Månad: augusti 2017

Gjennom 30 år har Forsvarsdepartementet (FD) bygget opp en ukultur for å styre saker gjennom tilbakeholdelse av informasjon, skriver John Berg.

Frode Larsen fra Styrk Heimevernet vil ha en gransking av omstendighetene rundt den lekkede rapporten om at Heimevernet trenger en personellstyrke på 56 000. Kommunikasjonssjef ved Forsvarets forskningsinstitutt (FFI), Anne-Lise Hammer, krisemaksimerer Larsens innlegg og mener at her ligger det implisitt «alvorlige beskyldninger». Jeg foreslår at FFI slapper av og tar en debatt i åpent lende. Følgende sitat kunne være et utgangspunkt:

«I noen land [i Nato] er det en betydelig tendens til å stole for mye på spesialstyrker. De vinner ikke kriger. Nasjoner utkjemper og vinner kriger.»

«Nasjonen» omfatter for Norges del ikke bare de ultrateknologiske og svinedyre styrkene forsvarssjef emeritus, nå dominerende FFI-forsker, general Sverre Diesen har trumfet frem. «Nasjonen» omfatter også hær og heimevern, politi, sivil beredskap og helsevesen og alle samfunnets ressurser i et totalforsvar. Hvem var det så som sa ovenstående, og hvor? Sitatet stammer fra en konferanse ved britiske Rusi (Royal United Services Institute), der alle Nato-lands forsvarsledelser satt og lyttet. Han som sa det heter Mark Milley. Han er general og sjef for den amerikanske hæren.

Problemet er strukturelt og handler om skjult makt. Gjennom 30 år har Forsvarsdepartementet (FD) bygget opp en ukultur for å styre saker gjennom tilbakeholdelse av informasjon. Noen korte hovedpunkter fra utviklingen kan illustrere hva dette dreier seg om: Läs artikel

Den positiva trenden av en förbättrad försvarsekonomi sedan 2014 stärker försvarsförmågan och de behov myndigheten har som en följd av det förändrade omvärldsläget, såväl här och nu som i försvarsbeslutsperioden.
– Försvarsmakten ser positivt på det ekonomiska tillskottet om 6,8 miljarder vilket leder till en ökad försvarsförmåga och därmed minskad risk i genomförandet av det försvarspolitiska inriktningsbeslutet till och med 2020, säger ÖB Micael Bydén.

De flesta av de aviserade åtgärderna kommer ur det förslag till stärkt förmåga som Försvarsmakten utarbetat inom ramen för BU 18. I vilken omfattning dessa möter Försvarsmaktens behov i närtid och på längre sikt behöver analyseras vidare i detalj när myndigheten får regeringens fördjupade underlag. Men det handlar om bland annat fler anställda, övning och beredskap, ledningssystem och olika typer av specialfordon. Läs pressmeddelande

Fyra par­tier står bak­om den för­svars­upp­gö­rel­se som pre­sen­terades i går. Krist­de­mo­kra­ter­nas av­hopp i mån­dags har där­med in­gen be­ty­del­se. De hade inte is i ma­gen till­räck­ligt för att vänta in ett bra för­hand­lings­re­sul­tat – el­ler val­de att lämna för­hand­lingarna för att kun­na föra fram ett po­pu­lis­tiskt bud­skap om ännu mer pengar till för­svaret nu.
Att det blev en bred upp­gö­rel­se är fram­för allt en vik­tig sig­nal till om­världen att det finns bred enig­het i Sve­ri­ge om att stärka för­svars­för­må­gan. Det ger ock­så Försvarsmakten lång­sik­tig­het i pla­neringen och ett tyd­ligt re­surs­till­skott, som ÖB be­gä­rt.
2,7 mil­jarder per år i till­skott är ett re­jält till­skott, fram­för allt med tan­ke på att re­dan för­svars­upp­gö­rel­sen 2015 in­ne­bar en kraft­full ni­vå­höj­ning av för­svars­an­slagen. Läs ledaren

Nytt luftvärn, ja!​
– Men, är den svenska regeringen på väg att göra ett jättemisstag i upphandlingen?

Ända sedan högkvarteret gjorde beräkningar att luftförsvaret behöver minst 60 till 80 nya Gripen E har frågan om inköp av modernt medelräckviddigt luftvärn varit en springande punkt. Det minsta tänkbara luftförsvaret kräver mycket modernt medelräckviddigt luftvärn om vi skaffar endast 60 stridsflygplan. Om vi skaffar 80 plan kan mängden luftvärn vara något lägre.

Beställningen av Gripen E bestämdes tyvärr till endast 60 plan och upphandlingen av det nya luftvärnet har tagit lång tid. Redan tidigt i samband med Luftförsvarskommitténs arbete uttalade Försvarsmakten sin åsikt: man ville ha Aster30 som medelräckviddig lv-robot kombinerad med korträckviddiga IrisT SLS.Det var en utveckling som vi gav vårt stöd. Tyvärr i upphandlingen har nu en märklig låsning uppstått där alternativen är Samp/T ställt mot amerikanska 80-talslösningen Patriot. Samp/T är en lösning som säljs av ett konsortium, Eurosam, där Aster-30 från MBDA styrs av en fransk radar tillverkad av Thales. Läs artikel

Försvarsgruppen har att tillse att försvarsbeslutets innehåll fullföljs. Vi är överens om att lägga grunden för en ökad militär förmåga och dessutom en förstärkt förmåga inom totalförsvaret från och med 2021. I vårändringsbudgeten för 2017 tillfördes 500 miljoner kronor för satsningar under innevarande år. De åtgärder som aviserades i samband med vårändringsbudgeten för 2017 kan fortsätta och intensifieras ytterligare under kommande år 2018-2020.
Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet och Miljöpartiet är överens om att det behövs ytterligare resursförstärkningar från och med 2018. I arbetet har försvarsgruppen utgått från Försvarsmaktens budgetunderlag avseende 2018 liksom relevanta underlag från andra myndigheter inom totalförsvaret. Läs överenskommelsen

I Det Konservative Folkeparti mener vi, at den danske værnepligt både er for kort, og der er for få, som bliver indkaldt. Derfor ønsker partiet at udvide værnepligten – ved eksempelvis at hæve værnepligten fra de nuværende fire måneder til otte måneder, som en del af det kommende forsvarsforlig.

Vi har en historisk kort uddannelse – og et historisk lavt antal værnepligtige. Derfor mener vi, at værnepligten skal fylde en større rolle end den gør i dag, siger partiets forsvarsordfører Rasmus Jarlov. Som det ser ud i dag, bliver der kun uddannet omkring 4000 værnepligtige om året. Sidste år pådrog hele 98,6 % af mændene sig værnepligten frivilligt. Når interessen er så stor, så bør de også have en bedre og længere uddannelse. I dag er værnepligten kun et rekrutteringsshow. Vi vil hellere lave rigtige soldater ud af de værnepligtige. Værnepligten skal være en reel kapacitet, der skal indgå som en vigtig del af forsvaret af Danmark, siger Rasmus Jarlov.

Det Konservative Folkeparti mener, at Forsvaret både skal være større og stærkere. En ting er de internationale missioner, noget andet er Danmarks forsvar af egne grænser. Vi ser lige nu spændingerne i Østersø-regionen, hvor der er fare for nogle af vore allierede i Baltikum. Og her er det vigtigt, at vi har en hær af en vis størrelse. Vores egen sikkerhed er vigtigere end at sende hær, flåde eller flyvevåbnet på internationale missioner, afslutter Rasmus Jarlov. Läs artikel

Säkerhetsläget i Sveriges närområde har förändrats och försämrats under de senaste åren, vilket ställer krav på fortsatt analys och beredskap att vidta åtgärder. Grunden till utvecklingen utgörs fortsatt av ryskt agerande.
I Östersjöregionen konstateras ett fortsatt militärt uppträdande med mer kvalificerade resurser från flera länder och organisationer vilket under året visar sig i flera större övningar. Säkerhetsläget i vårt närområde har också gjort att förstärkningen till ett av de militärstrategiskt viktiga områdena, Gotland, fortsatt genom att tillförda förband verkat och övat på plats…

Utvecklingen av den operativa förmågan har fortsatt prioriterats i enlighet med inriktningsbeslutet. Resultatet kan framför allt ses i en omfattande övningsverksamhet inom samtliga stridskrafter och i gemensamma ledningsövningar. Likaså har genomförandet av krigsförbandsövningar och repetitionsutbildningar fortgått under våren. Till del har begränsningar i materiell tillgång och tillgänglighet påverkat stridskrafterna varför anpassning av utbildnings- och övningsmålsättningar har erfordrats. Betydande förberedelser har genomförts inför höstens försvarsmaktsövning, Aurora, samtidigt som totalförsvaret och de bilaterala samarbetena med Finland och USA har vidareutvecklats. Läs rapporten

Enligt experter är det, med nu tillgänglig information, svårt att veta vad de tio miljarder kronor extra som KD vill ha skulle räcka till när regeringen nu förhandlar om budgetförstärkningar för Försvarsmakten. Ett krav som de inte får gehör för i förhandlingarna med regeringen varför de nu lämnar dessa rapporterar flera medier, bland annat SVT. Per Olsson, försvarsekonom vid FOI menar att debatten snarare borde handla om hur många soldater, fartyg eller flygplan som behövs. Och först därefter fatta beslut om pengarna.

Att försvarsmakten befinner sig i en minst lika stor kris som vården och omsorgen torde vara väl känt vid det här laget. Den statsminister som i modern tid tillfogat Försvarsmakten den största skadan är moderaternas hyllade partiledare Fredrik Reinfeldt som så sent som 2013 menade att försvaret var ett särintresse. När han fällde uttalandet lät han förstå att inget Alliansparti haft en avvikande uppfattning om försvarsanslagen i regeringen. På fyra år har omsättningen på försvarspolitiker varit låg, dagens politiker som ropar efter höjda anslag är i praktiken samma skara som för fyra år sedan höll med Reinfeldts bedömning om att Försvarsmakten är ett särintresse.

Ett av Försvarets största problem är, förutom resurserna, att det saknas idag kompetenta försvarspolitiker. Försvaret är mycket mer än kulor och krut. Försvarspolitik är mycket bredare än att endast producera militära förband, även andra förmågor krävs som till exempel FRA – som är en renodlat civilt bemannad myndighet, till att försvara Sverige mot cyberattacker och desinformation. Ett annat, tydligt, tecken på hur illa det är ställt med den försvarspolitiska systemkompetensen är att inget av partierna egentligen begriper vad de ställt till med det senaste decenniet. Stora delar av fabriken som producerade krigsförband finns inte kvar. Garnisoner och övningsfält har istället blivit bostäder, gallerior, högskolor och grönområden. Hamnar och varv har sålts ut. Det som finns kvar av fabriken går på övervarv av sin kapacitet just nu. Ett övervarv, och överlast, som inte blir hållbart i längden. Läs artikel

Kristdemokraterna hoppar av samtalen med regeringen, M och C om mer pengar till försvaret, enligt KD-ledaren Ebba Busch Thor.
Försvarsminister Peter Hultqvist (S) anser att KD smiter från sitt ansvar.

Der er rørte vande omkring Danmark. Et forværret sikkerhedspolitisk trusselsbillede placerer sammen med afgørende forandringer i forsvarspolitikkens internationale betingelser dansk forsvarspolitik ved en skillevej. ..

Forsvaret løser en række vigtige opgaver på dansk territorium såvel som i Nordsøen og Arktis. Det gør forsvaret samtidig med, at det bidrager til dansk og international sikkerhed – i og uden for Europa. Balancen er de seneste år svunget mod det internationale; både langt væk i det globale syd og i Danmarks nærområde, herunder ikke mindst Østersø- en. Et afgørende forsvarspolitisk spørgsmål er derfor, om det internationale fortsat skal have stor vægt, eller om betydningen af nationale opgaver kræver en ny balancering. Særligt hæren er i dag dimensioneret næsten udelukkende til på forskellig vis at kunne bidrage til internationale operationer. Samtidig bliver danske soldater pålagt opgaver knyttet til det nationale beredskab, f.eks. i relation til migrationskrisen i sommeren 2015 samt terrorberedskabet efter angrebet i København samme år.En generel udbygning af det danske forsvars rolle i det nationale beredskab vil rykke balancen mellem internationale og territoriale opgaver i retning af sidstnævnte.

Det samme gælder for investeringer i kapaciteter, som primært finder anvendelse enten inden for eller uden for dansk territorium. Flådens store enheder, fregatterne og de fleksible støtteskibe, er eksempelvis designet med henblik på internationale operationer. Det samme gælder for den danske flåde af F-16-fly (og flyvevåbnet som helhed), der i løbet af de sidste 20 år er blevet opgraderet og omdannet fra at være fokuseret på nationalt luftforsvar til også at kunne bidrage til bombemissioner i internationale operationer. Selv Hjemmeværnet har fået indføjet internationale operationer som en del af sin resultatkontrakt. Läs rapporten

Sedan 10–15 år tillbaka har medierna fört sin kampanj mot det parlamentariska systemet genom att regelbundet attackera politikerna, som om de vore skurkar. Det kan handla om riksdagens hushållning eller ledamöternas förmåner. Å andra sidan har ledande medier agiterat för att upphöja någon till Den Store Ledaren som ordnar allt.
Denna auktoritaristiska tendens var tydlig i det uttalande som Björn Wahlroos gjorde för drygt ett par veckor sedan. Eftersom politikerna inte, enligt Wahlroos, kan fatta beslut borde Finland gå den presidentiella vägen. På svenska skulle detta betyda den östeuropeiska vägen. Vi kunde ansluta oss till den växande autoritära rörelsen, med Donald Trump i spetsen…
Presidenten leder utrikespolitiken, det måste vara klart. Naturligtvis i samarbete med regeringen. Statsministern leder EU-politiken, det borde vara lika klart. Annars förlorar Finland inflytande.

Det är dags, efter sex år, att konstatera, att Sauli Niinistö har skött utrikespolitiken bra. Jag undrar hur dåligt informerade lämmeljournalisterna, även presidentkandidaterna, är om den framgång som mötet mellan president Niinistö och president Vladimir Putin i Nyslott var för Finland.

Journalistskaran i Nyslott var enbart intresserad av relationerna mellan Ryssland och USA. Vad Putin hade att säga om det kunde han ha sagt var som helst. Det som var viktigt för Finland för mötets resultat intresserade inte medierna. ”Inga överraskningar”, var presidentkandidaternas reaktion.
Det som Niinistö kunde rapportera om Nyslottsamtalets resultat var en jättesuccé. Den nordliga dimensionens miljösamarbete – senast avfallsvattenreningsverket i Kaliningrad – hyllades. Klar framgång nåddes om anläggningen för miljöfarligt avfall Krasnyj Bor utanför S:t Petersburg. Men överenskommelsen om samarbete i bekämpningen av svartkolsutsläpp i det arktiska området var ett genombrott av global betydelse, en riktig sensation. Läs artikel