Månad: juni 2017

Kommentar: Niklas Karlén ( se artikel nedan) anför sju argument varför stater inte skall blanda sig i inbördeskrig i en annan stat. Det är alla goda argument  som visar att inblandning , oftast rör det sig om stormakters interventioner, snarast förvärrar konflikten i landet.

Men den avgörande och principiella kritiken av inblandning tas inte upp i artikeln. Det gäller folkrätten. Det är inte tillåtet för en utomstående stat att gå in  i en annan stat och försöka påverka utgången av en intern konflikt.  Ytterst handlar det om varje stats  suveränitet och rätt att  utan yttre påverkan  bestämma styrelsen i landet. På senare år  har det blivit allt vanligare att stormakter ( och allierade i olika koalitioner) hänvisar till att de ingriper i  en intern konflikt på begäran av en sittande regering. Det gäller i Afghanistan och Irak. På den här sajten har vi kommenterat detta i flera artiklar(  Afghanistan, Irak , Syrien). En stat har emellertid alltid rätt till kollektivt självförsvar, dvs. rätt att ta emot militärt bistånd från en annan stat om landet utsätts för väpnat angrepp från en stat.

Sju saker alla borde veta om externt stöd i inbördeskrig, Niklas Karlén:

Det har blivit allt vanligare att stater blandar sig i andra staters interna konflikter. Forskningsresultat visar dock att externt stöd i inbördeskrig kan få negativa konsekvenser, skriver Niklas Karlén, doktorand i freds- och konfliktforskning vid Uppsala Universitet.

Det pågående inbördeskriget i Syrien karaktäriseras ofta som ett proxykrig med en hög grad av internationell inblandning. Medan framförallt USA, Turkiet, Saudiarabien och Qatar tränar och utrustar den väpnade oppositionen så stödjer Ryssland och Iran den sittande regimen.

Syrien är inte unikt, utan forskning visar att direkt statlig inblandning i inrikespolitiska konflikter på någon av de stridande parternas sida har blivit allt vanligare sedan andra världskrigets slut. De pågående konflikterna i Demokratiska Republiken Kongo, Ukraina, Jemen, Sydsudan, Irak och Afghanistan utgör andra nutida exempel där vi ser hur utomstående stater aktivt stödjer rebellgrupper eller regering. Läs artikel

I går rullade 18:e stridsgruppen av färjan från Oskarshamn. Efter en uppvisningsmanöver genom stan rullade de söderut, in bakom avspärrningarna på Tofta skjutfält.

Med cirkulerande stridsflygplan över hamnen och nyfikna blickar från många medpassagerare rullade i går eftermiddag ett stort antal stridsfordon 90 i land. Skyttekompaniet hade på morgonen lämnat Skövde och transporterade hit med färjan från Oskarshamn blir soldaterna historiska som öns första fasta försvar på mer än tio år.

– Det känns jätteroligt att den här dagen äntligen har kommit. ÖB fattade sitt beslut i september och några av oss har varit på plats sedan i oktober, säger Therese Fagerstedt, kommunikationsansvarig för Försvarsmakten på Gotland.

Totalt ingår 160 man i den 18:e stridsgruppen på Gotland. Hur många soldater, och antalet fordon, som kom med Destination Gotlands ordinarie färja vill Försvarsmakten inte avslöja. Läs artikel

Det är tidig morgon och försvarsminister Peter Hultqvist är på väg i luften till en stor nordisk flygövning, ACE 17. För AiP berättar han om varför det svensk-finska samarbetet är viktigt, hur hans besök i Washington gick och varför ett militärt samarbete med Ryssland ”inte finns på kartan”…

Den här dagen är han på väg till den internationella flygövningen Arctic Challenge Exercise 2017, förkortat ACE 17. Den genomförs vartannat år av Sverige, Finland och Norge tillsammans och årets övning är den tredje i ordningen. Finland är övningsledare och ansvarig. Nästa gång, 2019, sitter Sverige vid styrspakarna…

Skulle Sverige gå med i Nato skulle det påverka spänningsläget i vår del av Europa och det skulle också sätta stark press på Finland, menar han.

– Det är det bästa för Sverige att arbeta utifrån en militärt alliansfri position tillsammans med andra på bilateral nivå för att skapa säkerhet, men också för att gradera upp vår militära förmåga. Jag har förklarat den svenska ståndpunkten i internationella sammanhang och för våra samarbetspartners och möter full respekt för den, konstaterar försvarsministern innan det är dags för Saab 340 att smyga ner på landningsbanan…

…mötet med James Mattis, amerikanska försvarsministern:

– Vi skrev ett avtal i fem punkter med den förra administrationen och signalerna från dem nu har varit väldigt tydliga om att vi jobbar vidare som tidigare planerat. Det blir inga förändringar i och med den nya administrationen. Den försvarspolitiska relationen till USA är stabil.

…Ryssland:

– Vi har inga militära relationer med Ryssland, det är helt uteslutet. Det bygger på att de har annekterat Krim och på den press de baltiska staterna upplever från rysk sida. Vi har försvarsattachéer i Ryssland och de har i Sverige, men ett militärt samarbete finns inte på kartan. Läs artikel

Landmaktutredningen forteller oss at de økonomiske rammene ikke kan levere den landmakten

Hæren representerer vårt bredeste og dypeste ekspertmiljø på landmakt, og en betydelig del av kamperfaringen nasjonen besitter. Som sjef for Hæren, og som Forsvarssjefens landmilitære rådgiver, er det min oppgave å dele mitt syn i den offentlige diskusjonen om Hæren og Heimevernet.

For at Norge skal kunne løse militære utfordringer i hele konfliktspekteret, er vi avhengig av en riktig balanse mellom luft-, sjø-, cyber- og landmakt. Norge vil alltid være avhengig av allierte, men det handler om grad av avhengighet og på hvilken måte. En troverdig, norsk, landmilitær evne er avgjørende i dette perspektivet.

Dersom de økonomiske rammene for utviklingen av landmakten blir stående, fører de til en de facto nedprioritering av Hæren og Heimevernet, og en dreining bort fra et balansert forsvar. Vi får da et forsvar med en svakere landkomponent, der tilstedeværelse, kontroll og evne til å møte en motstander også på bakken svekkes. Dette reduserer vår nasjonale handlefrihet, Forsvarets krigsforebyggende effekt og kan fremtvinge spenningsøkende tiltak hos potensielle motstandere. Läs artikel

Ett ryskt stridsflygplan flög för en vecka sedan mycket nära ett svenskt signalspaningsplan. Nu visar det sig att den ryska piloten flög så nära att svenskarna av säkerhetsskäl tvingades vända, skriver Dagens Nyheter.

Det svenska Gulfstreamplanet hade en påslagen transponder och DN har kunnat följa dess väg från basen Malmen utanför Linköping.

Planet flög ut över Östersjön där det lade sig i en rutinmässig så kallad spaningsslinga på internationellt vatten utanför den ryska enklaven Kaliningrad. Plötsligt avbröts spaningsslingan, av allt att döma när det ryska planet kom nära, och Gulfstreamplanet svängde nordväst mot Sverige.

– Av flygsäkerhetsskäl avbröt vi vår flygning och återvände hem till basen, säger den svenska Försvarsmaktens presschef Philip Simon till tidningen. Läs  artikel

Försvarsminister Jussi Niinistö reser denna vecka till Bulgarien, Belgien och Sverige…

Torsdagen den 29 juni deltar minister Niinistö i Bryssel i en arbetslunch som är avsedd för Natos medlemsstater, Finlands och Sveriges försvarsministrar samt Europeiska unionens höga representant Federica Mogherini. Niinistö deltar också i Reslolute Support Mission -mötet till vilket förutom Natos medlemsstater även företrädare de länder som deltar i Afghanistan-operationen har inbjudits.

I samband med mötena i Bryssel för Finland och Tyskland också bilaterala diskussioner. Finlands och Tysklands försvarsministrar ska underteckna ett dokument för ramarrangemang som gäller försvarssamarbete (Framework Arrangement). Samtidigt ska ministrarna också underteckna en avsiktsförklaring om deltagande i ramstatsgruppens verksamhet som leds av Tyskland (Framework Nation Concept).

Fredagen den 30 juni reser försvarsminister Niinistö vidare till Stockholm. Vid mötet med Finlands, Sveriges och Storbritanniens försvarsministrar ska minister Niinistö underteckna ett anslutningsdokument som gäller Finlands deltagande i verksamheten i styrkan Joint Expeditionary Force (JEF) som leds av Storbritannien. Läs pressmeddelande

REPLIK DN Debatt 20/6. Att svenska regeringen sagt ja till EU:s försvarsbygge är ett historiskt misstag. Starka krafter inom EU arbetar nu för att militarisera unionen. Det är långt ifrån Olof Palmes tankar om en gemensam säkerhet som i första hand bygger på minskade spänningar via diplomati och förhandlingar, skriver Malin Björk (V) och Stig Henriksson (V)…

Att svenska regeringen sagt ja till EU:s försvarsbygge är ett historiskt misstag. Starka krafter inom EU arbetar för att militarisera unionen. Bakom detta står framförallt federalisterna i EU, som vill bygga ett militariserat Europas förenta stater. För dem var införandet av den gemensamma valutan euron en viktig framgång. Nu är det gemensamma försvaret den nya centrala delen i deras byggnadsplan av en EU-supermakt…

Att regeringen säger ja till detta är ännu ett steg bort från den militära alliansfriheten. Och det sker utan hörande av folkmeningen eller allmän debatt. Så lättvindigt kan man inte hantera beslut som kan vara historiskt avgörande. Läs debattartikel

Regeringen överlämnar på torsdag en remiss till Lagrådet med en rad skärpningar i exportkontrollen av krigsmateriel. Lagrådsremissen genomför i stort den överenskommelse som gjordes i den s.k. KEX-utredningen från 2015.

På torsdag ska regeringen överlämna en remiss till Lagrådet som skärper kraven på svensk vapenexport. Insynen och transparensen kring vapenaffärer kommer att bli bättre med de nya reglerna, menar justitieminister Morgan Johansson (S). Det mest framträdande i remissen är det omdiskuterade demokratikriteriet, som syftar till att Sverige inte ska exportera vapen till länder ”med grava brister i den demokratiska statusen”.

”Olika länder har olika system och kan befinna sig på olika delar av skalan. Det här måste vi ta ställning till i de enskilda fallen”, sade justitieministern till SR (26/6) och menade att praxis kommer utvecklas ”efter hand”. Den exakta gränsdragningen för när ett land kan komma att bedömas som tillräckligt odemokratisk förblir därmed fortfarande höljt i dunkel. Klart är att Sverige kommer att bli första land i världen att införa ett demokratikriterium för vapenexport. Det kan komma att innebära stora problem för näringslivet, då kriteriet kan göra Sverige mindre intressant som samarbetspartner för vapenleverantörer i andra länder. Utbyte av viktig kompetens och teknik kan försvåras eller i värsta fall bli omöjligt.

Eftersom svensk säkerhetspolitik bygger på (en visserligen ihålig) militär alliansfrihet är det extra viktigt att villkoren för vår inhemska vapenindustri är gynnsamma. Om vi överhuvudtaget ska ha möjlighet att försvara oss själva vid en konflikt förutsätter det därmed att svensk försvarsindustri tillåts exportera till andra länder. Läs ledaren

Regeringens pressmeddelande om förslaget till skärpta krav på svensk vapenexport.