Kärnvapen

En konvention om globalt förbud mot kärnvapen antogs den 7 juli 2017 vid en FN-konferens i New York med 122 röster mot en (Holland) och en nedlagd (Singapore).

Konventionen skall ratificeras av staterna innan den träder ikraft, och den blir lagligen bindande då minst 50 stater har skrivit under. De nio kärnvapenstaterna liksom de flesta Nato-medlemmarna bojkottade konferensen. En talesperson för FN:s generalsekreterare framförde förhoppningen om att konventionen skall leda till en dialog och förnyat internationellt samarbete för kärnvapennedrustning. Kommentaren belyser den inneboende svagheten i uppgörelsen.

Den utgör ett nytt försök att få fart på förhandlingarna om nedrustning som har legat nere under flera år. Sedan 1970 finns icke-spridningsavtalet, vilket 191 länder har skrivit under. Där förbinder sig icke-kärnvapenstater att inte skaffa sådana vapen, medan fem kärnvapenstater (USA, Ryssland, Kina, Storbritannien och Frankrike) förklarar att man har för avsikt att rusta ned. Icke-spridningsavtalet har fungerat vad gäller icke-kärnvapenstater som skrivit under. De har inte skaffat kärnvapen. De fem kärnvapenstaterna har däremot inte visat någon större vilja att följa avtalets intention att nedrusta, och idag genomför både USA och Ryssland en kraftig upprustning av sina kärnvapenarsenaler (se kommentar på denna sajt).

Läs mer

Freden är inte naiv, Thage G Peterson, Aftonbladet

Världen är i dag mer galen och ond än på länge. Liken staplas som sopor i Afghanistan, Irak, Libyen, Syrien, Jemen. Människor halshuggs och lemlästas. Dödandet och terrorn känner inte längre några gränser. Medelhavet har blivit en avstjälpningsplats för flyende människor. Kyrkor, moskéer och synagogor förvandlas till grushögar.

På avstånd har vi svenskar fått rapporter om det för oss i Sverige och Norden helt obegripliga. Vi frågar oss: Hur kan allt detta få hända? Man orkar inte ta del av illdåden och lidandet. Men att stänga av och att inte läsa betyder inte att det onda och hemska upphör.

Afghanistankriget är ett sorgligt kapitel. Det skulle bli ett fredens krig, sa man. Ett så kallat rättfärdigt och till och med ett av Gud godkänt krig. Afghanistankriget bekräftar att krig inte leder till fred. Tvärtom. Sexton års krig har slitit sönder det civila samhället. Det mesta har blivit sämre. Kvinnornas situation är mer katastrofal idag än före kriget. Det har blivit ett helvete, säger kvinnorna själva. Tiotusentals dödade afghaner, flera hundratusen sårade och miljoner på flykt. De allierades krig har stärkt terrorister och fundamentalister. Det var nog inte något som krigsivrarna – svenska eller amerikanska – tänkte sig eller drömde om. Men inga förhandlingar fördes innan kriget drogs igång…

Det var ett stort misstag av det socialdemokratiska partiet att välja krigets väg i stället för fredens och att därmed överge fredslinjen. Det tragiska beslutet togs av den socialdemokratiska partikongressen i november 2009. Det var två skäl som åberopades: Sverige skulle stå på USA:s sida i kampen mot terrorismen efter World Trade Center 2001. Och att världen skulle bli bättre och fredligare med ett västerländskt styrelseskick.

Jag och flera andra i de socialdemokratiska leden var starkt emot denna uppfattning. Vi stödde oss på Olof Palme: ”Man kan inte utifrån påtvinga en nation ett styrelseskick”, konstaterade han under Vietnamkriget. Han fortsatte: ”Det kan inte vara demokratins uppgift att sätta sig till förmyndare för andra folk”.

Kongressbeslutet från 2009 var ett brott mot en lång fin socialdemokratisk fredstradition. Under hela 1900-talet var svensk arbetarrörelse en stark röst för fred. Hjalmar Branting, Alva Myrdal, Inga Thorsson och Maj-Britt Theorin var dess uttolkare. Olof Palme kritiserade våld, krig och förtryck oavsett var det skedde i öst eller väst, nord eller syd. Läs artikel

Hårda kampen om svensk vapenaffär, Expressen

Sverige har uppvaktats av både USA och Frankrike gällande en luftvärnsupphandling på 10 miljarder kronor. Nu har Frankrikes president med kort varsel bjudit in Stefan Löfven för att diskutera vapenaffären, skriver Dagens industri.  Affären får skarp kritik för att handla om politik – i stället för prestanda och ekonomi, uppger källor till tidningen.

10 miljarder kronor står på spel. Beloppet har i det tysta orsakat en politisk kamp mellan Frankrike och USA, skriver Dagens industri.  Målet är att med alla medel vinna missilaffären i Sverige.

– Det blir en märklig process när man inte kan hålla den ren. Det är för många kockar. Nu har det här förvandlats till en fråga – inte om teknik – utan om länderval. USA eller Europa, säger en källa med inblick i vapenaffären till Di…

Efter det har USA uppvaktat Sverige. I maj bjöds Peter Hultqvist till Washington för ett möte med den amerikanska försvarsministern James Mattis – och plötsligt tog landet ledningen i upphandlingen.

– Man var i princip klara med fransmännen, sedan drogs det i nödbromsen efter Washington. De som kör det här i FMV är väldigt upprörda, säger en av Di:s källor.

Philip Simon, presschef på Försvarsmakten, säger till tidningen att försvaret lämnat sina synpunkter och underlag till FMV, utan att vilja kommentera saken närmare. Nu har Frankrikes president Emmanuel Macron med kort varsel bjudit in Stefan Löfven på ett möte i slutet av juli. Enligt uppgifter till Di kommer Sveriges val av luftvärnssystem tas upp på mötet från fransk sida. Läs artikel

Robert Mood og Trygve Slagsvold Vedum: – Norsk beredskap er svekket, vg.no

Senterpartiets Trygve Slagsvold Vedum og generalløytnant Robert Mood mener beredskapen i Norge er svekket, og at langtidsplanen for Forsvaret vil gjøre situasjonen verre.
 Sammen krever de to en egen beredskapskommisjon.

– Det er ingen tvil om at vi ikke har vært gode nok på beredskap i Norge. Det viser 22. juli-kommisjonen og riksrevisjonens rapport. Får vi regjeringsmakt etter valget, vil vi derfor sette ned en egen totalberedskapskommisjon, sier Senterpartiets leder Trygve Slagsvold Vedum (38)…

Den pensjonerte generalløytnanten og Sp-lederen er svært kritiske til den nye langtidsplanen for Forsvaret. Det regjeringen kaller en historisk satsning, vil svekke beredskapen, hevder Mood og Vedum.

– Langtidsplanen er i større grad svaret på utfordringer som for 10-15 år siden, enn svaret på utfordringene som vil komme om 10-15 år og langt fremover, sier Mood. Særlig kritisk er de til at Heimevernet skal kuttes med 7.000 soldater.

– Det ikke å ha en velfungerende landmakt, bestående av heimevern og Hær, vil på sikt svekke beredskapen, sier Vedum. Läs artikel

Expert: Trump och Putin delar upp Syrien, Sydsvenskan

USA:s och Rysslands överenskommelse om eldupphör i södra Syrien är i själva verket en kompromiss som innebär att både Trump och Putin får igenom sina hjärtefrågor, enligt Mellanösternanalytikern Per Jönsson på Utrikespolitiska institutet…

Per Jönsson, Mellanösternanalytiker på Utrikespolitiska institutet, ser beskedet som en kompromiss som bägge parter kan vara nöjda med.
– En rimlig tolkning är att Ryssland och USA tills vidare bestämt sig för att dela upp Syrien i inflytelsezoner. Trump är ju väldigt angelägen om att det ska se ut som att USA och deras lokala allierade intar IS huvudstad al-Raqqa. Det har inte Putin någonting direkt emot, och i gengäld får Ryssland lugn och ro inom det regeringskontrollerade området. Eldupphöret stoppar striderna vid den södra fronten där jordanska rebeller som stöds av USA utmanat Ryssland och Assad, säger han till TT. Läs artikel

USA agerar laglöst, Lars J Eriksson, Skånska Dagbladet

Ledare från den 19 juni

I amerikansk utrikespolitik är det alltför ofta som nävrätt får gå före folkrätt. Det är som om traditionen från Vilda västern lever kvar där det gäller att skjuta först och fråga sen.
I går sköt amerikanskt stridsflyg ner ett syriskt bombplan över syriskt territorium. Det är ett flagrant brott mot folkrätten att genomföra krigshandlingar inom ett annat lands gränser. Syrien är folkrättsligt en legitim stat även om det inte är en västerländsk demokrati utan under decennier varit hårt styrd av familjen Assad.
USA motiverar sin flygattack med att det syriska flyget var på väg att angripa oppositionella styrkor som får USA:s stöd. Men att stötta de olika militära grupperingar som angriper regimen kommer bara att förlänga det syriska folkets lidande och gynna IS närvaro i området.
Från början till slut har det amerikanska agerandet i Syrien varit en katastrof.

 Man bidrog till att skapa IS, har försett en rad oljestater med Saudiarabien med vapen som slussats vidare till IS och förlänger kampen mot IS genom att angripa den syriska regimen som tillsammans med sina allierade Ryssland och Iran är den enda militära kraft som kommer att kunna besegra IS. Läs ledaren

Fresh NATO Council talks with Russia on July 13th in Brussels, The Brussels Times

The member states of NATO will hold a new series of formal talks with Russia next week.

This was announced on Thursday by an official from the Atlantic Alliance. This announcement comes whilst relations remain fraught, owing to the conflict in Ukraine.

The official said, “A meeting of the NATO Council at ambassador level is due to take place on July 13th at NATO Headquarters in Brussels.” He did not wish to give more details upon the content of the discussions between ambassadors of the 28 member states, and their Russian counterpart.
The NATO Council and Russia met regularly before the crisis in Ukraine in 2014 was put on one side. This dialogue was initially instigated in 2002. Meetings resumed at the beginning of 2016, stemming from numerous months of debates within the Atlantic Alliance. Läs artikel

”Debattnivån skulle kanske må bra av att fler steg bortom sin komfortzon”, Björn Jerdén och Niklas Bremberg, dn.se

SLUTREPLIK DN DEBATT 29/6. Våra argument är givetvis mottagliga för kritik, men att ifrågasätta våra kvalifikationer är ett billigt försök att inskränka samtalet om svensk utrikes- och säkerhetspolitik, skriver Björn Jerdén, forskare och chef för Asienprogrammet på Utrikespolitiska institutet och Niklas Bremberg, forskare på Utrikespolitiska institutet och Uppsala universitet.

Rysk propaganda och desinformation bör tas på största allvar. Ett viktigt steg är att nyktert och förutsättningslöst bedöma eventuella effekter och sidoeffekter av ryska operationer. ..

I vår debattartikel noterar vi frånvaron av vetenskapliga studier som visar på omfattande effekter i en svensk kontext. Vi lyfter också fram en rad tecken på att Rysslands försök riktade mot Sverige inte har varit särskilt framgångsrika, och att de kanske rentav har motverkat sitt syfte. Ingen av de två kritiska replikerna presenterar övertygande motargument…

Den så kallade realistiska teoribildningens logik bidrog till att amerikanska statsmän och forskare som George KennanRobert McNamara och Kenneth Waltz efter det kalla krigets slut varnade för att Nato-utvidgning skulle leda till ökade spänningar mellan Ryssland och västmakterna. Winnerstig beskyller de svenskar som idag gör samma poäng för att vara förledda av rysk propaganda. Menar han då också att till exempel Waltz, den främste realistiske forskaren under de senaste 50 åren, inte förstod sin egen maktbalansteori utan istället agerade nyttig idiot åt Kreml? Läs artikel

Frode Larsen kjemper for Heimevernet: – Dette skal ikke gå under radaren, av-avis.no

I slutten av juni ble statusrapporten for Landmaktutredningen lagt frem. Det har skapt store debatter.

Går det som Frode Larsen frykter, står Norge igjen med skjelettet av et forsvar. Ifølge statusrapporten til landmaktutredningen kan Heimevernet ende på størrelse med Askøys befolkning.

– Vi kommer til å holde partiene som stemte for langtidsplanen ansvarlig. Dette skal ikke gå under radaren. Vi har fått mye kritikk for å være politisk farget, men en ting er sikkert, katastrofen «Langtidsplanen» er blårød, fortsetter Larsen. Det var Arbeiderpartiets stemmer, i tillegg til Høyre og Frp, som ga langtidsmeldingen flertall på Stortinget.

– Tror du at debatten som nå foregår rundt Forsvaret kommer til å påvirke valget til høsten?

– Så absolutt. Jeg tror Forsvaret er blitt litt fjernt for mange, så jeg er glad om vi får vekket folk og skapt en debatt om noe som påvirker alles trygghet. Läs artikel

Donald Trump finally says US will defend European Nato allies as Russia stance hardens ahead of Putin meeting, Independent

Donald Trump has made his most explicit commitment yet that America will come to the defence of its Nato allies – a day before a much-anticipated meeting with Vladimir Putin. The US President had been criticised during his first visit to Europe when he failed to refer to Nato’s Article 5, that part of its charter that commits members to the idea of mutual defence. Yet after having defended his berating of those members of the 29-member organisation he said were not sufficiently contributing financially, he spelled out that he – in line with every other US President before him – was committed to Nato’s solidarity.

“To those who would criticise our tough stance, I would point out that the United States has demonstrated – not merely with its words but with its actions – that we stand firmly behind Article 5, the mutual defence commitment,” Mr Trump said. “Words are easy, but actions are what matters. And for its own protection, Europe – and you know this, everybody knows this, everybody has to know this – Europe must do more.” Läs artikel

”En ny Öresundsförbindelse ökar Sveriges säkerhet”, Csaba Perlenberg, Expressen

Inget land är starkare än sin svagaste länk. Öresundsbron har stärkt Sydsverige – men har också gjort oss sårbara. Allan Widman (L) välkomnar en ny Öresundsförbindelse…

Det senaste året har säkerhetsläget i Sydsveriges närområde varit i blickfånget, bland annat genom Karlskronas agerande kring den gasledningen Nordstream II av ryska Gazprom. En dragning i närheten av Sverige samt förvaring av gasrören under konstruktion belyste Blekinges betydelse för Sveriges marin men även flygförsvar. Även om gasledningen kommer bli av, aviserar försvarsutskottets ordförande tillika riksdagsledamoten från Malmö Allan Widman (L) att Sverige är på väg att få ett nytt verktyg för att möta de säkerhetspolitiska utmaningarna med Nordstream II.

– Jag har i tio års tid drivit frågan om en angränsande zon. Det innebär i korthet att man flyttar ut territorialgränsen från 12 till 24 sjömil. Och i den här tilläggszonen har Sverige rätt att ingripa mot olika slags förseelser. Läs kröniken

 

Helikopter 14 görs klar för ubåtsjakt, blt.se

De första Helikopter 14 levererades till Kallinge i januari 2016. Nu utrustas de med teknik för ubåtsjakt. Försvarsmakten ska nu ta tillbaka förmågan som fanns tidigare. I dag har helikopterflottiljen i Kallinge fem Helikopter 14. Ställföreträdande chefen Knut Persson säger att sonarutrustningen ska genomgå operativ evaluering under hösten. Efter det ska de godkännas för att sedan användas aktivt.

– Dip-sonarerna kan sänkas ned i vattnet och lyssnar av ljud via mikrofonen, säger han…

Tekniken gör att man kan komma närmare föremålet och få en bild av det. Det innebär att föremålet kan klassificeras direkt. Även sonarbojar kommer att placeras ut. Dessa ska kunna plockas upp och läsas av både inom helikopterflottiljen och av marinens fartyg. Läs artikel