Centerns motion om försvaret, riksdagen.se

Det försämrade omvärldsläget, inte minst i vår del av världen, kräver en ökad försvarsförmåga. Nu ska fortsatta steg tas för att långsiktigt stärka den svenska försvarsförmågan, inklusive Nato-medlemskap och höjda anslag till Försvarsmakten, men också totalförsvaret i stort. Hela Sverige ska kunna försvaras i alla de klimat- och väderförhållanden som finns i vårt land. Även totalförsvarets fortsatta utveckling är mycket viktig för Centerpartiet. Vår uppfattning är att krisberedskapen utgör en grund att stå på i planeringen för det civila försvaret, även om särlösningar kan behövas givet de särskilda behov som finns under höjd beredskap och krig.

Den nyligen påbörjade totalförsvarsplaneringen innebär ett ökat fokus på försörjningsfrågor på ett sätt som inte varit aktuellt under lång tid. För Centerpartiet är det viktigt att alla led i exempelvis försörjningskedjan ingår och beaktas när försörjningsförmågan utvecklas. Samverkan och avtal mellan offentliga aktörer och näringsliv behöver utvecklas, inte minst om lagerhållningen ska utökas. Individens ansvar för sin egen försörjning är likväl viktig och behöver tydliggöras. Förutom exempelvis livsmedelsförsörjningen, med ökad konkurrenskraft för svenskt jordbruk, så är Sveriges energiförsörjning är en annan sektor som kräver ett ökat beredskapstänk…

Det är viktigt med ett hela-landet-perspektiv när försvaret nu utvecklas och tillförs mer resurser. Hela landet ska försvaras även om geografiska prioriteringar kan behöva göras utifrån rådande hotbild. För Centerpartiet är det särskilt viktigt att säkerställa arméns krigsförband och deras förmåga. Förstärkningar görs för närvarande vad gäller broläggningsförmåga såväl som på hemvärnet och vinterförmågan i hela landet. Vi ser redan nu ökad närvaro i hela landet och att förmågan att hantera alla klimat som finns i vårt land stärks.  Det har Centerpartiet varit drivande till. Med vårt fokus på armén och att hela landet ska försvaras har det varit viktigt att de två armébrigaderna nu ska kunna agera samtidigt med godtagbar förmåga och att krigsdugligheten hos förband med lägst förmåga nu prioriteras. Läs motionen

 

Hemvärnet ingriper mot främmande fartyg, Lars-Gunnar Liljestrand

Under Aurora 17 övade en hemvärnsbataljon  på Gotland enligt IKFN-förordningen (Ingripanden mot kränkningar under fred och neutralitet).

Scenariot var ett främmande fartyg som närmade sig kusten. Från fartyget kom sedan en liten båt med tre personer, varav två skottskadade, in mot hamnen i Herrvik. Besättningen på det större fartyget försökte då hämta de tre personerna uppenbarligen med våld. Ett par ur besättningen gick iland och försökte med vapen tvinga de tre tillbaka till det större fartyget.

Hemvärnet avvärjde detta och lyckades övermanna besättningsmedlemmarna.

IKFN anger hur svenska försvaret skall agera vid olika slag av kränkningar av svenskt territorium. För en händelse av det här slaget säger IKFN:

”Om ett utländskt fartyg, vars status inte kunnat bestämmas, observeras stillaliggande inom territorialhavet eller kommer in på inre vatten, är det angeläget att statusbestämning sker snarast möjligt. Om det vid en första undersökning inte är möjligt att säkert fastställa ett fartygs status eller om anmärkningsvärda iakttagelser görs beträffande fartyget kan fartyget behöva hänvisas till en ankarplats eller förtöjningsplats för undersökning.”

I rapporten om övningen anges inte vad som hände efter det att besättningsmännen övermannats. Då det i det här fallet gäller ett fartyg som inte direkt kunnat identifieras som statsfartyg, gäller att det skall prejas och visiteras ”om särskilda skäl talar för det”.

Nu handlade det om att personer skottskadats, besättningsmän utan tillstånd gått iland, dessutom med vapen i hand, för att med våld föra personer tillbaka till fartyget. Här finns alltså särskilda skäl.

Sverige har rätt att hävda sin suveränitet över territoriet och vid tillfällen som detta kontrollera fartyget och, för att möjliggöra kontroll, preja och sedan visitera fartyget.

Då den ryska ubåten U 137 år 1981 gick på grund på inre vatten vid inloppet till Karlskrona hamn, visade regeringen Fälldin beslutsamhet vad gällde värnandet av territoriet när statsministern gav försvaret ordern ”Håll gränsen” för att om så krävdes hindra försök att utifrån frita ubåten. Däremot vacklade regeringen då den, istället för att ta ubåten i beslag och genomföra de kontroller som krävdes, började förhandla med ubåtens befälhavare om att få tillträde.

För att undanröja tvivel om svensk beslutsamhet att hävda suveränitet borde hemvärnsövningen också ha innefattat momentet att kontrollera fartyget.

 

Tillämpningen av IKFN under de senaste 30 åren finns beskriven och kommenterad i boken Försvaret främst (Celanders förlag 2015

Kommersant: Russia lists Norway’s Svalbard policy as potential risk of war, thebarentsobserver.com

Details from a Defense Ministry report show that Moscow is not happy with Norway’s attempt to establish absolute national jurisdiction over Svalbard and its shelf.

It is the newspaper Kommersant that refers to the report after speaking to several sources in the Russian Defense Ministry. The report summarizes Russia’s 2016 national security assessment in the field of maritime activities. The military part of the report describes existing foreign policy problems, like U.S. and their allies attempt to limit Russia’s geopolitical influence. Listing reasons for potential military conflicts with NATO, the report singles out a separate threat from Norway, because of the country’s plans for unilateral revision of international agreements.

The report stresses that Norwegian authorities are seeking to establish «absolute national jurisdiction over the Spitsbergen [Svalbard] archipelago and the adjacent 200 nautical miles maritime boundary around,» Kommersant writes. Läs artikel

Ryssland bryter mot Open Skiesavtalet – vägrar fullt tillträde till Kaliningrad, cornucopia.cornubot.se

Ryssland har börjat bryta mot det militära avspänningsavtalet Open Skies. Man begränsar nu flygningarna över Kaliningrad i en ytterligare skärpning av reglerna för den ryska exklaven i fd Königsberg. USA vidtar nu motåtgärder och begränsar ryska flygningar. Ryska försvarsministeriet utesluter enligt statliga Pravda nu inte krig med Nato.

Open Skies är ett avtal för rustningskontroll och avspänning, där tecknande parter tillåter omfattande föranmälda militära spaningsflygningar över varandras territorium.
Ryssland har nu börjat bryta mot avtalet genom att begränsa tillgängligheten till den genommilitariserade exklaven i fd 100% etniskt rensade Königsberg, numera mest känt som Kaliningrad.
Redan tidigare i år infördes begränsningar i inresemöjligheter till exklaven, dit man tidigare kunde få tredagars snabbvisum för korta turismbesök. Numera krävs det istället fullt visum via rysk ambassad och konsulat, inklusive att man måste inställa sig personligen. Läs artikel

Utredning om kärnvapen klar först efter valet, svd.se

Regeringen skjuter med god marginal upp analysen av konsekvenserna av ett svenskt undertecknande av FN-avtalet om kärnvapenstopp till efter valet nästa år. Först den 31 oktober 2018 ska utredaren, som väntas bli Lars-Erik Lundin vid fredsforskningsinstitutet Sipri, redovisa sina slutsatser…

SvD har tagit del av direktiven till den aviserade utredning som kommer att tillsättas av regeringen på förslag av utrikesminister Margot Wallström inom kort. Då blir det också offentligt vem som får uppdraget. Enligt vad SvD erfar är det hetaste namnet veterandiplomaten Lars-Erik Lundin, 69, tidigare verksam bland annat vid Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) och numera knuten till det internationella fredsforskningsinstitutet Sipri i Stockholm…

Enligt direktiven till den kommande utredningen är det nu nödvändigt att göra ”en grundlig analys av konventionens innebörd och konsekvenser”. En punkt är Sveriges ”bi- och multilaterala säkerhets- och försvarssamarbeten”. En annan är konsekvenserna för Sveriges materielsamarbete med andra länder på försvarsområdet. En tredje vilka förpliktelser Sverige har enligt EU-fördraget och andra internationella avtal som redan finns. Läs artikel

Tack för en strålande insats! hemvarnet.se

Mikael Smedin, chef Södermanlandsgruppen

… Jag vill särskilt lyfta fram stödet från Fältjägargruppen och 30-talet nedresta hemvärnssoldater ur Fältjägarbataljonen, utan er hade vi inte kunnat genomföra övningen med så gott resultat som nu blev fallet.

Soldater och befäl i 27.hvbat Ni har satt Hemvärnet och 27.hvbat på kartan, både internt i Försvarsmakten och för Sörmlänningarna. Ett fantastiskt intresse från media, både från SVT och lokal press har tillsammans med er medverkan bidragit till detta. Ni har bidragit till en positiv och professionell bild av Hemvärnet och väckt intresset för att fler skall sluta upp under Södermanlandsbataljonens fana. Ni har visat 2. Brigaden och amfibiebataljonen att hemvärnsförbanden är att räkna med i de uppgifter Ni löst. Ni har bidragit till en ökad operativ förmåga tillsammans med andra. Det var just detta övningen syftade till. Läs artikel

 

Sverige lovar två fartyg i styrka under brittisk flagg, dn.se

Sverige ställer upp med två av marinens modernaste fartyg i utryckningsstyrkan JEF som leds av Storbritannien. Syftet är att länderna som ingår i styrkan ska hjälpa varandra, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S) till DN…

– Det är ett väldigt viktigt samarbete eftersom styrkan kan sättas in snabbt i samband med en civil eller militär kris. Storbritannien är ett land som är utav strategiskt intresse för Sverige. Det är en av de mest kapabla försvarsmakterna i Europa vad gäller att sätta upp kvalificerade förband, säger Peter Hultqvist.

Räknar du med att Sverige i en kris skulle få hjälp av JEF?

– Ja, det är ju det som det hela går ut på: att vi på något sätt i olika situationer ska hjälpa varandra. Oavsett om det är en civil kris eller annan typ av kris. Läget och krisens omfattning avgör naturligtvis vad man gör, svarar försvarsministern och tillägger:

– JEF innebär möjligheter att agera både i närområdet och på en bredare global arena. Det är inget som tvinga oss att delta, det är ett nationellt beslut. Här skapar vi ytterligare en möjlighet och en plattform. Läs artikel

Skärpt kontroll av statliga myndigheters utkontraktering och överlåtelse av säkerhetskänslig verksamhet, regeringen.se

I promemorian föreslås begränsningar i statliga myndigheters möjligheter att utkontraktera och överlåta säkerhetskänslig verksamhet. Enligt förslaget ska en statlig myndighet som avser att genomföra en sådan utkontraktering av den egna verksamheten som innebär krav på säkerhetsskyddsavtal enligt säkerhetsskyddslagen utföra en särskild säkerhetsanalys av uppdraget och samråda med den tillsynsmyndighet (Säkerhetspolisen eller Försvarsmakten) som är berörd innan ett förfarande för utkontraktering inleds. Läs  pressmeddelande

Om stormakter, Anders Björnsson

Någonting som utmärker stormaktens förhållande till omvärlden är att den försöker tala om hur andra länder bör bete sig, och får den inte som den vill drar den sig inte för att ingripa. Världshistorien är smockfull av exempel på detta. Även stormakter som befinner sig på reträtt kan vilja bestämma och kontrollera. När reträtten är fullbordad, upphör som regel ambitionen att göra det.

Före detta stormakter är emellertid ett underfundigt släkte. När de europeiska kolonialväldena föll efter andra världskriget, slöt sig de forna moderländerna samman för att skapa en union. När sovjetimperiet föll, upplöstes samtidigt den multietniska unionen av republiker och mindre entiteter. Vad som kommer att hända när Förenta staterna förlorar sin hegemoniska ställning i världspolitiken (och världsekonomin) är inte alldeles lätt att förutspå.

En del före detta stormakter behåller vissa reflexer från de gyllene åren. Dagens Ryssland och morgondagens USA har således haft sina föregångare. De har inte sig vanan att inte hålla sig till i förväg uppställda regler. De anser fortfarande att de kan göra litet som de vill, även om deras möjligheter att påverka andra har blivit starkt beskurna. De kan inte längre vinna några storkrig, men småkrig kanske.

Läs mer

Øver på NATOs kjerneoppgave, forsvaret.no

Neste år kommer rundt 35 000 soldater til Norge for å delta i storøvelsen Trident Juncture 18. – Avgjørende å øve på det kollektive forsvaret av Norge, sier viseadmiral Ketil Olsen.

– Artikkel 5 står fortsatt sterkt i NATO. Men artikkel 3 sier at enhver nasjon skal være i stand til å ta vare på seg selv og være i stand til å motta forsterkninger fra NATO i en eventuell konflikt, fortsetter Olsen.

– Derfor må Norge trene og øve på dette jevnlig…

Det er altså kjernen i NATO som nå skal øves og testes, artikkel 5.

– Vi øver på kollektivt forsvar, som er det NATO handler om, og da må vi opp på et nivå som er på linje med Trident Juncture 18. Läs artikel

Naiv syn av den svenska regeringen, Björn Söder (SD), bjornsoder.net

I början av juli antogs en konvention i FN om ett globalt förbud mot kärnvapen. Sveriges regering röstade ja till förslaget och konventionstexten blir nu föremål för behandling inom regeringskansliet där man ska utreda konsekvenserna av det. Men det är uppenbart att regeringen redan nu, innan konsekvenserna utretts, vill att riksdagen ska ratificera avtalet…

Anhängarna till ett svenskt Nato-medlemskap protesterar givetvis högt, men även vi som är motståndare till ett svenskt medlemskap i försvarsalliansen borde protestera. I en framtida krissituation skulle Sverige kunna tvingas frånsäga sig hjälp från andra länder bara för att dessa länder innehar kärnvapen. I annat fall skulle vi bryta mot konventionen. Vi kan aldrig förutse vad som händer i framtiden och vilka scenarion som kommer att utspelas i vår del av världen. Att bakbinda sig på detta sätt, som regeringen vill, är att äventyra svensk säkerhet.

Flera andra länder, däribland Japan som själva fått leva med ohyggliga konsekvenser av kärnvapen, valde att inte ställa sig bakom konventionen. Även Finland sade nej. Detta med anledning av att man inte vill stänga några säkerhetspolitiska dörrar och försvåra för framtida försvarssamarbeten. Vi borde göra samma ställningstagande som finnarna, med vilka vi dagligen arbetar med att fördjupa det försvarspolitiska samarbetet.

För Sveriges del borde vi istället fokusera på det globala icke-spridningsavtalet NPT, som kan göra större skillnad än ett rent kontraproduktivt slag i luften, men som nu kan vara hotat då riskerna med att kärnvapenstaterna inte går vidare i avtalet är överhängande. Läs artikel

Russland: fortsetter med store øvelser, aldrimer.no

Rett etter at Russland avsluttet storøvelsen «Zapad», varsler de nye militære aktiviteter: 5000 mann skal flyttes gjennom luftbårne operasjoner, 2000km av gårde. NATO vurderer situasjonen fortløpende.

En av Norges ledende eksperter på sikkerhetspolitikk og øst-Europa, Jakub M. Godzimirski ved Norsk Utenrikspolitisk Institutt (NUPI), har også lagt merke til at øvelsene fortsetter – selv om storøvelsen «Zapad» er avsluttet. Han mener Norge og andre NATO-land ikke bør overdramatisere saken.

– Russland annonserer en ny, stor øvelse, bare dager etter at de har avsluttet Zapad. Betyr det at de fortsetter å holde et uvanlig høyt aktivitetsnivå?

– Ikke nødvendigvis. Vi må huske at dette er et land som strekker seg over 11 tidssoner. Da foregår det alltid noe et eller annet sted. Det er ikke nødvendig å overdramatisere dette. Når man ser bort fra Zapad, er det ikke sikkert aktiviteten er uvanlig høy, sier Godzimirski. Läs artikel