Månad: juli 2017

Löfven frågande till rysk-kinesisk övning i Östersjön, Aftonbladet

av

I sommar ska Ryssland och Kina öva tillsammans i Sveriges närområde – i Östersjön. Statsminister Stefan Löfven är frågande till utvecklingen – och några observatörer har inte bjudits in.

– Vi vet inte vad det betyder. Men det är en sak vi får ta upp och fråga, om det här har någon ny betydelse och om det är ett nytt intresse som vi inte vet om, säger han…

Stefan Löfven lyfte i dag fram värdet av den svenska incidentberedskapen, bland annat i Blekinge.

– Det är klart att det är en ökad aktivitet i Östersjöområdet, det är ju aldrig bra. Men det är därför något vi måste möta upp och se till att tillföra försvaret. Det måste bli starkare och vassare.

Han menade också att det är viktigt att vara tydliga mot ryssarna efter incidenter likt den som rörde S 102 B.

– Vi säger naturligtvis till när vi anser att fel har begåtts, så måste ske. Men vi vill ha en dialog också med Ryssland om hur vi ska till att minska spänningen i Östersjöområdet. Det är naturligtvis det som är bäst på sikt för alla länder…

Löfven ställer sig frågande till utvecklingen.

– Det är en ny kombination i det här området. Vi får se vad det innebär. Följer man de internationella regler som finns på det här området så har de rätt att göra det. Men det är helt klart en ny företeelse. Vi vet inte vad det betyder. Men det är en sak vi får ta upp och fråga om det här har någon ny betydelse och om det är ett nytt intresse som vi inte vet om. Läs artikel

Bara var tredje vill att Sverige går med i Nato, svt.se

av

Rysskräck och larm om att Sverige bara skulle klara av att stå emot en invasion i sju dagar har fått frågan om ett svenskt medlemskap i Nato att aktualiseras de senaste åren. Men bland väljarna är åsikterna delade.

Bör Sverige gå med i Nato? Frågan är omdiskuterad och någon bred politisk enighet finns inte. Allianspartierna är för ett medlemskap men Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna är emot. Men det är inte bara politikerna som är oense. När SVT Nyheter ställde frågan till folk på stan var reaktionerna många och olika…

Liberalerna är ett av de partier som profilerar sig genom att driva frågan om ett fullvärdigt medlemskap i Nato, men stödet från regeringspartierna är i princip obefintligt…

– Så länge socialdemokraterna säger nej och så länge det inte finns någon majoritet bland väljarna om att ingå ett medlemskap, så är det här en politiskt död fråga, säger Mats Knutson, politisk kommentator på SVT Nyheter. Läs artikel

Sveriges överbefälhavare varnar: ”Risk för incidenter över Östersjön”, hbl.fi

av

Norra Europa fortsätter vara friktionsytan mellan Ryssland och väst. Den militära aktiviteten i Östersjöområdet ökar, och därmed också risken för incidenter. Det säger Sveriges överbefälhavare Micael Bydén. Försvarsminister Peter Hultqvist vill gärna att Ryssland bjuder in Sverige som observatör till sin stora militärövning i höst. Den svenska politikerveckan Almedalen hålls i medeltida Visby på Gotland. Ön är ett drömresemål med sitt läge mitt i Östersjön – men utsatt av precis samma orsak. När försvars- och säkerhetspolitik är på temat ligger frågorna geografiskt nära, och är också sett i tid högaktuella…

Den svenska överbefälhavaren Micael Bydén säger att osäkerheten har ökat i området och det ”tar sin utgångspunkt och drivs av det ryska agerandet och rysk förmågehöjning”. Den militära närvaron har ökat i Östersjön, vilket också ökar risken för olyckor.

– Vi ser fler och vi ser aktiva aktörer. Vi ser mer övningsverksamhet, vi ser framgruppering av förband och markering av närvaro…

Trots att retoriken i förhållande till Ryssland kanske är hårdare i Sverige än den finländska, betonar Micael Bydén att sannolikheten till ett väpnat militärt angrepp mot Sverige är mycket låg.

– Går jag omkring och är rädd? Nej, jag går inte omkring och är rädd för Ryssland. Däremot följer vi utvecklingen mycket nära.

Finlands ambassadör i Sverige Matti Anttonen säger att Finland delar Sveriges Rysslandsanalys men lyfter fram att Finlands relation till Ryssland är bredare. Den handlar också om handel, investeringar och turism. Enligt honom har Finlands försvar inte varit starkare än i dag sedan andra världskriget men menar ändå att Finlands viktigaste försvar ”alltid är diplomati”. Läs artikel

Stopp amerikaniseringa av forsvaret! innherred.no

av

Det er USA som eier alt militært materiell i fjellhallene i Trøndelag, konstaterer Torgeir Strøm, Anne Grete Frøseth og Per Morten Teigen.

Trøndelag har kommet i sentrum for forsvarsdebatten i løpet av de siste månedene. Da forsvarsministeren opplyste at 330 amerikanske elitesoldater skulle ha en fast styrke på Værnes, ble hele forhåndslagringsdebatten fra 1980-tallet vekket til live. De 330 soldatene fra US Marins er øremerket for øving og opplæring knyttet til forhåndslagrene i fjellhallene i Stjørdal og andre plasser i Trøndelag. Det er seks fjellhaller fylt med amerikansk militært utstyr…

Det som nå skjer i Norge og Trøndelag, skjer også i andre europeiske naboland til Russland. Dette oppfatter russerne som en provokasjon, og Norge må ta disse reaksjonene på alvor. Hvorfor skal Norge plutselig bli en del av et våpensystem vi tidligere har gått sterkt imot og som vil føre til rustningskappløp og økt spenning? Er Norge direkte truet av Russland eller andre stater?

Mange innen forsvarsledelsen har uttalt at Norge er verken mer eller mindre truet. Russlands oppførsel overfor land som tidligere tilhørte det gamle Sovjetimperiet, er lite relevant for forholdet mellom Norge og Russland. Kampen om Arktis blir også trukket fram. Til nå har Norge hatt et godt forhold til russerne i dette området, men det kan endre seg hvis Norge oppfattes som USAs forlengede arm i polområdene…

Da USA oppdaget at Trøndelag lå gunstig til for hurtige aksjoner i Baltikum, var planene om en base på Værnes klar. Den største trusselen for Norge oppstår når Russland føler seg truet av amerikaniseringa av det norske forsvaret. Forhåndslagrene og USA-basen på Værnes er ikke en NATO-avtale, men en tosidig avtale med USA. Det er grunn til å anta at Værnesbasen ikke er plassert i Trøndelag for å trygge norske grenser eller fordi Norge er truet, men fordi Trøndelag er strategisk plassert omtrent like langt fra Barentshavet og Østersjøen. Läs artikel

 

Kronikk: Trump og forsvaret av Europa | Øyvind Østerud, Aftenposten

av

Europas reaksjoner på det Trump har sagt eller ikke sagt om Nato, overser elementære storpolitiske forhold…

Det er heller ikke slik at USAs sikkerhetsgaranti overfor Europa hviler på traktatbestemmelser og politiske taler, hverken nå eller under den kalde krigen. Den hviler på amerikansk egeninteresse og strategiske behov. Europa er nå som før et frontområde mot både Russland og Midtøsten. Nå som før ligger den umiddelbare garantien i de amerikanske styrkene i Europa. USA har fortsatt to brigader og mer enn 50.000 soldater på tysk jord…

Nøkkelen til Nato som militærallianse er USAs interesser som ledende global makt.

Europeiske land har vært splittet ved hver eneste krise utenfor forsvarsområdet – i synet på oppløsningen av Jugoslavia, i den første Gulfkrigen, i spørsmålet om intervensjonene i Irak, Afghanistan og Libya, i synet på Midtøsten, krigen i Syria og forholdet til Israel. Dette har også sammenheng med at europeiske lands sikkerhetsinteresser beveget seg i ulike retninger da den kalde krigen ikke lenger holdt dem sammen. Tyskland ble først og fremst opptatt av gjenforeningen og det tidligere Øst-Europa; Frankrike oppdaget sterkere utfordringer mot Middelhavet og Nord-Afrika; Storbritannia ble klarere atlantisk orientert. Ikke noe land i EU er mer USA-vennlig enn Polen, av geografiske og historiske grunner…

EU har selv tatt konsekvensen av dette forsvarspolitiske mangfoldet ved å opprettholde medlemslandenes veto og legge sikkerhetspolitikken under Unionsrådet.

Derfor er europeiske styrker først og fremst et supplement til Nato. De er ingen erstatning for den atlantiske alliansen. Beslutningssystemet i EU er helt uegnet for en effektiv militærallianse. Det vil skape dyp splittelse å forsøke å endre det til flertallsvedtak der noen blir overkjørt. Läs krrönikan

Aleksej Pusjkov: Be Nato att sluta provocera Ryssland – annars fortsätter vi svara, dn.se

av

Sverige och Finland ska be Nato sluta röra sig nära Rysslands gränser i Östersjön. Annars kommer Ryssland att fortsätta svara. Det säger Aleksej Pusjkov, ordförande för informationsutskottet i ryska senaten, till DN. Pusjkov är en av Putins viktigaste fotsoldater inom sociala medier med flera hundratusen följare på Twitter…

Vad gör i så fall ryska flygplan i finskt luftrum?

– De skedde under en viss period av tilltagande spänningar. Finländska soldater deltog i Natomanövrar, bland annat i en stor manöver där fienden kom från ett land i sydost som hade ockuperat Estland. Jag undrar vilket land de avsåg? Så här fanns ett visst ömsesidiga agerande. Nu är det inte längre så. Finlands och Rysslands presidenter diskuterade saken och den är löst.

– En sak som däremot oroar mig är att Nato hela tiden sänder ut sin flotta i närheten av Kaliningrad. Vad vill de åstadkomma? Skrämma oss? Vi blir inte skrämda…

Ni har alltså verkligen inte hört om incidenten med det ryska planet som flög nära det svenska?

– Nej. Men när sådana saker sker brukar bägge sidor anklaga varandra. Vad vi behöver är en situation där den typens incidenter inte uppstår. Nato har blivit väldigt aktivt på Östersjön den senaste tiden, uttryckligen vid våra kuster. Då svarar Ryssland: Situationen är osund och vi måste få ett slut på den. Nato måste begränsa sina aktiviteter i norra Östersjön. Då kommer allt att lugna sig, säger han. Läs artikel

 

Utelukker ikke amerikanske P-8 på Andøya, aldrimer.no

av

Forsvarsdepartementet utelukker ikke at amerikanske P-8 Poseidon overvåkingsfly vil få lov til å operere fra Andøya. En ny intensjonsavtale mellom Norge, USA og Storbritannia bereder grunnen for et omfattende samarbeid mellom de tre NATO-landene om den maritime overvåkingsvirksomheten i nordområdene.

Hittil har Norge nektet USA å operere fra norsk jord, fordi dette vil være i strid med Norges egenerklærte basepolitikk. Men denne politikken er for tiden «under oppmykning», etter at tilstedeværelsen av 330 amerikanske US Marines-soldater på Værnes er blitt forlenget med ytterligere ett år, dvs ut 2018. Opprinnelig ønsket regjeringen å gi US Marines Corps en forlengelse på ytterligere tre år, men møtte motbør i Stortingets utenriks- og forsvarskomite. Läs artikel

Russland og USA: Det umulige partnerskapet i kampen mot IS , Joakim Brattvoll og Julie Wilhelmsen, Aftenposten

av

I perioden etter 11. September 2001 var USA og Russland allierte i kampen mot terrorisme. Nå fremstår samarbeid mot Den islamske staten (IS) som umulig. Hvordan ble det slik?

18. juni skjøt USA ned et syrisk fly over den strategisk viktige byen Raqqa i Syria. Begrunnelsen var å beskytte USA-allierte styrker på bakken, som angivelig ble angrepet av syriske regjeringsfly. Russland svarte med å kalle hendelsen for en «aggressiv» handling, og dagen etter uttalte det russiske forsvarsdepartementet at landet har valgt å si opp varslingsavtalen med USA…

I september 2016 inngikk partene en avtale om å opprette et felles senter for kontraterror i Wien, der de sammen skulle identifisere legitime mål og koordinere bombingen. Kanskje var det et overambisiøst prosjekt. Bare en måned senere suspenderte USA all dialog med Russland for å få til en våpenhvile i Syria. Deretter søkte Russland å koordinere med Tyrkia og Iran i stedet. Kollapsen i samarbeidet om Syria var et faktum. Läs artikel

Regeringens politik för Sveriges internationella insatser – ingen gränsdragning mot stormaktsinterventioner, Lars-Gunnar Liljestrand

av

Regeringen lämnade den 22 juni till riksdagen en skrivelse om den samlade politiken för civil- och militär krishantering. I skrivelsen sägs att ambitionen är att vi skall vara en stark aktör som tar vårt ansvar för internationell fred, säkerhet och utveckling.

Regeringen slår fast betydelsen av att internationella uppdrag sker genom FN:

”FN utgör den centrala arenan för Sveriges arbete med globala utmaningar. Förutom att ge stöd till och delta i FN:s fredsfrämjande verksamhet, har Sverige varit aktiv i arbetet med att tydligt sätta fredsbyggande och konfliktförebyggande på FN:s agenda.” FN-stadgan och folkrätten anges som ”grundläggande rättesnöre”.

En annan grundsten är vår alliansfrihet:

”Militära insatser är en del i Sveriges samlade engagemang. Militär alliansfrihet, stärkt nationell militär förmåga och fördjupade militära samarbeten syftar till att skapa förutsägbarhet och stabilitet i vårt närområde såväl som i vår omvärld.”

Läs mer

Tröskelförsvar – en jämförelse mellan svenska och finska förmågor, Anders Åkermark, Försvarshögskolan

av

Uppsatsen syftar till att jämföra svenska och finska förmågor rörande ett tröskelförsvar. Tröskelförsvaret bygger på strategin om anti-access/area denial, översatt till tillträdesförsvar och kontrollbestridande försvar. Tillträdesförsvaret syftar till att hindra en överlägsen motståndare att få tillträde till ett operationsområde och kontrollbestridande försvar syftar till att förneka motståndaren kontroll över operationsområdet i händelse av en väpnad konflikt.

Jämförelsen visar att Sverige har en tyngdpunkt i tillträdesförsvaret baserat på förmågan att möta en motståndare tidigt med sin offensiva undervattensförmåga, smyganpassade korvetter och flygburen sjömålsrobot. De brister som finns i Sverige utgörs främst av avsaknad av långräckviddig markattackförmåga samt förmågor i det kontrollbestridande försvaret. Finland har å andra sidan sin tyngdpunkt i det kontrollbestridande försvaret då de alltjämt har förmåga till markbaserad långräckviddig sjömålsbekämpande förmåga samt ett defensivt undervattensvapen i form av sjöminförmåga. Detta är förmågor som Sverige avvecklat sedan 2000-talets inledning. Finlands brister är i tillträdesförsvaret där den offensiva undervattensförmågan saknas helt samt det begränsade antal plattformar som kan verka framskjutet mot sjömål. Uppsatsen visar också att indelningen av tillträdesförsvar och kontrollbestridande försvar är en bra modell för att analysera nationers försvarsförmågor. Läs upppsatsen

President Niinistö: EU måste stärka sig självt, vasabladet.fi

av

Europeiska unionen måste själv ta initiativet och bli starkare, säger president Sauli Niinistö. I ett tal på ett seminarium i S:t Michel i dag sade Niinistö att EU behöver bli starkare av flera orsaker…

Niinistö lyfter upp osäkerheten i de transatlantiska relationerna som den största förändringen. Han sade att det finns mycket osäkerhet och frågade sig om EU har en tydlig och självständig roll eller om unionen ses som en spelbricka.

– Europeiska unionen måste självständigt stärka sig mycket för att vi inte ska vara som en schackbrädets bonde, utan som en drottning, sade Niinistö. Läs artikel

Aurora 17 övningsplan, Försvarets Forum 03/2017

av

Scenariot är en eskalerande väpnad konflikt i vårt närområde där Sverige utsätts för ett strategiskt överfall och Försvarsmakten ska försvara svenskt territorium. Målet är att höja Försvarsmaktens samlade förmåga att möta en kvalificerad motståndare och framförallt att använda stridskrafterna tillsammans. – Den över tiden försämrade omvärldsutvecklingen tydliggör att Sverige måste ha förmågan att snabbt kunna möta olika händelseutvecklingar. Det är bland annat därför vi genomför Aurora 17. Under övningen bygger vi ett starkare försvar. Vi ökar här den samlade försvarsförmågan – att möta ett väpnat angrepp mot Sverige, säger Thomas Karlsson. Övningen inleds med förberedelser över hela Sverige och mottagande av utlänska deltagare. Krigsförband, ledningar och myndigheter förbereder sig. Det handlar om att säkerställa ledningsförmågan, öka samordningsfunktionen och uthålligheten. Värdlandsmoment genomförs i Göteborg med personal, utrustning, fordon och övrig materiel som ska integreras i de svenska förbandens struktur för att kunna ledas av svensk personal.

Läs mer