stabilare är Finlands ställning.

Vi är ännu länge tvungna att tåla instabilitet i världen. Därför måste vi också värna om vår starkaste stöttepelare – ett trovärdigt nationellt försvar. Vår försvarsmakt har under de senaste åren med framgång genomfört betydande reformer. Driftsystemet går emellertid inte att uppdatera med en gång, utan vi måste ständigt arbeta på det. Detta kräver både resurser och en framtidssyn om hur vårt försvar ska utvecklas.

I allt vad vi gör är det bra att minnas att vår starka försvarsmakt utgör en hög tröskel för fienden, men samtidigt är den en orsak till samarbete för våra vänner…

Den allmänna värnplikten, som har existerat lika länge som det självständiga Finlands försvarsmakt, har alltid varit den solida grundstenen i vårt försvar. Systemet har ibland granskats med kritiska ögon, och många andra länder i Europa har kört ner sina system. Finland har däremot konsekvent hållit fast vid sitt system, och det är bra. Nu tänker många av de länder som har lagt ner sina system återinföra det som de redan en gång har avvecklat.

Läs mer

Det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om svenskt deltagande i Europeiska unionens marina insats, Atalanta. Insatsen arbetar med säkerheten på vattnet utanför Somalias kust. Regeringen föreslår att Sverige under högst tre månader 2017 ställer en beväpnad styrka till förfogande för att delta i Atalanta. Styrkan ska bestå av högst 135 personer. Deltagandet ska gälla under förutsättning att det även fortsättningsvis finns ett giltigt mandat för styrkan enligt beslut i FN:s säkerhetsråd.

Särskilt yttrande (SD)

Björn Söder (SD) och Mikael Jansson (SD) anför:  EU:s marina operation Atalanta inleddes den 8 december 2008 och har sedan dess förlängts vid åtskilliga tillfällen. Det svenska deltagandet i insatsen har vid fyra tidigare tillfällen varit föremål för riksdagens ställningstagande, senaste gången i december 2014. Sverigedemokraterna är i grunden starkt kritiska till militära insatser inom ramen för EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, men konstaterar, liksom vid tidigare behandlingar i samma ärende, att insatsen har ett folkrättsligt mandat enligt beslut i FN:s säkerhetsråd och att den också gynnar svenska intressen. Därför bifaller även Sverigedemokraterna det svenska deltagandet i enlighet med propositionen.  Vidare anser Sverigedemokraterna att det, liksom vid andra internationella insatser, bör göras en ordentlig utvärdering och uppföljning av deltagandet och att riksdagen bör få ta del av en sammanställning av erfarenheter som hittills gjorts av den svenska insatsen genom en återrapport till riksdagen. I en situation där Sverige inte har ett existensförsvar att tala om, samtidigt som det säkerhetspolitiska läget i vår omedelbara närhet ser fortsatt allvarligt ut, anser vi det inte vara lämpligt att ytterligare belasta försvarsbudgeten. Läs protokollet

Finlands president Sauli Niinistö avfärdar att Ryssland skulle kunna anfalla Estland.

– Då skulle det bli en sammandrabbning mellan Ryssland och Nato. Därför uppstår inte ens en sådan situation, säger han.

Skulle Finland tvingas hjälpa Estland militärt i en sådan situation? Det är en diskussion som pågått under den senaste tiden.

– Man måste inse att om krig skulle föras i Estland och Baltikum, så är Nato delaktig i det, säger Niinistö i en lång intervju i kvällstidningen Ilta-Sanomat

Han tror inte på någon begränsad styrkemätning. I stället skulle det innebära en mycket storskalig krigföring.  Niinistö upprepar i intervjun att han inte tror att det någonsin kommer att hända. Han korrigerar också frågeställningen.

– Den rätta frågan vore förstås, skulle Finland hjälpa Nato att hjälpa Estland. Läs artikel

…Europa har på kort tid tagit konsekvenserna av att Storbritannien lämnar unionen och att USA:s nye president Donald Trump har signalerat att Europas sak inte är Amerikas som förut. I november antog EU-parlamentet en resolution om att öka anslagen för försvarsforskning och talar nu också öppet om en europeisk försvarsunion som komplement till Nato, ett ”militärt Schengen”. Det är minsann en rask framryckning att vi skissar ett militärblock för 2020-talet inom samma yttre Europagränser där vi hittills inte ens har kunnat enas om en gemensam gränsbevakning.

EU frångår snabbt de 27 staternas homogeniserade konsensusunion; medlemsstaterna ska nu få delta på olika nivå som de vill. En försvarskärna där Tyskland, Frankrike, Italien och Spanien tänker sig kunna vara framtidens innersta allians i Europa utkristalliserar sig – redan sammanknutna av gemensam militärindustri…

Svallvågen av det här verkar inte helt ha nått Finland. Riksdagsdebatten i torsdags om vår Europapolitik tycktes fortfarande mest handla om det gamla käbblet om ”Bryssel”…

Niinistö har envist hållit fram möjligheterna till också andra försvarslösningar i Europa än en blind tro på Nato. Nu kan den plötsliga vändningen kring ett alleuropeiskt försvar ha blivit ett ”vad var det jag sa” som kan bära Sauli Niinistö långt bland Europas statsledare…

På sista raden noterar vi att pacifismen som idé i Europa är lika mycket ur mode som galoscher för herrar. Ett ideellt gräsrotsarbete för icke-våld och praktisk fred är närmast utdött som genre, och en ikon som Mahatma Gandhi är mer eller mindre, med den elake Winston Churchills ord, ”en halvnaken fakir” ur det förflutna. Läs ledaren