En konvention om globalt förbud mot kärnvapen antogs den 7 juli 2017 vid en FN-konferens i New York med 122 röster mot en (Holland) och en nedlagd (Singapore).
Konventionen skall ratificeras av staterna innan den träder ikraft, och den blir lagligen bindande då minst 50 stater har skrivit under. De nio kärnvapenstaterna liksom de flesta Nato-medlemmarna bojkottade konferensen. En talesperson för FN:s generalsekreterare framförde förhoppningen om att konventionen skall leda till en dialog och förnyat internationellt samarbete för kärnvapennedrustning. Kommentaren belyser den inneboende svagheten i uppgörelsen.
Den utgör ett nytt försök att få fart på förhandlingarna om nedrustning som har legat nere under flera år. Sedan 1970 finns icke-spridningsavtalet, vilket 191 länder har skrivit under. Där förbinder sig icke-kärnvapenstater att inte skaffa sådana vapen, medan fem kärnvapenstater (USA, Ryssland, Kina, Storbritannien och Frankrike) förklarar att man har för avsikt att rusta ned. Icke-spridningsavtalet har fungerat vad gäller icke-kärnvapenstater som skrivit under. De har inte skaffat kärnvapen. De fem kärnvapenstaterna har däremot inte visat någon större vilja att följa avtalets intention att nedrusta, och idag genomför både USA och Ryssland en kraftig upprustning av sina kärnvapenarsenaler (se kommentar på denna sajt).