Månad: september 2017

Flottan har förberett sig inför två större militärövningar under september, Northern Coasts och Aurora. På fjärde sjöstridsflottiljen vid Berga pågår också återuppbyggnaden av den svenska ubåtsjaktsförmågan. Men det är en process som inte görs i en handvändning.

I ett kontor med utsikt över bryggorna sitter flottiljchefen Fredric Palmquist som berättar att försvarsbeslutet innebar nya uppgifter, men också mer pengar.

– Både uppgift och pengar, det är vi inte normalt vana vid, säger han skämtsamt.

Det nya försvarsbeslutet innebär en styrning att ”återta förmågan”, enligt Fredric Palmquist som säger att det mesta också går enligt planen. Men att återta förmågan är samtidigt inget man gör i en handvändning. Exakt hur lång tid det tar nå den höga förmåga man siktar på är svårt att säga, men med erfarenhet av den upprustning som gjordes under 80-talet så uppskattar Fredric Palmquist att det kan handla om så mycket som tolv år. Läs artikel

…The participating States will exchange annually information on their military forces concerning the military organization, manpower and major weapon and equipment systems, as specified below, in the zone of application for confidence- and security-building measures (CSBMs). Participating States
which have no military forces to be reported will so inform all other participating States.

(10) The information will be provided in an agreed format to all other participating States not later than 15 December of each year. It will be valid as of 1 January of the following year and will include:
(10.1) 1. Information on the command organization of those military forces referred to under points 2 and 3 specifying the designation and subordination of all formations* and units** at each level of command down to and including brigade/regiment or equivalent level. The information will be
designed in such a way as to distinguish units from formations. Läs dokumentet

Närmare 3 000 soldater ur svenska och gästande utländska förband kommer  att öva på Gotland i samband med Aurora 17.

Med sitt strategiskt viktiga läge är Gotland en betydande del av Aurora 17, inte minst då ett av de stora momenten innebär att öva hela totalförsvarskedjan. Cirka 2 500 soldater ska öva på ön under fem intensiva dagar. Enheterna delas in i två styrkor och syftet är helt enkelt att dessa ska tränas mot varandra. Det förklarar Kermith Larsson som är ansvarig för planering av övningen, som för manöverförbandens del pågår mellan den 17 och 22 september. – Uppgiften för den ena styrkan, den som kallas Stridsgrupp Visby, blir att ta terräng på norra Gotland, medan Stridsgrupp Bunge ska försvara den.

Målet är inte bara att ”bestrida motståndarnas operationsfrihet”, som det står i övningsplanen, utan att också utveckla förmågan att samordnat lösa stridsuppgifter med såväl olika svenska stridskrafter som med utländska förband.

I övningen ingår enheter från bland andra Finland och USA. I Stridsgrupp Bunge, som består av mellan 500 och 800 soldater, deltar även amerikanska attackhelikoptrar. I övningens inledande skede kommer en amerikansk spaningsstyrka att luftlandsättas och när 31:a lätta skyttebataljonen anländer sjövägen samarbetar de med en enhet ur amerikanska marinkåren. Stridsgrupp Visby består i huvudsak av den 18:e stridsgruppen, som finns på Gotland sedan sommaren 2017, och ett infanterikompani från Finland. När de når norra Gotland får de understöd av delar ur 2:a amfibiebataljonen. Totalt utgör Stridsgrupp Visby cirka 1 000 soldater. Parallellt med övningsmomenten som sker från Tofta skjutfält, strax söder om Visby, upp mot norra Gotland, skyddar 61:a luftvärnsbataljonen Visby flygplats och hamnen mot angrepp från Stridsgrupp Bunge. Läs artikel

Regjering og regjering styrer fortsatt mot en avvikling av landmakten. Dersom regjeringen står fast på at landmakten må finansieres innenfor gjeldende budsjettramme i langtidsplanen for Forsvaret (LTP), og selv om Hæren skulle få 100 prosent av pengene som blir lovet de neste 20 årene, vil Norge fortsatt i beste fall kun ha en marginal hær…

Et ensidig fokus på teknologi og eventuelt langtrekkende eller avstandlevert ild, som det også kalles, uten mange nok mennesker til å kjempe på bakken, er en farlig strategi. Det betyr i realiteten at den eneste måten vi kan slåss på er å bruke våre egne strategiske kapasiteter (som kampfly og missilsystemer) for å forsøke å ramme strategisk viktige mål hos fienden. Men etter den søte kløe kommer som kjent den sure svie. Å skru sammen framtidens landmakt slik vil i betydelig grad gi framtidige regjeringer begrenset politisk handlerom. Dersom det eneste alternativet regjeringen har i en alvorlig krisesituasjon er å eskalere konflikten, vil politikerne fort bli handlingslammet. Vi må også ha volum for å kunne ha forsvarsevne som også fungerer som en god krigsforebyggende terskel. Volum må prioriteres. Og den landmakten vi har må bringes i kampklar stand så snart som overhodet mulig. Noe annet er å spille russisk rulett med norske borgeres sikkerhet. Det er også uakseptabelt dersom dobbeltspillet videreføres, slik at kvinner og menn i Kongens klær ikke får de pengene de faktisk er blitt lovet. I stedet bør dagens langtidsplan, også kalt korttidsplanen, erstattes av en ny plan og med en ny budsjettramme. Det er på tide at Norge legger en strategi for snarest mulig å gjennomføre 2-prosentmålet i praktisk politikk. Noe annet er uansvarlig. Läs artikel

Nästa vecka inleds Aurora, den största svenska försvarsövningen på över 20 år. I övningen deltar också förband från åtta andra länder, främst USA. Det har väckt kritik, liksom det faktum att övningens angripare har stora likheter med Ryssland…

Vänsterpartiets försvarspolitiker Stig Henriksson vänder sig mot övningens upplägg:

– Land A – vars gränser råkar sammanfalla med Rysslands – gör en överraskningsattack mot Sverige. Då möter de inte bara svenska soldater utan även soldater från ett antal Natoländer. Det mer än antyder att Sverige kan ha stationerat utländsk trupp på vårt eget territorium redan i fredstid. En gräns som inte borde vare sig överskridas eller signaleras till omvärlden, kritiserar Stig Henriksson.

Scenariot är godkänt av regeringen och försvarsminister Peter Hultqvist (S) bemöter kritiken:

– Sverige är ett alliansfritt land och vi har inga ambitioner att på något sätt visa upp aggressivitet mot andra. Däremot har vi ambitionen att öka vår militära förmåga. I alla övningar har man ju både försvarare och angripare, A- och B-styrkor, blå och röda styrkor eller vad du nu väljer att kalla dem. Annars kan du ju inte öva, säger Hultqvist. Läs artikel

Kremlin ‘failing in its obligations’ by saying only three experts can attend as 100,000 troops mobilise on EU’s eastern border…

Under Organization for Security and Cooperation in Europe rules in the Vienna document, nations conducting exercises involving more than 13,000 troops must notify other countries in advance and be open to observers.

Russia and Belarus claim that the Zapad (“west”) exercises, which will be held in Belarus and parts of western Russia between 14 and 20 September, will involve about 12,700 troops.

Nato, however, believes many more troops will be involved. The prime minister of Estonia, Jüri Ratas, who joined Stoltenberg at the base in Tapa, about 75 miles (120km) from the Russian border, confirmed that his government believed about 100,000 Russian soldiers would be mobilised during the exercise. Läs artikel

När Margot Wallström besöker Helsingfors för att diskutera nordiskt samarbete är det en av tre gånger på en vecka hon möter sin finländske kollega Timo Soini. Båda beskriver lyriskt ländernas gemensamma värderingar och det fokus som nu ligger på nordiskt samarbete, inte minst när det gäller försvarssamarbetet…

I frågan om hur kärnvapenhotet ska bekämpas är Finland och Sverige ändå långt ifrån överens.

– Vi har ju valt olika vägar, säger Margot Wallström.

Men hon tillägger:

– Inte i synen på kärnvapen. Men det är klart att när Finland har en så tydlig option på Natomedlemskap så så ville man inte gå med…

Utrikesminister Timo Soini (Sannf) är lika försiktig när han svarar på frågor om Sveriges agerande.

– Vi ser olika på om det här är en effektiv väg att gå. Finland har alltid ansett att de länder som har kärnvapen ska vara med i alla processer, säger Soini.

Finland anser att icke-spridningsavtalet från 1968 är det viktigaste verktyget för att minska mängden kärnvapen. Wallströms påstående om att Finland är rädd för att stänga dörren till Nato avfärdar han bestämt.

– Det finns inga grunder för sådana spekulationer. Vår kärnvapenpolitik grundar sig på en lång tradition.

Soini vill inte förutspå hur försvarssamarbetet mellan Sverige och Finland kan påverkas om Sverige ratificerar avtalet om kärnvapenförbud. Han säger att livet har lärt honom att inte spekulera i följderna av andra länders beslut.

– Jag tror att Sverige klarar av att sköta sina angelägenheter. Vi i Finland sköter våra egna angelägenheter i samarbete med såväl Sverige som Nato och USA. Läs artikel

Enligt utrikesminister Timo Soini är det viktigt att analysera faror och risker samt identifiera sårbarheter i samhället då hybridhot bekämpas.

Minister Soini har uppmanat Europeiska kompetenscentret för motverkande av hybridhot att främja EU:s och Natos samarbete kring bedömningen av faror och risker förknippade med hybridhot inom Östersjöregionen. Initiativet har tagits gemensamt med Sveriges utrikesminister Margot Wallström.

Enligt Soini kunde bedömningsarbetet genomföras som ett samarbete mellan EU och Nato. Detta initiativ – såvida det vidtas av kompetenscentret – kan vara modell för hur man utvecklar bedömningen också inom andra regioner, såsom Medelhavsområdet eller Svartahavsregionen, tror ministern. Läs artikel

När blev det acceptabelt att USA och Nato bestämmer över svensk säkerhetspolitik? Sverige är ett alliansfritt land och inte med i Nato, vilket den socialdemokratiska partikongressen så sent som i våras slog fast. Detta har hittills gällt för Sveriges riksdag även om de borgerliga partierna under senare år talat sig varma för ett Nato-medlemskap…

Sedan decennier har kärnvapnens avskaffande varit svensk politik. Alltifrån den debatt mot svenska atomvapen som Inga Thorsson startade inom socialdemokratin på 1950-talet och som ledde till ett bestämt nej till svenska atomvapen…

Våra förslag har hela tiden handlat om olika metoder för att såväl minska kärnvapen, olagligförklara dem som att avskaffa alla kärnvapen. Sverige har hela tiden haft starkt stöd i FN för sina förslag. I freds- och nedrustningsfrågor var Sverige en stormakt.

Till och med under Bildts regering fick vi med oss samtliga partier i riksdagen, utom Moderaterna, att kräva att regeringen skulle ge till känna till den Internationella domstolen i Haag att användning av kärnvapen eller hot om kärnvapen inte stod i överensstämmelse med internationell lag; något Carl Bildt tvingades svara fem i tolv med orden att Sveriges riksdag ansåg att hot om eller användning av kärnvapen inte står i överensstämmelse med internationell lag.

Den Internationella Domstolen slog också fast detta 1995. Med andra ord användning av kärnvapen eller hot om användning av dem är olagligt. Läs artikel