Trump lovade att USA hjälper Finland, vasabladet.fi

– Vi har alltid haft en nära relation med Finland. Vi är alltid redo att hjälpa Finland, svarade Trump när FNB ställde en fråga om bilateral hjälp vid behov.

Trump betonade också att USA har en väldigt beskyddande inställning i fråga om Östersjöområdet och att landet har goda vänner där. Han talade i beundrande ordalag om relationerna mellan Finland och Ryssland.

– Ryssland respekterar Finland. Det är ett av få länder i regionen (nära Ryssland) som har varit fritt från Ryssland i hela hundra år, sade han.

– Finland kommer bra överens med Ryssland och jag hoppas att även USA en dag kommer att komma bra överens med Ryssland.

Trump berömde också det finska försvaret och försvarsmakten, som han noterade är stor i förhållande till folkmängden.

– Militärt är Finland ett land som väcker respekt. Läs artikel

Niinistö och Trump i glad enighet, svenska.yle.fi

Säkerhet, handel och transatlantiska relationer. Det blev temat på president Sauli Niinistös besök i Vita huset. Specialkunnandet om Ryssland gör Finland intressant i USA…

Som väntat blev Östersjön och Ryssland viktiga frågor. Enligt Niinistö var säkerheten huvudtema på det timmeslånga mötet, och det var den definitivt på presskonferensen efteråt.

– USA:s och Natos närvaro i Europa, och speciellt i Östersjön, är allt viktigare. Och dialogen med Ryssland om förtroendeskapande åtgärder.

Niinistö nämnde förstås också sitt förslag om förbättrad flygsäkerhet över Östersjön…

En amerikansk fråga gällde ryska krigsövningar. Niinistö nämnde sitt möte med president Putin för några veckor sedan. Då var frågan varför kineserna samövar med Ryssland i Östersjön. Putins svar var att det inte är fråga om ett block, riktad mot någon speciellt.

– Då svarade jag att vi övar också i Östersjön, både med svenskar och USA. Inte heller det är ett block eller riktat mot någon speciellt, sade Sauli Niinistö.

– Men man måste vara försiktig i alla stora övningar, så det inte sker några olyckor. Vi vet att från olyckor kan vad som helst växa fram. Samarbetet med Nato och dialogen med Ryssland måste fortsätta, sade Niinistö. Läs artikel

Läs presskommunikén

Kruzenstern förbjöds besöka Åland, radiotv.ax

Det fyrmastade ryska skolskeppet Kruzenstern, som förut besökt Åland i samband med bland annat Tall Ships Race, har av den finska huvudstaben förbjudits komma till Mariehamn.

Det skriver Hufvudstadsbladet i dag. Planen var att fartyget med 164 kadetter ombord skulle ha besökt Mariehamn mitt under den ryska krigsövningen Zapad 17. Mariehamn hade hoppats att besöket skulle förbättra stadens chanser att bli en värdhamn under Tall Ships Race 2021. Ålands Radio har varit i kontakt med huvudstabens informationschef Eero Karhuvaara som inte kan kommentera beslutet.

– Det här är ett operativt beslut som vi inte kommenterar, säger Eero Karhuvaara…

Varken Landskapsregeringen eller lagtinget var informerade om beslutet, säger lantrådet Katrin Sjögren. Formellt sätt har inte heller åländska myndigheter någonting med den här sortens beslut att göra, menar talman Johan Ehn. Läs artikel

Everything You Need to Know: Russia’s Massive Zapad Military Exercise, Dmitry Gorenburg,nationalinterest.org

The actual goals of these exercises in general, and of Zapad-2017 in particular, have remained largely unchanged in the last 10–15 years. In conducting these large capstone exercises, Russia has pursued both military and political aims. On the military side, Russia seeks to highlight its abilities to conduct large-scale joint operations that involve multiple branches of its armed forces and require the activation of logistics networks that include the transfer of forces from one part of the country to another. Zapad-2017 and other exercises in this series also seek to develop military cooperation between Russia and Belarus, since Belarus is Russia’s most capable military ally and serves as a critical buffer zone between Russian and NATO member states. What’s more, a NATO intervention in Belarus is seen as one of the most likely causes for a major military confrontation between Russia and the West. Läs artikel

Anm: Dmitry Gorenburg is a senior research scientist in the Strategic Studies division of CNA, a not-for-profit research and analysis organization, where he has worked since 2000. In addition to his work at CNA, he is the editor of the journal Problems of Post-Communism and an associate at Harvard University’s Davis Center for Russian and Eurasian Studies.

Flere værnepligtige er en naturlig del af et større dansk forsvar, Rasmus Jarlov, Folketingsmedlem for Det Konservative Folkeparti, Berlingske

Når det danske forsvar skal være større, vil det også være naturligt at få flere værnepligtige og at uddanne dem længere, end vi gør i dag, hvor godt 4000 unge mennesker om året får mellem 4 og 12 måneders uddannelse som værnepligtige.

Det er bestemt ikke det eneste, der trænger til at blive styrket i Forsvaret, og det skal bestemt heller ikke sluge alle de midler, som forsvarsbudgettet forhåbentlig bliver udvidet med. Der er mange andre store mangler i Forsvaret. Men værnepligten er et vigtigt element.

Værnepligtens modstandere har travlt med at male et billede af, at de værnepligtige er uduelige og per definition ikke kan bruges i krig. Det vil man være uenig i i eksempelvis Israel. Hvis værnepligtige uddannes ordentligt kan de naturligvis sagtens kæmpe.

Kritikerne har ret i, at den nuværende værnepligt på ned til fire måneder ikke gør de værnepligtige til brugbare kampsoldater. Det kræver mere træning. Men hvis vi uddannede de værnepligtige længere, ville de blive en reel kapacitet, hvor vi ville få rigtig meget forsvar for pengene. Läs artikel

Veckans citat

En militärt intresserad kollega insisterar på att jag ska fråga Juha Sipilä om Finland kommer till vår undsättning om ryssarna skulle invadera Gotland. Statsministern skrattar när han får frågan.

– Sverige är vår viktigaste partner när det kommer till försvarssamarbete. Vi övar tillsammans och vi har en god plan för att fördjupa vårt samarbete ytterligare. Men låt mig säga så här, risken att det du beskriver händer, är inte särskilt stor. Men vi hjälper varandra på många sätt, det är självklart, säger han.

– Spänningen i Östersjöregionen har ökat och Finland står till fullo bakom EU-sanktionerna mot Ryssland, men samtidigt är vi måna om att ha goda bilaterala relationer, särskilt i krisstider.

Är det så du ändå beskriver relationen till Ryssland, att det råder kris?

– Ja, absolut. Vi har sanktioner som begränsar våra relationer, men såväl jag som vår president Sauli Niinistö har goda relationer med våra motsvarigheter i Ryssland. Han med Vladimir Putin och jag med Dmitrij Medvedev. Vi träffas två gånger per år.

Finlands statsminister Juha Sipilä i Svenska Dagbladet 26 augusti

”Att uppfylla åtaganden som medlem i Nato”

Lars-Gunnar Liljestrand

Moderaterna har presenterat sitt förslag till försvarsbudget dels för perioden 2018-2020 och dels för 2021-2025. Förslaget kommer att läggas fram för moderaternas stämma i oktober.

För de närmaste två åren är satsningen att förstärka markstridskrafterna genom att börja bygga upp en tredje armébrigad i Skåne. En ökning av numerären i Hemvärnet bör inledas samt att samtliga Archerpjäser bör behållas och förbandssättas. Luftförsvarsförmågan skall förstärkas genom ett tidigarelagt införande av luftvärn med medellång räckvidd.

För perioden 2012-2025 vill moderaterna ha beslut om nya förbandsorter och utökning av befintliga förband och enheter. Prioriterad verksamhet är ny flygflottilj i Uppsala, upprättande av amfibieregemente i Göteborg, samt förstärkning av stridsgruppen på Gotland. Prioriterade materielprojekt att överväga är exempelvis ytterligare ubåtar, ny generation av ytstridsfartyg samt luftvärn för ytstridsfartygen och analys av behovet av långräckviddigt luftvärn.

Läs mer

Krister Thelin vill ha värnplikt, svd.se

Vi återger här  en artikel från 6 mars 2015 av Krister Thelin, domare, tidigare statssekreterare i Justitiedepartementet när Gun Hellsvik (M) var justitieminister.

…Detta mitt lilla bidrag till den försvarspolitiska diskussionen syftar till att stödja Vänsterpartiet. De gamla kommunisterna har nyligen i riksdagen motionerat om att återinföra värnplikten. De har rätt. Alldeles oavsett vad som sker i övrigt behöver vi återknyta till den folkliga förankring som ett värnpliktssystem skapar. Alla unga svenska män och kvinnor bör mönstra och få fullgöra militärtjänst eller civilförsvarstjänst under en begränsad tid.

Syftet skall inte vara att bygga upp ett nytt invasionsförsvar baserat på kadrer av värnpliktiga eller en ”levée en masse”. I stället bör det ses som komplement till det högteknologiska professionella försvar som vi behöver. Med en grundutbildning på tre-fem månader kan alla bibringas vissa personliga färdigheter och insikter, att nyttiggöras efter selektion, krigsplacering och vidareutbildning som en värdefull reserv. Rekryteringsbasen breddas och personalförsörjningen för yrkesförsvaret underlättas. Läs artikel

Statsministrarna möttes i Stockholm, svt.se

”Vi ser fram emot minst hundra år till av gemensamt samarbete”, sade Stefan Löfven efter statsministrarnas möte i Rosenbad tidigare idag. Juha Sipilä lyfte även fram terrordådet i Åbo och poängterade att länderna måste dela information och samarbeta i bekämpandet av terror…

Statsministrarna berättade också att de diskuterat försvarsstrategin i närområdet och underströk att man tillsammans strävar efter fred i hela området, och att Finland och Sverige kan ha hjälp av varandra även i försvarsfrågor. Läs artikel

President Sauli Niinistö vid befordringen av kadetter den 25 augusti 2017, president.fi

…I utvecklingen av Försvarsmakten och Gränsbevakningsväsendet måste vi kontinuerligt följa med vad som sker både i den interna och i den externa säkerhetsmiljön. Vi måste ständigt stå i beredskap att handla på det sätt som situationen kräver…

Den allmänna värnplikten utgör basen för vårt försvarssystem. En bas som vilar på en stark och stabil grund. Många av er nyutexaminerade officerare kommer till en början att arbeta med uppgifter som hänför sig till just beväringsutbildningen. Kunniga och motiverade grupper skapas genom rätt ledarskap, sakligt bemötande och professionell utbildning.

Enligt de förfrågningar som gjorts bland de senast hemförlovade beväringarna har vi lyckats bra i denna uppgift. Uppskattningen av och förtroendet för utbildarna och deras kompetens är på hög nivå. Genom era egna handlingar stärker ni ytterligare den finländska försvarsviljan och den allmänna värnplikten. Läs talet

Nye krigsteatre i Europa, klassekampen.no

Sverige setter om tre uker i gang den største militærøvelsen siden 1993. Samtidig begynner Russlands største øvelse siden Sovjet-tida. 11. september starter den svenske Försvarsmakten øvelsen Aurora 17, den største svenske militærøvelsen siden 1993. Mer enn 19.000 svenske soldater skal øve sammen med 1500 soldater fra USA, Finland, Frankrike, Norge, Danmark, Litauen og Latvia. Øvelsen foregår i hovedsak i Mälardalen vest for Stockholm, og skal simulere «forsvar mot et angrep på Sverige» fra øst. Bare tre dager seinere sparker Russland i gang det som kan være landet største militærøvelse siden den kalde krigens slutt. Øvelsen heter «Zapad», russisk for «Vest».

Øvelsen skal for det meste finne sted i Hviterussland, en nær alliert av Russland, og simulerer ifølge russiske myndigheter et forsvar mot angrep fra vest.

Ifølge russiske myndigheter skal øvelsen Zapad inkludere 12.700 soldater. Det er et tall Nato-toppene ikke tror på… En rekke vestlige kilder opererer med langt høyere anslag på hvor mange soldater som egentlig skal delta i den russiske øvelsen. Avisa The New York Times meldte på mandag at amerikanske myndigheter mener at så mange som 100.000 soldater kan bli involvert i øvelsen.

Avtalen pålegger landene å varsle hverandre om øvelser der mer enn 9000 soldater deltar, og landene har rett til å delta med observatører i alle øvelser med mer enn 13.000 soldater. Russiske myndigheter benyttet seg av denne avtalen i 2015, da Russland sendte fire offiserer til en britisk marineøvelse utenfor kysten av Skottland.

Nå hevder Nato at Russland ikke overholder forpliktelsene sine, på tross av at Hviterussland på tirsdag inviterte observatører fra en rekke Nato-land, deriblant Norge. Ifølge forsvarsalliansen får Nato-observatørene se bare deler av øvelsen, og får heller ikke innsyn i planene, noe Wien-avtalen gir rett til. Läs artikel