Månad: juni 2017

Nordstream II har varit ett tvistefrö länge i Europa. Häromdagen gick USA in i saken – eller åtminstone delar av den amerikanska ledningen.

När den amerikanska senaten för några dagar sedan röstade för skärpta sanktioner mot Ryssland, klev man tungt in i europeiska angelägenheter.
De nya sanktionerna riktar sig mycket specifikt mot ryska olje- och gasintressen – och i synnerhet mot projektet Nordstream II, gasledningen i Östersjön som ska dubblera mängden gas Ryssland kan leverera till Europa  (utan att passera Ukraina). Senaten ville hjälpa Europa att bli mindre sårbart för Ryssland.

Nu råkar en rad europeiska länder ha affärsintressen i ledningarna och vill se projektet förverkligas. Holländska Shell, franska Engie, österrikiska OMV tyska Uniper och Wintershall är bara några som köpt in sig medan ryska statliga Gazprom behållit 51 procent. Tyskland och Österrike protesterade omedelbart och påminde att fram  till nu har USA och Europa alltid agerat gemensamt när det gäller sanktioner mot Ryssland. Läs artikel

According to the mainstream western strategic narrative, Russia has since 2014 erected multiple Anti-Access Area Denial (A2AD) exclusion zones or “bubbles” around Europe and the Middle-East. These bubbles supposedly hinder or even prevent western military action and troop deployments during a potential military crisis between the West (read: NATO) and Russia. Symbols of this new Russian A2AD policy can be found in modern long-range weapon-systems like the S-400 Triumf long-range surface to air missile system, SS-26 Stone (aka Iskander) short range ballistic missile system or the K-300P (aka Bastion-P) mobile coastal missile system…

Russia has not developed a new brilliant policy or doctrine – either on the strategic or operational levels – that corresponds with the western notions of its A2AD capabilities. Rather, in many cases Western states are projecting their own capability shortfalls onto Russia – shortfalls that are a product of over-focusing for almost two decades on multinational expeditionary military operations against weak third rate adversaries in the name of stability operations, military crisis management and counterinsurgency operations. Läs artikel

Sverige blir nu fullvärdig medlem av Natos kodifieringssystem för försvarsmateriel och får tillgång till information om mer än tio gånger fler förnödenheter än de som finns i vårt eget nationella kodifieringssystem…

I Sverige har vi ett egenutvecklat system för identifiering av försvarsmaterielkomponenter, men det finns bara ett användarland, det vill säga Sverige.

– Vårt system är minst lika bra som Natos men vi behöver komma in i ett sammanhang där vi på ett utökat sätt kan byta, låna, köpa och sälja produkter det vill säga skapa en informationsmässig materiell interoperabilitet, säger Göran Bostedt på FMV, och ansvarig för NCB i Sverige. Läs pressmeddelande

…Tidligere generalinspektør for Hæren Robert Mood i Syn og Segn. Han mener Norge ikke er tjent med en total avhengighet av USA og Nato. Hans alternativ er et sterkere nordisk forsvar eller et samarbeid med europeiske land, som Storbritannia, Tyskland, Frankrike eller Nederland: «Kanskje kan Putin, Trump og Erdogan, kvar på sin måte, stimulera Europas leiarar til å gå vidare frå å velja éi side til ei sjølvstendig rolle».

Det er fornuftige tanker, forutsatt at Norge som småstat har tilstrekkelig beredskap til forsvar av eget territorium. Det hjelper ikke å bytte ut avhengighet til USA med underordning under EU i et forsvarssystem der småstatene leverer nisjekapasiteter til en felleshær styrt av stormaktene. Et europeisk forsvarssamarbeid måtte i tilfelle basere seg på at hvert land har ansvaret for å forsvare eget territorium, kombinert med et felles sikkerhetssystem. For Norge vil det å ha felles kapasiteter med andre land være mest aktuelt i Norden.

Tidligere etterretningssjef Kjell Grandhagen er blant dem som tar til orde for at Norge må ta større ansvar for egen sikkerhet. Han vil ha en sterkere hær og et heimevern som kan sikre kritiske objekter og overvåke territoriet. Han er sterkt kritisk til at Norge utelukkende skal basere forsvaret på langtrekkende strategiske kapasiteter.

I et innlegg i Dagens Næringsliv skriver Grandhagen at en småstat som Norge aldri kan matche Russlands langtrekkende våpen: Det vi derimot kan gjøre, er å yte så mye motstand at vi får alliert støtte. Å forsvare alle deler av landet – og i særdeleshet den mest utsatte delen, Finnmark – må være en selv­følge, mener han. Ingen nasjonalstat med respekt for seg selv kan definere seg bort fra fysisk å forsvare sitt territorium og sine innbyggere. Läs  artikel

…Sverige är en demokrati. Många militära experter tror att det inte räcker i det 21:a seklet. De önskar i stället en teknokrati och en krigsmakt. Redan vid slutet av VK2 verkade dessa experter för en krigsmakt. De glorifierade Eisenhower och ansåg att Mannerheim var gammalmodig. Politikerna trodde att Sverige ej mer skulle bli krigshotat – så varför då behålla en försvarsmakt; bättre att som Eisenhower dra runt på globen och manövrera! Vi var i Sverige inte ensamma om att efterlikna Eisenhowers politik. I Europa var det bara Finland och Schweiz som höll och håller fast vid en ren demokrati i stället för teknokrati. Vid sekelskiftet, inför Akademiens projekt Krigsvetenskap i det 21:a århundradet (KV21), stod det klart att Finland och Schweiz gjorde rätt, men Eisenhowers skugga hänger fortfarande över Sverige. För att gottgöra det sena 1900-talets felsteg gör vi försök med en manöverstridsdoktrin som ger ett beklämmande intryck av en-veckas-försvar.

Vi måste börja om från början och vetenskapligt studera den bottenplatta som vår demokrati vilar på. Därvid bör en reviderad utgåva av det som skrivits avseende HK utnyttjas. http://kkrva.se/krig-och-politik-sammanfattning-av-den-harda-karnan-hk/Läs artikel

Publikationen Flottilj 2020 skildrar sjöförsvarets roll som en del av försvarssystemet och hur marinens förmåga upprätthålls efter att fartyg har tagits ur drift på 2020-talet. I publikationen motiveras också varför fyra multifunktionella stridsfartyg måste upphandlas för att marinens förmåga ska kunna upprätthållas. Vidare utreds grunderna för fartygsupphandlingen och då beaktas också sådana synpunker som gäller försörjningsberedskapen…

Finlands militära försvarsförmåga består av armén, marinen och flygvapnet och de gemensamma operativa förmågor som stöder dem. Om någon av dessa inte fungerar, fungerar inte heller Finlands militära försvar. Sjöförsvaret ska ha förmåga till territorial­ övervakning och till att avvärja angrepp. Havsförbindelserna via Östersjön är livsviktiga för Finland. Marinens förmåga kommer att försvagas betydligt i mitten av 2020-talet, eftersom utöver minfartyget Pohjanmaa, som redan tagits ur drift, fyra robotbå­ tar i Rauma-klassen och två minfartyg i Hämeenmaa-klassen kommer att nå slutet av sin livscykel åren 2022–2025. Dessa fartygsklasser har redan genomgått en grundläggande renovering, och det finns inga kostnadseffektiva lösningar för en ytterligare livstidsförlängning. Projektet Flottilj 2020 handlar om att förmågan hos sju fartyg, som tagits ur drift eller kommer att tas ur drift, ersätts och uppdateras med hänsyn till framtida hot genom upphandling av fyra multifunktionsfartyg av korvettyp. Läs  rapporten

Det är en stor apparat som är igång när nästan 20 000 deltagare ska komma på plats. Det lär märkas när tanks, lastbilar och andra stora kamouflagemålade fordon rör sig längs vägarna.

— Mottagningen av utländska förband kommer främst att ske i Göteborgs hamn, därifrån ska de ta sig till östra sidan av landet. Övningsområdena blir främst Södermanland och Gotland, men även många andra delar av landet kommer att vara berörda, berättar operationsledaren i Militärregion syd, Christer Marsch. Han understryker att det inte finns något facit för hur transporterna kommer att flyta. Det kan bli friktioner; fordon kan till exempel gå sönder. Officiellt startdatum för Aurora är den 18 september…

Hur ser då övningens scenario ut?

— Det blir ett klassiskt militärt scenario, där A-land (Ryssland) har kränkt flera länders gränser. Till de flesta har man lämnat ursäkter – men inte till gruppen av länder där Sverige, Finland och B-land (Baltikum) ingår.

Östkusten anfalls och slås tillbaka med hjälp av stöd från Nato. Men detta förutsätter att man har tagit sig förbi Gotland, där det bland annat kommer att finnas franska förband, och Öland. På landets andra-ö kommer det att baseras ett amerikanskt luftvärnsförband. Transporten av detta kan innebära att Ölandsbron tidvis kommer att stängas av. Läs artikel

I fredags undrade Hans Wallmark (M) varför regeringen är så passiv i frågan om Nord Stream 2. Här replikerar ministrarna Wallström och Baylan.

Hans Wallmark konstaterar i sin artikel om Nord Stream 2 (9/6) att vi har ett försämrat säkerhetspolitiskt läge runt Östersjön. Det är vi överens om, och som Wallmark är väl medveten om är det också utifrån rådande läge som Sverige agerar inom EU. Regeringen har tydligt framfört att Sverige ser med oro på projektet, och har konsekvent drivit linjen att projektet måste vara förenligt med EU-rätten och respektera de energipolitiska målsättningarna inom EU:s energiunion.

I januari i år skrev Sveriges och Danmarks energiministrar brev till EU-kommissionen och begärde en övergripande bedömning av projektets rättsliga och energipolitiska konsekvenser. Som svar på detta brev har nu kommissionen föreslagit att man ska inleda förhandlingar med Ryssland om vilka regler som ska gälla för projektet, om det blir av. Vi har flera gånger fått det uttryckligen bekräftat att det är det svensk-danska brevet som förmått kommissionen att ta detta välkomna steg…

Handeln över Östersjön är ett starkt svenskt intresse, såväl ekonomiskt som politiskt. Regeringen har tillsammans med berörda myndigheter gjort bedömningen att säkerheten kring verksamheten kommer att kunna garanteras. Läs artikel

Tredoblet kampkraft. Større evne til å stanse og bekjempe en fiende. Slik beskriver tallknuser og ekspert Nils Holme Norges forsvar om vi gjør alvor av å bruke 2 prosent av BNP på Forsvaret…

Men hvor mye mer forsvar får Norge hvis vi bruker ytterligere 17 milliarder kroner innen 2024, et beløp som anses som en naturlig opptrapping? Det svaret gir nå Nils Holme, tallknuser og tidligere sjef for Forsvarets forskningsinstitutt, på oppdrag fra Institutt for Forsvarsopplysning. Effekten av 17 milliarder kroner ekstra vil være stor både for flyvåpen, marine og hær, konstaterer Nils Holme…

En økning av bevilgningene til Forsvaret med en tredjedel vil alt i alt gi en tredobling av Forsvarets kampkraft. Først og fremst fordi flere typer våpen vil være klare til bruk hele tiden…

Ifølge Holme vil Hæren imidlertid også i fremtiden ha klare begrensninger. Den vil kunne yte langt mer motstand, men fortsatt bare innenfor ett begrenset område, og med begrenset utholdenhet. Noe som skyldes at Hæren er bitte liten, målt i antall soldater og avdelinger…

Uavhengig forsvarsekspert Jacob Børresen er likevel ikke imponert over effekten av toprosent-målet.

– Ruver ikke gevinsten som beskrives i rapporten?

– Mitt svar er nei. Det kan godt være at Nils Holmes konklusjoner er riktige, men en tredobling av vår kampkraft ruver ikke, Forsvarets troverdighet øker ikke.

– Dagens høyintensive strid krever mye av bakkestyrker, og Hæren vil fortsatt være altfor liten, sier Børresen. Läs artikel