Säkerhets- och försvarspolitiken, Karin Söder (c) Anders Dahlgren (c) Nils G. Åsling (c) m fl, riksdagen.se

Vi återger här en motion från Centerpartiet om säkerhets-och försvarspolitiken , 25 januari 1986

Målet för vår säkerhetspolitik är att bevara vårt lands oberoende. 1 fred lika väl som i krislägen skall vi trygga vår nationella handlingsfrihet politiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt. Bara därmed blir det möjligt att på demokratisk grund utveckla det svenska samhället. Nationell säkerhet och trygghet är en förutsättning för att de enskilda medborgarna skall känna personlig trygghet.

Den svenska säkerhetspolitiken är ett av våra viktigaste bidrag till stabilitet i vår del av världen och därmed till avspänning och fred. Dess fundament är den alliansfria utrikespolitik som skall garantera neutralitet i ofärdstider.

För att tjäna sitt syfte måste den vara trovärdig. Med en orubblig hållning måste vi hävda vår frihet och vårt oberoende. Vi måste lika starkt hävda vår rätt att själva bestämma villkoren för vår säkerhetspolitik. Denna måste inge förtroende och skapa respekt i omvärlden. Ingen misstanke får kunna uppstå om att vi är påverkbara i någon riktning. Den ena stormakten får aldrig ges föreställningen att vårt land kan bli en utpost för andra sidan. Det innebär att vi måste hävda vår territoriella integritet. Läs motionen

Riksdagsman övar strid: ”Jag är stolt över att vara en del av Sveriges försvar”, svt.se

Riksdagsledamot Patrik Lundqvist (S), från Sandviken pausar sitt riksdagsuppdrag för att delta i militärövningen Aurora 17. Samtidigt som riksdagen öppnande sker har den stora militärövningen Aurora 17 startat.  Över 20.000 personer runt om i landet kommer att delta. Även soldater från bland annat USA deltar.

En av de som kommer delta är riksdagsledamot Patrik Lundqvist (S) från Sandviken. Därför uteblev han från riksdagens öppnande. Han börjar riksdagsåret med att pausa sitt uppdrag för att delta i försvarsövningen Aurora 17. Patrik Lundqvist är deltidsanställd soldat i den armén och kommer att vara borta 4/9-28/9 innan han återgår till sitt uppdrag som riksdagsledamot.

– I en allt oroligare omvärld blir försvarets roll än viktigare. Det är en angelägenhet för alla i Sverige. Vår fred och suveränitet bygger på ett starkt försvar, alliansfrihet och goda ömsesidiga kontakter med omvärlden. Allt det samlas i Aurora 17, och jag är stolt över att vara en del av Sveriges försvar, säger Patrik Lundqvist (S), riksdagsledamot för Gävleborg i ett pressmeddelande. Läs artikel

Nato-medlemmen Turkiet köper ryskt missilsystem, di.se

Nato-medlemmen Turkiet har undertecknat ett avtal om att köpa in det ryska luftvärnssystemet S-400. Det är det första större turkiska vapeninköpet från Ryssland, enligt den lokala dagstidningen Huuriyet.

Inköpet väntas väcka vissa farhågor och frågetecken i väst då luftvärnssystemet inte är kompatibelt med försvarsalliansen Natos utrustning.

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan ska ha sagt att landet fritt tar beslut om inköp av militär utrustning baserat på försvarsbehovet. Läs artikel

En imponerande biografi, Mats Björkenfeldt

Professor Dick Harrison har skrivit en biografi över Tage Erlander: Jag har ingen vilja till makt (Ordfront 2017). Boken är på över 800 sidor och innehåller mycket av intresse avseende svensk utrikes- och försvarspolitik under 1900-talet.

Mellankrigstidens viktigaste svenska försvarsbeslut klubbades igenom den 26 maj 1925. Kostnaden för försvaret skulle sänkas till 120 miljoner kronor per år. De politiska partierna var djupt oeniga i frågan. Högern ville ha ett starkare försvar, medan socialdemokraterna önskade ännu större nedskärningar, eftersom fredsoptimismen var stor inom partiet. Värnpliktstiden minskades till 140 dagar. Sjutton militära förband lades ned. Inte förrän 1936 fattade riksdagen ett nytt beslut, men det rörde sig inte om några strukturella förändringar. Det var i en försvarsdebatt Tage Erlander gjorde sin debut som talare i riksdagen. ”Det var ingen succé” (s. 65).

Läs mer

Brakseier for Sp i forsvarskommuner, aldrimer.no

Senterpartiet er den store valgvinneren i forsvarskommunene. Partiet vokser enormt sammenlignet med forrige valg. Høyre, Frp og Arbeiderpartiet mister derimot oppslutning de aller fleste stedene.

En gjennomgang av typiske forsvarskommuner viser hvordan Senterpartiet har mobilisert kraftig. Partiet er størst flere steder. I noen tilfeller er fremgangen på over tjue prosentpoeng. Andøy kommune er åpenbart mest iøynefallende: Der har partiet fått smått utrolige 72,1% av stemmene.

Men også i Vardø (20,5% fremgang), Åmot (21,6% fremgang), Målselv (opp 27,8%) og Bardu (opp 23,1%) har det gått veldig bra for Senterpartiet. Selv i Evenes, hvor stortingsforliket ga full pott og storsatsing, har Senterpartiet gått frem. Det på tross av at partiet altså har slåss for at Andøya 20 mil unna skal beholde flystasjonen og ikke flyttes til Evenes.

Partiene bak forliket om langtidsplanen for Forsvaret, Høyre, Fremskrittspartiet og Arbeiderpartiet, går klart tilbake. Läs artikel

Låt inte Sverige bli en arena för konflikter, Eva-Lena Gustavsson (S) riksdagsledamot, nwt.se

Sveriges inslagna linje i förhållande till Nato får inte utformas på ett sätt som spär på risken att svenskt territorium blir en konfliktzon för utländska intressen, skriver Eva-Lena Gustavsson…

Den största försvarsövningen i Sverige sedan 1993, Aurora 17, genomförs i september med samtliga stridskrafter i försvaret…

Övningen kan anses vara ofarlig i sig, men i enlighet med krigets inneboende logik finns det oro att både Ryssland och Nato börjar rusta och träna för strid på svenskt territorium. Sverige blir på så sätt deltagare i den militära upptrappningen mellan Nato och Ryssland. Upprustningen rättfärdigar sig själv och i konflikten finns även starka ekonomiska intressen som riktar blickarna mot Arktis olja och mineraler. Sveriges inslagna linje i förhållande till Nato får inte utformas på ett sätt som spär på risken att svenskt territorium blir en konfliktzon för utländska intressen…

Nato har varit tydliga med att hjälp till Sverige enbart kan ske om Sverige håller med om militäralliansens verklighetsbeskrivning. Ett tydligt exempel där är hur USA:s försvarsminister James Mattis nu senast kräver att svenska regeringen avstår från att skriva under den 122 länder starka FN-konventionen för att förbjuda kärnvapen. Dessa påtryckningar mot Sveriges utrikes- och säkerhetspolitiska linje är exempel på USA:s och Natos arbetssätt, och visar att dessa aktörer inte har Sveriges bästa för ögonen. Läs artikel

Nej till kärnvapen, Margareta Zetterström

När USA den 6 augusti 1945 fällde den första atombomben någonsin över den japanska staden Hiroshima var jag själv nio dagar gammal och lyckligt ovetande om det inträffade. Mycket har hänt sedan dess. Jag och ”bomben” har fyllt sjuttiotvå. Men fortfarande har vi inte kommit så långt att mänskligheten kan andas ut i vetskap om att sådana ödesdigra vapen numera hör till historien.

Nej, kärnvapnen har bara blivit fler och kraftfullare. Och idag håller världen åter andan, i skräck för vad som kan komma att ske ifall någon stat, av misstag eller högst kalkylerat, skulle trycka på knappen och utlösa Harmagedon.

Läs mer

Regeringsförklaringen den 13 september 2016, regeringen.se

Bredden av de säkerhetspolitiska instrumenten som diplomati, medling och förtroendeskapande åtgärder ska bidra till att hot inte uppstår. Vår säkerhetspolitiska linje ligger fast. Den militära alliansfriheten tjänar oss väl och bidrar till stabilitet och säkerhet i norra Europa. I Sverige stärks försvarsförmågan. Försvarspolitiken har sedan årsskiftet en ny inriktning. Försvarsmakten inriktas främst på försvaret av vårt land. Krigsförbandens operativa förmåga prioriteras. Personalförsörjningen ska säkras långsiktigt.

De försvars- och säkerhetspolitiska samarbetena breddas och fördjupas. Partnerskapssamarbetet med Nato utvecklas och den transatlantiska länken stärks. Samarbetet med Finland är centralt. Medverkan i internationella fredsbevarande operationer förblir viktigt. Regeringen kommer under året att söka brett stöd för en nationell säkerhetsstrategi. Läs regeringsförklaringen

Fel fokus på svenskt försvar, Per Blomquist, sla.se

Förre statsministern Fredrik Reinfeldt hade rätt då han kallade vår säkerhets- och försvarspolitik för ett ”särintresse”. Intresset odlades främst av en militär junta. Pengar till försvarsmakten! Några journalister på Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet var villig stödtrupp. En megafon med hörselproppar mot debatt skapades. Ledande politiker och allmänheten förhöll sig likgiltiga. Megafonen aktiverades vid Rysslands annektering av Krim och började förespråka anslutning till Nato.

Juntan har skrämt med Östersjöområdet som Öst alltid har behärskat, och den har vägrat att lyssna till stormakternas militärstrategiska intresse av vårt svenska markterritorium. Nu när båda stormakterna är positionerade i Östersjöområdet, är detta en av stormakternas tidiga krigsskådeplatser i det ”osannolika kriget”. Svenska stridskrafter ska inte och kan inte delta där. Sverige måste bevaka sin viktiga Östersjökust!..

Sverige har ett utomordentligt viktigt militärstrategiskt utgångsläge för att verka mot krig. Två samtalsgrupper, varav en politisk (M) som jag för någon månad sedan deltog i, insåg omedelbart att Östersjöområdet var ointressant ur svensk försvarssynpunkt.

De insåg vad som idag gör krig osannolikt, nämligen USA:s överlägsenhet i luftrummet parat med kärnvapen. För den osäkra framtiden är inteckningen i USA:s säkerhetslina, i luftrummet, minst sagt osäker. Styrkeförhållanden som vilar på makt i luftrummet kan snabbt förändras. Försvarsministern och ÖB måste tänka om! USA:s dominans i luftrummet har främst att göra med USA:s egna intressen. Att USA och Västalliansen skulle verka för Sveriges säkerhet i rätt tid, på rätt plats och med rätta medel vilar på en naiv grund.

Ett trovärdigt försvarat markterritorium som byggs inifrån och utåt kan ge medborgarna tillförsikt och tro på fred, frihet och säkerhet till ovärderlig nytta för vårt nationella oberoende. Läs artikel

 

Sverige har inrättat militär direktlinje till Moskva, svd.se

Försvarsmakten har inrättat en telefonförbindelse mellan Högkvarteret i Stockholm och den ryska militären i Moskva. Syftet är att undvika incidenter och missförstånd i Östersjöområdet. Linjen finns nu på plats lagom till Aurora och Zapad. Det bekräftar försvaret för SvD…

– Det som har hänt är att vi sedan i somras har en telefonförbindelse och därmed en direktkanal till varandra, säger Jesper Tengroth, pressekreterare i Försvarsmakten till SvD…

Alla diplomatiska och politiska kontakter på hög nivå mellan länderna var nedfrusna efter den ryska annekteringen av Krim och krigsutbrottet i Ukraina 2014. Även kontakterna med respektive lands försvarsattachéer låg nere på obestämt tid. Både i Moskva och Stockholm var attachéerna stoppade från att delta i det militära utbytet och besöka genomgångar och övningar. Läs artikel

 

Kyrkoledare uppmanar regeringen att skriva under FN-avtal som förbjuder kärnvapen, mynewsdesk.com

Idag överlämnade kyrkorna ett brev till utrikesminister Margot Wallström som uppmanar regeringen att så fort som möjligt skriva under FNs avtal som förbjuder kärnvapen. Brevet är undertecknat av kyrkoledarna Antje Jackelén, Anders Arborelius, Dioscoros Benyamin Atas, Lasse Svensson och Karin Wiborn…

I brevet skriver kyrkoledarna bland annat: ”Vi välkomnar att 122 staters regeringar den 7 juli 2017 sa ja till det nya avtalet. Kyrkornas världsråd, som vi är relaterade till, har medlemskyrkor i många av dessa stater som ser fram emot att avtalet ska träda i kraft. Tyvärr är stater som innehar kärnvapen fortsatt ovilliga att förhandla om kärnvapnens avveckling. Om en majoritet av FNs medlemmar tidigt skriver under TPNW skulle det vara en tydlig manifestation av att alla stater, utifrån internationell lag, har gemensamt ansvar för att eliminera kärnvapen.” Läs artikel

Kärnvapenstaterna håller oss alla som gisslan, Pierre Schori, etc.se

..Sverige har alltsedan 1960-talet verkat för ett globalt kärnvapenförbud, inte bara riktat mot USA som vissa påstår, utan lika tydligt mot Ryssland och de sju övriga kärnvapenstaterna!

Då USA hävdar att försvarssamarbetet försvåras om Sverige skriver på FN-konventionen om ett kärnvapenförbud, undrar man vad försvarsminister Peter Hultqvists avtal med kollegan ”Mad Dog” Mattis i maj handlar om. Om där ingår någon överenskommelse som bygger på att USA skall förbjudas eller tillåtas ha kärnvapen på svenskt territorium, måste detta klargöras…

Det har aldrig varit svensk politik att ge efter för stormaktshot. När ryska ubåtar misstänktes i svenska vatten, förklarade statsminister Olof Palme att vi aldrig kröker rygg inför stormakten. Han fördömde Sovjetunionens invasioner i Tjeckoslovakien och Afghanistan hårdare än någon annan politiker, liksom han gisslade USA:s krig i Vietnam och dess stöd åt diktaturerna i Latinamerika…

Det är hög tid att Sverige tillkännager, att vi aldrig kommer att ge tillstånd för någon utomstående makt att använda vårt lands territorium och resurser för fientliga eller hotfulla handlingar riktade mot andra länder eller tillåta införandet av kärnvapen eller andra massförstörelsevapen på vårt territorium. Läs artikel