Månad: juni 2017

I dag presenterer forsvarssjefen en statusrapport for landmaktutredningen som skal gi svar på hva slags hær og heimevern Norge skal ha i framtida. Forsvarsminister Ine Eriksen Søreide ga oppdraget til forsvarssjef Haakon Bruun-Hanssen i fjor etter at langtidsplanen for Forsvaret ble vedtatt. I langtidsplanen var hær og heimevernet utelatt…

– Det var et uklokt grep som utelukkende har skapt mye støy. Regjeringen burde lagt fram en helhetlig plan for Stortinget. Det sier seg selv at man ikke får gode vedtak når man ikke ser helheten, men nå er det viktig at vi ser framover, sier Kjell Grandhagen (62), pensjonert generalløytnant og tidligere etterretningssjef.

Han mener langtidsplanen allerede er utdatert, og begrunner det med at de fire største partiene programfestet på sine landsmøter i vår at Norge skal bruke 2 prosent av BNP på Forsvaret fra senest 2024. Han er sterkt kritisk til at arbeidsgruppa som jobber med landmaktutredningen må forholde seg til de økonomiske rammene som er fastlagt i langtidsplanen, og at man ikke ser på hva slags forsvar landet kan få hvis partiene gjennomfører sine vedtak og tilfører Forsvaret betydelig større ressurser. Läs artikel

Botswanas president Ian Khama viftar bort kritiken från den politiska oppositionen på hemmaplan mot planerna på att köpa åtta Gripenplan.

– Kanske ska vi köpa pilbåge och pilar i stället, säger han till DN.

Statsminister Stefan Löfven (S) anser att detta är en fråga för Botswana som andra inte ska lägga sig i…

Statsminister Stefan Löfven retar sig på personer utanför Botswana som säger att landet inte behöver ett avancerat system med jaktplan.

– Det är inte upp till oss att säga till ett afrikanskt land att de inte kan fatta de här besluten. Jag ogillar den här nedlåtande attityden mot andra länder. Sverige stärker just nu sin militära kapacitet. Det är upp till varje land att bestämma sin militära kapacitet, säger Stefan Löfven. Läs artikel

Pensjonert flaggkommandør Jacob Børresen.

Han mener mandagens statusrapport er grundig, og tenker man får til mye tross gitte, trange rammer.

– Gitt at alle de store partiene på Stortinget har fattet vedtak om å 2 prosents økning, er det vanskelig å forstå at ikke studien fikk i oppdrag å vurdere en landmaktstruktur med økte rammer. Langtidsplanens rammer fører uunngåelig til at Hæren forblir så liten, at den ikke vil ha nevneverdig utholdenhet, og dermed heller ikke militær verdi, annet enn som ledd i større allierte formasjoner, sier Børresen. Det største, dristige valget mener han er å anbefale å stanse den pågående oppgradering av Hærens stridsvogner, og erstatte de tunge stridsvognene med en lettere utgave, en såkalt panserjager.

– Dermed har man gått rett inn i den betente striden innad i Hæren om en tung eller lett hær, og har statt stilling for en lett mekanisert hær. Personlig mener jeg at man vektlegger kvalitet i form av teknologi i for stor grad, og kvalitet i form av volum i for liten grad, sier Børresen…

– Forsvarets viktigste oppgaver er å forhindre krig. Jeg tror blant annet valget skyldes at man legger et for snevert avskrekkingsbegrep til grunn, at Forsvarets evne til avskrekking skal være proporsjonal med Forsvarets ildkraft. Det er etter mitt skjønn en litt for enkel tilnærming, sier Børresen. Läs artikel

Landsmaktsrapporten kan läsas här.

Efter det att EU-kommissionens ordförande, Jean-Claude Juncker kommit med visioner om EU:s framtida säkerhet så har nu kommissionen lagt ett konkret förslag till att militarisera EU. Det gäller såväl i operativ mening genom ett EU-försvar som det gäller en strategi att ta kontroll över medlemsstaternas försvarsindustrier.

Naturligtvis motsätter vi oss ett EU-försvar ur flera perspektiv: säkerhetspolitiskt såväl som för det nationella självbestämmandets skull. I denna artikel vill vi dock främst belysa de konkreta följderna för svensk försvarsindustri om EU-kommissionens förslag skulle bli verklighet…

Att bunta samman framgångsrika och inte framgångsrika försvarsindustrier och sätta EU som koncernledning är en katastrof. Den lägsta effektiva nivån för försvarsmaterielsamarbetena är medlemsländerna. Riksdagen bör besluta om att EU:s förslag strider mot subsidiaritetsprincipen.

Försvarsminister Peter Hultqvist har kämpat hårt i ministerrådet för att klargöra att försvarsmaterielfrågorna är mellanstatliga. Nu är det läge för regeringen att ryta i ordentligt. EU-byråkraterna har inte kunskap eller geni att besluta över materielsamarbetena. Läs artikel

Svensk försvarspolitik befinner sig i förändring. Ett drygt decennium av försvarspolitisk inriktning mot militära uppdrag utanför Sveriges gränser har ersatts av ett lika tydligt fokus på återuppbyggnad av en nationell försvarsförmåga. I det här kapitlet diskuterar vi vad denna förändring betyder för försvarets legitimitet hos den svenska befolkningen, och på vilket sätt den hänger samman med förändringar i den svenska säkerhets- och försvarspolitiska opinionen. Resultaten visar att tre av fyra svenskar tycker det är viktigt att Sverige har ett starkt militärt försvar och viljan att minska försvarsutgifterna ligger på historiskt låg nivå. Stödet för att åter tillämpa värnplikt fortsätter att öka. Stödet för ett svenskt Nato-medlemskap har försvagats och förtroendet för försvaret har minskat något.

Hösten 2017 genomförs Aurora 17, den största militärövningen i Sverige på över 20 år. Försvaret kommer då att öva tillsammans med bl a militär från Finland, Danmark, Norge, USA och Frankrike. Svenska soldater kommer att öva försvar av Stockholmsområdet, Göteborg och Gotland sida vid sida med bl a amerikanska stridsfordon – något som var otänkbart under det kalla krigets svenska neutralitetspolitik. Auroraövningen blir en konkret illustration av att försvaret nu åter fokuserar skydd av svenskt territorium, men i en kraftigt förändrad säkerhetspolitisk kontext jämfört med under t ex 1980-talets motsvarande stora militärövningar. Läs rapporten

Touko Aalto lovar att lära sig tala bättre svenska och gör allt för att betona partiets feministstämpel. Till kärnkraften och Nato säger De grönas pinfärske ordförande som väntat nej…

Nej till Nato och kärnkraft

De grönas presidentkandidat Pekka Haavisto tar avstånd från ett Natomedlemskap och Touko Aalto är inne på samma linje.

– Jag stöder det inte.

Under inga omständigheter?

– Inte under nuvarande omständigheter, för ett medlemskap skulle inte öka samhällstryggheten. Däremot kan vi diskutera hur vi ska intensifiera det europeiska och det nordiska försvarssamarbetet. Läs intervjun

Inför utrikesministrarnas möte i Luxemburg den 19 juni står bland annat följande punkter på dagordningen:

• Genomförande av EU:s globala strategi (EUGS)
• Terrorismbekämpning
• Samarbete mellan EU och Nato
• Irak
• Migration

Samarbete mellan EU och Nato.

Förslagets innehåll: Rådet förväntas ha en diskussion om EU-Natosamarbetet. Rådsslutsatser förväntas antas.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar ökat samarbete mellan EU och Nato för att stärka europeisk säkerhet och internationell krishanteringsförmåga. Regeringen välkomnar att den gemensamma EU-Natodeklarationen genomförs i enlighet med rådets slutsatser från den 6 december 2016 och ställer sig positiv till praktiskt samarbete, t ex gällande motverkande av hybridhot. Regeringens hållning är att samarbetet bör ske på basis av komplementaritet och med respekt för respektive organisations mandat och beslutsautonomi. Läs pressmeddelande

Frågan om EU:s integration och gemensamma försvar har diskuterats, glömts och tagits upp på nytt. Glömts och åter tagits upp vid en tidpunkt när Storbritanniens utträde ur EU är troligt. Det land som både med tanke på integration och försvar skulle vara av stor betydelse.

Anm: Carl Fredrik Sandelin var under ett tiotal år chef för Finska Notisbyrån (finska motsvarigheten till TT) och dessförinnan chef för dess utrikesredaktion.

Det säkerhetspolitiska omvärldsläget har försämrats och blivit allt mer oförutsägbart vilket ställer högre krav på försvarsförmågan. Detta är inte en isolerad utmaning för Sverige utan gäller även andra försvarsmakter. Riksdag och regering har också i den försvarspolitiska inriktningen för Sveriges försvar 2016-2020, varit tydlig med behovet av en ökad försvarsförmåga…

Marinerna ligger väldigt långt framme i att utveckla en gemensam styrka. Vi har under många år genomfört gemensamma övningar med taktikutveckling. Vi är båda små nationer och kan inte göra allt själva och då är en gemensam utveckling både kostnadseffektiv och nödvändig för att öka våra förmågor. En ensam marin kan inte ha allt men gemensamt kan vi komplettera varandra. Utvecklingen har också ett politiskt stöd vilket är enormt viktigt för att kunna fortsätta vårt gemensamma arbete.
Vad är nästa steg i utvecklingen?

Nästa mål är att uppnå initial förmåga,så kallad med den svensk-finska marina stridsgruppen. Syftet är att ha en gemensam förmåga att tillsammans kunna genomföra bland annat sjöövervakningsuppgifter och skydd av sjöfart. Den slutliga evalueringen kommer att genomföras under övningen.
Tidigare under våren övades den svensk-finska stridsgruppsstaben under den multinationella stabsövningen som ett led i evalueringen. Målsättningen är att i slutet på detta år kunna anmäla att styrkan har uppnått initial förmåga. Läs pressmeddelande

Svensk försvarspolitik under 1900-talet gick ut på att göra Sverige starkt och oberoende om kriget kom till Europa. Totalförsvarets viktigaste beståndsdel var den civila biten. Sverige skulle fungera även i en krigssituation. Därför fanns omfattande lager med mat och bränsle. Omkring 200 sådana lager fanns ännu kvar under början av 1990-talet…

Fram tills 1980-talet var självförsörjningsgraden i Sverige mellan 80 till 90 procent. I dag är den siffran under 50, en av Europas lägsta. Hälften av allt vi konsumerar kommer från utlandet. Stryps produktionen där får vi förlita oss på inhemska livsmedelsproducenter. Dessa är i sin tur beroende av drivmedelsimport från utlandet. Efter drygt tio dagar är alltså samhällets livsmedelsresurser slut. Då är det upp till var och en att klara sig själv. Det är annorlunda i Finland, där finns lager som räcker i ett halvår…

Kunskapen bland kommuner, landsting och andra institutioner måste byggas upp från grunden. Men det går inte att äta beredskapsplaner. Oavsett om staten tecknar vettiga avtal med livsmedelsproducenterna eller löser lagren på annat vis är det bättre att vara ute i god tid. För svensken måste äta, även om det blir krig. Läs ledaren