Månad: juli 2017

Försvarsutskottets ordförande Ilkka Kanerva (Saml.) får stöd för sitt förslag om en allmän samhällstjänst för kvinnor. Enligt Kanerva behöver försvaret kvinnorna i kampen mot nya hot som hybridkrigföring och naturkatastrofer. Andra politiker talar om “fräscht initiativ” men hoppas på frivillighet…

– Min uppfattning är att också kvinnor vill vara med och bära fullt ansvar som medborgare för att Finland ska klara av krissituationer och konflikter.

Ilkka Kanerva, tidigare utrikesminister, försvarsutskottets ordförande och en grå eminens inom finländsk försvarspolitik säger att kvinnorna nu behövs för att hantera hybridkrigföring, stora olyckor och naturkatastrofer.

– Det kunde handla om en månads obligatorisk kurs för kvinnorna. Om alla skulle kallas till uppbåd kunde man se vad som passar för var och en…

Däremot är Vänsterförbundets mål knappast de samma som samlingspartisten Ilkka Kanervas. Medan han strävar efter fortsatt stark obligatorisk värnplikt, hoppas Vänsterförbundet på större frivillighet för alla, såväl kvinnor som män. Li Andersson talar för en beredskapsmodell där värnplikten skulle vara frivillig i fredstid och breddas vid kriser…

Thomas Blomqvist anser att ett första steg vore att kalla alla kvinnor till uppbåd. Det kunde enligt honom öka kvinnornas intresse för att göra värnplikt, vilket vore önskvärt. Att däremot utöka den nuvarande värnplikten till att gälla alla förhåller han sig kluvet till. Det kunde i praktiken leda till en mer selektiv värnplikt eftersom försvaret inte har behov av att utbilda hela årskurser av både kvinnor och män.

– Exempel från andra länder visar att en selektiv värnplikt försvagar den allmänna försvarsviljan och leder till ett försvar som snarare är professionellt än baserar sig på fri vilja. Det ska vi inte ha i Finland.

Även president Sauli Niinistö gav initiativet ett vagt stöd vid en presskonferens på onsdagseftermiddagen.

– Det känns som en naturlig utgångspunkt att alla finländare deltar. Jag vet att många kvinnor och flickor har en stark vilja att delta. I vilken form det ska ske och om det ska vara obligatoriskt är svåra frågor. Läs artikel

Det har over lang tid vært en økende forekomst av lekkasjer av sikkerhetsbelagt informasjon til pressen fra ansatte i Forsvaret. Våren 2015 ble det så ille at Forsvarsdepartementet fant det nødvendig å gå ut med et brev hvor de ansatte i Forsvaret ble pålagt å følge offentlighetsloven, samtidig som det ble iverksatt etterforskning for å identifisere den eller de skyldige. Brevet brakte ikke lekkasjene til opphør…

Tillitskrisen har sammenheng med det langvarige og økende gapet mellom retorikk og realiteter, mellom den sivile og militære forsvarsledelsens beskrivelse av tilstanden i Forsvaret, og virkeligheten slik den oppleves av folk i Forsvaret. Tilliten steg i de første par årene etter at Ine Eriksen Søreide overtok som forsvarsminister. Sammen med forsvarssjefen gikk hun ut og satte ord på den reelle tilstanden i Forsvaret og oppfordret til åpenhet og debatt. Samtidig bidro forsvarsministerens oppfordring antakelig til å senke terskelen blant de ansatte for å lekke informasjon som kunne bidra til å dokumentere situasjonen. Da forsvarsledelsen reagerte med å gå etter lekkasjene i stedet for å adressere situasjonen var tilliten igjen på et lavmål.

En viktig årsak til tillitskrisen i Forsvaret er omfanget av den systematiske nedskjæringen og nedbemanningen av Forsvaret, som har nådd et nivå hvor mange offiserer føler at de ikke lenger kan stå faglig inne for det de driver med. Nedskjæringene, mangelen på reservedeler, reduksjonen av vedlikehold, kuttene i antall øvingsdøgn, seilings- og flytimer har nådd et nivå som utfordrer offiserenes yrkesfaglige integritet. Läs artikel

Speech by Foreign Minister Timo Soini at the Institute of International and European Affairs, Dublin, 4 July 2017.

Greater security for Europeans through closer cooperation on EU security and defence…

Going forward, it is important to be clear on what defence cooperation is and what it is not. It is not about collective defence. We are not turning the EU into a military alliance or creating a European army. This bears repeating, since misconceptions – and blatant misrepresentations – still persist.The responsibility for national defence will remain firmly in the hands of the member states. But the EU has a wealth of tools to support strengthening national capability development, European defence industry and markets, and security of supply within Europe. Many of these tools are civilian in nature: funding for research, incentives for investments, facilitating cooperative networks, and legislation to ensure a level playing field for our industries…
We have put forward proposals for projects to be developed under PESCO, based on our national priorities, and are currently looking for partners with whom to take these forward. Our proposals include, among others, space cooperation, maritime defence, logistics forces and developing the EU’s cyber defence capability. Läs talet

Belgien avser att upphandla ett nytt stridsflygssystem. Det belgiska programkontoret för upphandling ACCaP har startat en upphandlingsprocess och frågat efter prisinformation.

Ukrainian President Petro Poroshenko and NATO Secretary-General Jens Stoltenberg met in Kiev on Monday and discussed the prospect of Ukraine joining the alliance.

”Today we clearly stated that we would begin a discussion about a membership action plan and our proposals for such a discussion were accepted [by Stoltenberg] with pleasure,” Poroshenko told reporters while standing next to the NATO chief.

”We are also here to demonstrate NATO’s solidarity with Ukraine and our firm support for the sovereignty and territorial integrity of your country,” Stoltenberg told reporters…

But John Herbst, former US ambassador to Ukraine and current director of the Atlantic Council’s Eurasia Center, told Business Insider that ”2020 is an optimistic scenario.” Herbst said Ukraine probably wouldn’t be able to join for another 10 years or more because the European NATO members ”are anxious about provoking Moscow.”

In order to join NATO, Ukraine also cannot have any territorial disputes, which it does in Crimea and the Donbass, an eastern area of the country where Kiev has been battling Russian-backed separatists since 2014. Nevertheless, if Ukraine became a member, ”you can’t rule out additional aggression by Moscow,” Herbst said. Läs artikel

Försvarsminister Peter Hultqvist anmäls till konstitutionsutskottet (KU) för sin handläggning av ärendet med den brittiska elitstyrkan Joint expeditionary force (Jef). Inte för att nyligen ha godkänt svenskt deltagande utan på grund av otillräcklig och ”i bästa fall motstridig” information i riksdagen och i media…

I sin anmälan till KU vill Asplund nu att utskottet granskar varför försvarsutskottet inte har ”fått någon information rörande den beredning som skett i ärendet, trots att Sveriges försvarssamarbeten är en central del i Sveriges försvars- och säkerhetspolitik”.

I fallet med en brittiska elitstyrkan är det, enligt anmälan, särskilt angeläget att lämna korrekt information eftersom det svenska medlemskapet i Jef innebär ”ett substantiellt steg närmare centrala processer i Nato och därmed vara av stor vikt för riksdagen att ta del av”…

Jef-styrkan opererar också helt enligt Natos doktriner och standarder vilket även det gör Nato till en tänkbar uppdragsgivare. Samtidigt är det just detta som S-MP-regeringen vill distansera sig från. Läs artikel

Från Almedalen meddelade igår Moderaterna att de hotar att lämna försvarsöverenskommelsen om inte resultatet blir att Riksdagen redan i höstens budget skjuter till 2 mdr kr till försvarsbudgeten. Det kan till en början låta som ett ansenligt tillskott, men det finns några aspekter man bör ha i åtanke. För det första har ÖB enligt Dagens Nyheter meddelat att i grunden kommer Försvarsmakten att förlora förmåga om inte minst 6,5 miljarder kr tillförs till 2020 (Därutöver har DN också uppgifter om en hemlig begäran om ytterligare 9 mdr kr). Det är lätt att tro att alla ytterligare pengar utöver dagens försvarsanslag skulle betyda en ökning av förmågan, men så är inte fallet.

För det andra ska dessa pengar också sättas i perspektivet av begreppet ”basplattan” som myntades inför försvarsbeslutet 2015. I ett nytt grepp, sannolikt för att undkomma förhoppningar och diskussion om nya stora materielprojekt, anammade regeringen begreppet basplattan för att beskriva de grundläggande områden och materielsystem som behövde byggas upp efter att ha legat för fäfot sedan försvarsbeslutet 2004. Öppet handlar det om brist på lastbilar, uniformer, m.m. Som jag redan då påpekade så handlar basplattan om saker som gemene svensk redan förutsätter att försvaret redan har.

Här existerar fortsatt en pedagogisk utmaning av stora mått för ÖB och Försvarsmakten. Hur kan man förklara för allmänheten och politiker vilka belopp som måste läggas för att täta hålen i basplattan, utan att röja sekretessbelagd information och därmed vara en eventuell angripare behjälplig? Läs blogginlägg

Regeringen välkomnar uppföljningen av EU:s globala strategi vilken utgår från en bred syn på säkerhet. Regeringen stödjer aktivt det pågående arbetet för att stärka den gemensamma säkerhetsoch försvarspolitiken, med betoning på en ökad europeisk förmåga för civil och militär krishantering…

Nordkorea: Regeringen välkomnar diskussion vid FAC om situationen i Nordkorea och EU:s hållning i ljuset av det ökade spänningsläget. Nordkoreas kärnvapen- och robotprogram, som FN:s säkerhetsråd enhälligt har fördömt, utgör ett hot mot regional stabilitet och internationell fred och säkerhet…Utöver effektiv implementering av de sanktioner som har antagits av FN och EU, finns ett stort behov av förtroendeskapande åtgärder och dialog för att åstadkomma en varaktig lösning. EU har goda möjligheter att bidra till detta när förutsättningarna är de rätta, i enlighet med EU:s kritiska engagemangspolitik. Läs dokument

I andra sammanhang som till exempel i FN:s säkerhetsråd tar Sverige på sig en ledande roll i det konfliktförebyggande arbetet. Det är också ett inslag i bilden av vårt land som stärker vår trovärdighet internationellt. Därför är det ytterst allvarligt med regeringens minskade engagemang för forskning och konflikthantering när det gäller Antarktis. Det skriver åtta diplomater och forskare som är engagerade i olika frågor kring Antarktis…

För oss som följt det svenska politiska agerandet är det tydligt hur regeringarna sedan 2010 har ändrat prioritering från polarfrågor till Arktisfrågor, vilket inneburit att Antarktis blivit nedprioriterat. UD utser inte längre en polarambassadör med uppgift att bevaka Antarktis vilket innebär att Sverige retirerat till en passiv roll i samarbetet kring Antarktis. Detta sker i ett kritiskt läge med stora förändringar och där politiska vindar underblåser polarisering mellan länderna som deltar i samarbetet…

Antarktisforskningen är viktig och behöver en tydlig politisk och diplomatisk förankring. Regeringen måste åter utse en ambassadör med ansvar för Antarktis och se till svenskt deltagande i Antarktisfördraget och CCAMLR sker på högre nivå än idag och med mer resurser. Regeringens argumentation för förebyggande diplomati får inte bara vara retorik i Säkerhetsrådet. Den måste återspeglas också i politiken! Läs debattartikel

Dagens Industri bekräftade i helgen att Sverige regering vill ha den dyrare och sämre Patriot istället för SAMP/T Aster, som nytt medelräckviddigt luftvärn. Efter ett besök i Washington ska regeringen nu vilja köra över FMV, som är beredda att börja slutförhandla om SAMP/T.

I en gradert rapport slår forsvarssjefen fast at han ikke er i stand til å mobilisere Forsvaret i krise og krig. Beredskapen i Hæren, Heimevernet, Luftforsvaret og Cyberforsvaret får alle strykkarakter.

Det norske Forsvaret har ligget nede for telling i flere år. Til tross for at forsvarssjef Haakon Bruun-Hanssen fikk bevilget 49,1 milliarder kroner i 2016, var han ikke i stand til å få hoveddelen av Forsvarets soldater, materiell og systemer til å fungere. Ved utgangen av 2016 kunne bare deler av Forsvaret mobiliseres innenfor gitte varslingstider. Og det Forsvaret som kunne stables på beina, ville bare vært i stand til å kjempe i en kort periode. Det kommer fram i et gradert dokument Klassekampen har fått tilgang til, der Bruun-Hanssen gir følgende beskrivelse av Forsvarets operative evne:

«Forsvarssjefen vurderer Forsvarets operative evne til mindre god, på grensen mot ikke tilfredsstillende ved utgangen av 2016. Den samme vurderingen har vært gitt siden utgangen av 2014.»…

Beredskapen i Hæren, Luftforsvaret, Heimevernet, Cyberforsvaret, Forsvarets sanitet og Forsvarets logistikkorganisasjon vurderes å være «ikke tilfredsstillende». Dette er den dårligste av fire mulige karakterer. Forsvarets spesialstyrker er den eneste delen av Forsvaret som får karakteren «god». Läs artikel