Månad: juni 2017

Sveriges utrikesminister Margot Wallström är på besök i Ukraina för att bland annat diskutera landets svåra reformprocess. Syftet är också att markera stöd för Ukraina i konflikten med Ryssland…

Samtidigt är resan även en viktig utrikespolitisk markering om stöd för Ukraina i konflikten med Ryssland, enligt Wallström.

TT: Ser du någon risk med att Sverige bidrar till en polarisering när regeringen tar så tydlig ställning?

Här är det inte fråga om två länder som träter med varandra. Ryssland har brutit mot den europeiska säkerhetsordningen genom aggressionen i östra Ukraina och den olagliga annekteringen av Krim. Där är vi väldigt tydliga med vilken sida vi står på, säger hon, och tillägger att hon anser att sanktionerna mot Ryssland bör stå fast…

Varken den ukrainska regeringen eller Ryssland, som i praktiken styr de proryska separatisterna, verkar intresserade av att lösa konflikten, säger Jakob Hedenskog, säkerhetspolitisk analytiker och Ukraina-expert vid Totalförsvarets forskningsinstitut. För (president) Petro Porosjenko och regeringens del så kan konflikten användas för att peka på det ryska hotet för att få omvärlden att sluta upp kring honom, säger han. Och för Rysslands del har man uppnått vad vi kan förmoda varit målet med att destabilisera Ukraina: att kontrollera territorium i landet, vilket hindrar Kiev från att integreras i EU och på sikt kanske även i Nato, och att slå sönder den ukrainska ekonomin vilket hindrar reformer som skulle göra Ukraina till ett mer västligt orienterat land och därmed svårare för Ryssland att kontrollera. Läs artikel

Enligt uppgifter från Totalförsvarets rekryteringsmyndighet uppger knappt var tredje artonåring att de är helt eller delvis motiverade att göra värnplikten. För Sveriges framtida försvar är det av stor vikt att så många artonåringar är positivt inställda till värnplikten.

En av de medverkande talarna var generaldirektören för Totalförsvarets rekryteringsmyndighet (efterföljaren till Pliktverket), Christina Malm. Hon hade positiva nyheter med sig. Av de 82 999 artonåringar som då, före den 2 juni, hade fyllt i uppgifter till myndigheten (årskullen uppgår totalt till cirka 90 000 individer) hade 24 866 uppgett att de var helt eller delvis motiverade att göra värnplikten.

Nu kan man inte veta om det bland dessa knappa 25 000 finns just de som Försvarsmakten är i behov av men det får nog ändå hållas för sannolikt. Det eftersom det endast är omkring 4 000 värnpliktiga och frivilliga som ska tas ut till militär grundutbildning 2018. Läs artikel

…EU-kommissionen lanserade i förra veckan tre förslag om ökade EU-ambitioner på försvarsområdet: ett diskussionsunderlag kring EU:s framtida försvar, en ny EU-fond för försvarstöd till medlemsländerna och ett program för investeringsstöd till vapenindustrin.

Att kommissionen öppnar för förnyelse och utveckling av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken är väntat, men som gröna vill vi att EU:s säkerhetspolitik ska utvecklas som fredsprojekt – inte gå mot den militarisering som kommissionen föreställer sig…

Ett sätt att effektivisera försvaret är i stället att öka samarbetet kring utveckling och produktion av försvarsmateriel. Kommissionen uppskattar själva att det skulle kunna spara uppemot 100 miljarder euro varje år – alltså nästan 20 gånger de 5,5 miljarder per år som kommissionen föreslår till försvarsfonden. Läs artikel

Trots ekonomisk kris och politisk turbulens – Brasiliens Gripen-köp ska fortgå som planerat. Det lovar landets försvarsminister efter att ha träffat svenske kollegan Peter Hultqvist (S) i Stockholm…

– Det här avtalet är så säkert att vi inte räknar med att med någon form av förseningar vare sig när det gäller tillverkning eller finansiering. Det följer dess tidslinje, säger han till TT i samband med besöket i Stockholm.

På frågan om det kan bli aktuellt med en utökad order, det har tidigare talats om ett brasilianskt behov av 100 flygplan, är dock Raul Jungmann inte lika tydlig.

– Vi är i bara i början av vårt samarbete men det är ingen tvekan att det här öppnar upp för enormt stora möjligheter i framtiden, inte bara för Brasilien utan även för andra länder i Sydamerika, sade han. Läs artikel

Regeringen beslutar inom kort att Sverige ska gå med i den militära utryckningsstyrkan JEF som leds av Storbritannien. Styrkan som består av sex Nato-länder utökas nu med både Sverige och Finland. Förbandet, Joint Expeditionary Force (JEF), leds av en stab i Storbritannien. Det är ingen stående styrka, utan nationerna anmäler olika militära enheter som kan sättas samman i efter behov i ett krisläge.

– Jag ser detta som en naturlig del av det samarbete vi byggt upp med Storbritannien och som utvecklats väldigt starkt på senare tid, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S) till DN.

Ministern underrättade på tisdagsförmiddagen riksdagens försvarsutskott om Sveriges anslutning till JEF. Konkret innebär beslutet att två av den svenska marinens korvetter nästa år kommer att ligga i beredskap för att sättas in i JEF. Längre fram kan också svenskt stridsflyg och specialförband stå redo, enligt en utredning som Försvarsmakten gjort på uppdrag av regeringen. Kostnaderna för att öva med JEF bedöms bli 10 miljoner kronor per år.

– Vi har koordinerat detta med Finland, gjort en gemensam analys och kommit fram till att det här är väl förenligt med vår alliansfria position. Det ger också ökade möjligheter att bygga interoperabilitet (samverkansförmåga) med partners, säger Peter Hultqvist. Läs artikel

EU:s försvarsdimension och en gemensam försvars- och säkerhetspolitik har diskuterats länge. Men de har inte fått något konkret innehåll.

Sverige kommer att bjudas in till nästa försvarsministermöte i Nato i slutet av juni, erfar SvD. Försvarsminister Peter Hultqvist får chansen att vara med igen efter att ha stått utanför sedan Trumpadministrationen tog över i Washington. Vid den amerikanske presidentens eget besök vid Nato i slutet av maj deltog enbart stats- och regeringschefer från försvarsalliansens 29 medlemsländer. Likaså vid det första Natomötet med den amerikanske försvarsministern James Mattis i Bryssel i februari…

Nu ska det kommande försvarsministermötet i Bryssel den 29 juni klaras av på en dag, enligt uppgifter om det preliminära programmet till SvD.

På agendan står fyra punkter, överst hur alliansen ska finansieras i framtiden och amerikanska krav på en jämnare fördelning av kostnaderna. Läs artikel

Spektakulära bilder från Östersjön visar hur ett ryskt jaktplan följer amerikanska bombplan under pågående Nato-övningen Baltops, där Sverige deltar. ”Ryssland vill markera närvaro”, säger Gudrun Persson, Rysslandsforskare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Bilder som visar hur en amerikansk formation med bland annat strategiska bombplanen B-52 och B-1 följs av ett ryskt jaktplan av typen Su-27 över Östersjön har släppts av det amerikanska försvarsdepartementet…

Enligt Stefan Wilson, chef för taktikavdelningen på Försvarshögskolan är bilderna spektakulära, men situationen i sig är inte dramatisk.

– De amerikanska planen flyger i internationellt luftrum och det är inget konstigt att rysk incidentjakt går upp för att visa sin närvaro. Båda sidor har ett intresse av att vara närvarande i det här gränsområdet mellan forna öst och väst, säger Stefan Wilson. Läs artikel

Det självklara bör sägas tydligt. Som att det får stora följder i Östersjöområdet om Sverige (och Finland) skulle bli medlemmar i Nato. Det menar ju Natomotståndarna i Sverige och det inser nog de flesta Natoanhängare – här och utomlands.

Denna självklarhet understryks nu av president Putin i en intervju (VK 2 juni). Det är upp till svenska folket att bestämma om landet ska gå med i Nato – men ett medlemskap skulle ha en negativ effekt på våra bilaterala relationer, betonade han.

Ingen borde drabbas av upprördhet eller oro av detta. Vilket dock skedde, när den utrikesministern Sergej Lavrov för något år sedan sa att Ryssland i det läget ”kommer att vidta nödvändiga åtgärder”. Ändras spelplanen så ändrar olika parter sin syn. Mer eller mindre. Det senaste allvarliga exemplet var när Ryssland bröt den europeiska efterkrigsordningen genom att annektera Krim från Ukraina 2014…

För Sveriges del har det också medfört ett alltmer intimt militärt samarbete med USA direkt (inte med Nato). En avsiktsförklaring undertecknades sommaren 2016, under president Obama, om fördjupat samarbete på en rad områden. Den befästes med försvarsminister Peter Hultqvists besök hos sin kollega i USA, James Mattis, nu i maj. Mattis sa: ”vi kommer att stå vid Sveriges sida”.

Vad har Sverige gett i utbyte? Därom har det varit tyst…

Putin talar därför inte längre om Storryssland och en euroasiatisk union. I stället vänder han sig nu alltmer till väst. Men där möts han av motstånd (Tyskland och Frankrike) och oklara signaler (USA). Så just nu vet Putin inte vilken strategi han ska använda.

Han har i vart fall långt viktigare saker att bekymra sig för än Sverige. Läs artikel