Månad: september 2017

Tradisjonelt har norsk utenriks- og forsvarspolitikk blitt avgjort på bakrommet av Ap og Høyre. Nå varsler Espen Barth Eide (Ap) åpen konflikt på flere områder.

Det er ikke alltid lett å se hva som skiller Arbeiderpartiet og Høyre i forsvars- og utenrikspolitikken. Enten det gjelder kriger i utlandet, forsvarsforlik, eller milliardinvesteringer av amerikanske kampfly, så står landets to største partier last og brast. Eventuelle uenigheter tas på kammerset, langt unna offentligheten.

Etter Aps katastrofale valg, har partileder Jonas Gahr Støre varslet at Ap skal bli et tøffere opposisjonsparti. Tidligere forsvars- og utenriksminister Espen Barth Eide slår fast at det også må gjelde i forsvars- og utenrikspolitikken…

På den andre sida av Atlanteren viser Eide til at valget av Donald Trump som president har endret USA.

– Han blir erstattet før eller siden, men det er noen grunnleggende varige trender som kommer ekstremt tydelig fram nå. Det gjør at vi er nødt til å ta innover oss at vi ikke ensidig kan basere sikkerhetspolitikken vår på USA.

Den tidligere utenriksministeren presiserer at Norge «ønsker et politisk smalt atlanterhav», men at splittelsen mellom Europa og USA nå gjør seg gjeldende i flere spørsmål.

– Det betyr at det er nye betingelser i det transatlantiske forholdet. Det må vi tørre å snakke om, og det kan vi ikke bare snakke bort med enighet, sier Eide…

Eide er også kritisk til regjeringens håndtering av forholdet til Russland.

– Det er ingen uenighet om fordømmelsen av Russlands anneksjon av Krim. Der skal vi stå fast. Men selv under de verste krisene i den kalde krigen klarte vi å ha to tanker i hodet samtidig: fasthet og en utstrakt hånd. Om vi klarte det til Sovjetunionen, så bør vi klare det samme med Russland i dag, sier han, og viser til at utenriksminister Børge Brende gikk flere år uten å reise til Russland for å diskutere det vanskelige forholdet. Läs artikel

Under de senaste dagarna har tiotals länder i olika delar av världen skrivit under ett avtal som förbjuder kärnvapen. Finland följer Natoländernas exempel och skriver inte på.

Jean Monnet-professorn Hanna Ojanen vid Tammerfors universitet tror att orsaken är att man i Finland inte vill försvåra partnerskapet med Nato.

– I Finlands beslut att inte ens delta i beredningen fanns den traditionella försiktigheten i förhållande till kärnvapenländerna. Man går hellre efter deras vilja, säger Ojanen.

Det juridiskt bindande avtalet godkändes i juli och det träder i kraft 90 dagar efter att minst 50 stater har ratificerat det. Avtalet innebär ett omfattande förbud mot att utveckla, köpa och inneha kärnvapen.
Det är det första avtalet i världen om ett totalförbud mot kärnvapen, och bland EU-länderna går meningarna isär. Natomedlemmarna motsätter sig avtalet, medan de alliansfria länderna Irland och Österrike var bland de första att underteckna det. Finland meddelade i god tid att landet inte ens kommer att delta i beredningen…

Finlands regering har förklarat sitt beslut med att det nya avtalet skulle förstöra för det gamla ickespridningsavtalet mot kärnvapen, speciellt som kärnvapenstaterna inte går med i det nya avtalet…

Enligt Ojanen skulle inte avtalet i sig begränsa samarbetet, och principerna om genomfart och placering av kärnvapen skulle inte förändras.

– Här har man kopplat ihop två frågor som egentligen inte har med varandra att göra, men man kan låta förstå att de har det, säger Ojanen. Läs artikel

Försvarsmaktens Helikopterflottilj är under Aurora 17 värd åt en norsk bränslegrupp från logistikbas luft, med hemmabas i Tröndelag. De är med i övningen för att serva amerikanska markförband med bränsle. Ett svenskt flygförband som övar värdlandsstöd för att stödja två inbjudna länder som bidrar till markförsvaret, en symbol för hela försvarsmaktsövningen…

Markfordon som de tre amerikanska förbanden hade med sig till Sverige ska inte vara fulltankade under transporten hit vilket betydde att det första de behövde vid ankomsten var bränsle. Då fanns logistikbas luft redan på plats.

– Vi började vår övning i Sverige redan fjärde september och stannar tills alla åkt hem. Det blir en lång övning för oss, konstaterar överstelöjtnant Tom Christiansen. Läs  pressmeddelande

Centerpartiet skjuter till ytterligare 2,2 miljarder kronor till försvaret i sin kommande budgetmotion. Partiet vill bland annat snabba på förstärkningen av luftvärnet…

IALANA – the International Association of Lawyers Against Nuclear Arms – welcomes the adoption on 7 July 2017 of the Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons. The nuclear weapons ban treaty is a powerful and eloquent statement, grounded in an understanding of the catastrophic humanitarian consequences of nuclear explosions, of the political, moral, and legal standards enjoining non-use and elimination of nuclear arms and of the need to redress the damage wrought by the nuclear age to people and the environment. At the same time, it must be acknowledged that trends in the wider world are negative, as threats of use of nuclear weapons are made in the Korean context and elsewhere, and as all nine nuclear-armed states proceed with long-term programs for the maintenance and modernization of their nuclear arsenals…

The treaty’s core prohibitions, set out in Article I, bar states parties from developing, testing, producing, and possessing nuclear weapons, and from using and threatening to use such weapons. At least the latter prohibitions, of using and threatening to use nuclear weapons, apply to all states whether or not they are party to the treaty, as a matter of universal law rooted in international humanitarian law, the UN Charter, and principles of humanity and dictates of public conscience. Läs artikel

Onsdag ble den russisk/hviterussiske storøvelsen «Zapad 2017» avsluttet. Frykten for at de store russiske styrkene skulle gjøre noe mer enn bare å øve, ser hittil ut til å være ubegrunnet.

Et stort antall soldater, trolig rundt hundre tusen i følge vestlige eksperter, har vært i sving. Nordflåten har hatt omfattende aktivitet. Russerne har skutt opp ballistiske missiler og sluppet kampvogner i fallskjerm. Det har i det hele tatt vært stor aktivitet i Russland og Hviterussland under øvelsen «Zapad»…

Vestlige eksperters marerittscenario: at Russland skulle angripe de Baltiske statene eller Ukraina, ble det ikke noe av. Så langt er det heller ikke noe som tyder på at Russland vil sette igjen styrker i Hviterussland. Läs artikel

FN beslöt i måndags om ytterligare sanktioner mot Nordkorea. Men de senaste tio årens ”hårda tag” har underlättat utvecklingen av kärnvapen, genom att insynen minskat. En integrationsprocess riktad mot gräsrötter skulle på sikt kunna locka Nordkorea ur sin självpåtagna isolation, skriver tre forskare vid Utrikespolitiska institutet…

I en artikel som två av oss har publicerat i Washington Quarterly visar vi att befintliga, mycket omfattande, sanktioner visserligen har begränsat Nordkoreas valmöjligheter, men också att landet har hittat nya sätt att säkra de inkomster som krävs för regimöverlevnad. Sydkoreas Bank of Korea beräknar att Nordkorea 2016 hade en ekonomisk tillväxt på nästan 4 procent. Även om nya sanktioner drar åt tumskruvarna ytterligare är det högst osäkert om de lyckas påverka Nordkorea i avsedd riktning…

Liksom merparten Nordkoreakännare förstår vi Nordkoreas upptagenhet vid kärnvapen som ett uttryck för landets egen känsla av osäkerhet snarare än offensiva ambitioner. På samma sätt ska Nordkoreas hotfulla retorik inte ses som ett tecken på galenskap, utan som ett kalkylerat sätt att försäkra sig om att kärnvapenkapaciteten verkligen fungerar avskräckande.

Den nordkoreanska ledningen tror, säkert på goda grunder, att den hade störtats om landet inte haft kärnvapen. Det räcker för dem att titta på vad som hände med diktaturerna Irak, som inte hade kärnvapen, och Libyen, som gav upp sitt kärnvapenprogram…

Framförallt måste diplomatiska initiativ adressera den nordkoreanska känslan av osäkerhet. Ett sätt att göra det, och samtidigt bryta upp länken mellan kärnvapen och internationell status, är att sätta Nordkoreafrågan i större ramverk inriktat mot global nedrustning.

Tills detta sker är den mest realistiska ”lösningen” att vi lär oss leva med viss osäkerhet från Nordkorea, på samma sätt som vi lärt oss leva med mångdubbelt fler kärnvapen i USA, Ryssland, Storbritannien, Frankrike, Kina, Indien, Pakistan och Israel, och deras sammanlagt fler än tvåtusen kärnvapentester genom åren. En fundamental fråga som ledare runt om i världen bör ställa sig är: Vad är det som gör att vi upplever hotet från Nordkorea som så annorlunda och mycket större än det från andra kärnvapenstater?

Vi tror skillnaden är att det i princip saknas relationer med Nordkorea. I brist på relation är det lätt att tillskriva landet revisionistiska ambitioner. Vi håller därför med Nordkoreakännaren Andrei Lankov om att allt bör göras för att bygga relationer med Nordkorea – gärna på icke-officiella nivåer. Läs artikel

– Mangelen fører til et mangeårig gap fra Harpoon går til den neste kommer, for den pengelense Royal Navy. Britiske krigsskip må da stole på sine maskingevær, og sine Wildcat helikoptre. Disse har kun Sea Venom og Martlet missiler, som bare kan benyttes mot lettere sjømål, opp til korvetter, heter det i artikkelen.

Den viser også til aksjonsgruppen Save the Royal Navy, som har gått hardt ut.

– Tilstanden er uakseptabel, farlig, og risikerer at Sjøforsvaret blir gjort til latter, melder gruppen...

Det siste året er situasjonen ikke bedret for det britiske sjøforsvaret. Mens amerikanerne forbereder å erstatte sine Harpoon med det nye systemet LRASM, har ikke britene funnet sin erstatning. Her kan du lese om amerikanernes valg.

I så fall kan det gå frem til 2030, før britene får orden på sakene. Da ventes det nye Perseus-missilet å være klart fra den europeiske leverandøren  MBDA. Läs artikel

FN:s generalförsamling är samlad i New York och kunde på torsdagen uppmärksamma den internationella fredsdagen. I dystra tecken…

En FN-konvention om kärnvapenförbud förhandlades fram i somras, men under relativt stor tystnad och med begränsat engagemang. I onsdags blev det möjligt att skriva under och ratificera avtalet om förbud mot att utveckla, lagra och använda kärnvapen. Man kunde tycka att alla länder skulle stöda FN-avtalet om kärnvapenförbud. Men så är det inte alls. Till och med det enda landet i världen som har utsatts för kärnvapenattacker, Japan, saknas bland de 122 stater som röstade för avtalet i FN i somras. Givetvis saknas också alla kärnvapenmakter som ser vapnen som nödvändiga i avskräckningssyfte mot kärnvapenanfall.

Bland dem som är med finns den grupp alliansfria västeuropeiska länder som Finland åtminstone tidigare har stått nära – Österrike, Schweiz, Irland och Sverige. Men Finland har inte varit med i förhandlingarna och godkänt avtalet. Orsaken är att man anser att avtalet inte har någon effekt då kärnvapenmakterna inte är med, men säkert också av egna säkerhetspolitiska skäl och rädsla för hur nära samarbetspartner (läs Nato) reagerar.

I Sverige råder oenighet om avtalet just med tanke på Nato och USA. De har båda relativt oblygt hotat med att säkerhets- och försvarssamarbetet kan försämras om Sverige ratificerar avtalet.