Sveriges hållning till automatiserade vapensystem, riksdagen.se

Försvarsminister Peter Hultqvist: Stig Henriksson har frågat mig hur regeringen har agerat i frågan om automatiserade vapensystem, om vilka initiativ regeringen avser att ta för att pröva dessa vapensystem ur ett folkrättsligt perspektiv och om Sverige bör verka för ett moratorium.

Som Stig Henriksson påpekar finns det i dag vapen, till exempel luftvärnssystem, med automatiserade funktioner. Dessa funktioner syftar till att stödja operatören i att bekämpa aktuella mål och samtidigt undvika att bekämpa andra objekt. Regeringens målsättning är att om våra soldater hamnar i strid ska de ha sådana vapen som gör det möjligt för dem att bekämpa motståndaren med så små oönskade skador och egna förluster som möjligt. Automation kan här ge värdefulla bidrag men måste självklart noggrant testas och utvärderas.

En viktig utgångspunkt är att internationell humanitär rätt gäller för användning av alla slags vapen. Enligt artikel 36 i tilläggsprotokoll I till Genèvekonventionerna har varje statspart en skyldighet att vid studium, utveckling, anskaffning eller val av ett nytt vapensystem avgöra om dess användning under vissa eller alla omständigheter skulle vara förbjuden enligt statspartens folkrättsliga åtaganden. I Sverige görs den folkrättsliga bedömningen av Delegationen för folkrättslig granskning av vapenprojekt. Denna granskning utförs i enlighet med gällande regelverk, och i dagsläget behövs inga extra initiativ för automatiserade vapensystem. Läs protokoll

 

Frankrig: Risiko for konfrontation i Arktis, arktisknyt.dk

Frankrig ser en mulighed for konfrontation mellem to eller flere lande i Arktis. Det fremgår af det strategiske review af landets forsvars- og sikkerhedspolitik, som den franske regering fremlagde tidligere i denne uge.

“Presset på tilgængeligheden af kritiske ressourcer (landbrug og fiskeri) som følge af ekstreme klimabegivenheder vil sandsynligvis øge den internationale og lokale konkurrence om kontrol med disse ressourcer. Arktis, hvor
den globale opvarmning er dobbelt så hurtig som i gennemsnit i verden, kunne en dag udgøre et konfrontationsrum,” skriver den franske regering, hvis man skal oversætte den franske tekst nogenlunde korrekt.

Dette er det eneste om Arktis i det strategiske review. Det er dog ikke ensbetydende med at Frankrig ikke har særlig stor fokus på Arktis. Det har landet. På flere forskellige planer. Läs artikel

NATO report casts doubt on ability to defend against Russian attack on eastern flank, dw.com

A confidential NATO report has questioned the alliance’s ability to defend against a Russian attack. Eastern European members of the alliance fear Russian aggression.

NATO would be unable to repel a Russian attack on its Eastern European members, according to an internal alliance document cited by the German magazine Der Spiegel (German language) in its Saturday edition. The internal document, titled ”Progress Report on the Strengthened Deterrence and Defense Capability of the Alliance,” questioned the ability of the NATO Response Force to ”react rapidly and – if necessary – sustainably.”

”NATO’s ability to logistically support rapid reinforcement in the strongly expanded territory of the European commander’s area of responsibility has atrophied since the end of the Cold War,” Der Spiegel quoted the document as saying. It attributed NATO’s deficiencies to a smaller command structure since the end of the Cold War and logistical difficulties on the alliance’s eastern flank. Läs artikel

Ex-ambassadörer av diametralt olika åsikt, hbl.fi

Hannu Himanens bok väcker stort intresse bland utrikespolitiska experter och tidigare diplomater. De tidigare Moskvaambassadörerna är helt av olika åsikt om Finland ska gå med i Nato. En inte obetydlig del av Finlands Natodebattörer deltog i Hannu Himanens boksläpp. Närmast Himanen hade kända Natoförespråkare som minister Jaakko Iloniemi och historikern och statsvetaren Jukka Tarkka bänkat sig och längst bak i salen satt Himanens företrädare på posten som ambassadör i Moskva, René Nyberg och Heikki Talvitie som tidigare har uttalat sig mot att Finland ansluter sig till Nato.

– Det är bra att Hannu Himanen har skrivit en bok i egenskap av före detta ambassadör i Moskva, men i Natofrågan är jag av totalt motsatt åsikt, säger Heikki Talvitie och tillägger att han ändå är på god fot med Himanen.

– Jag respekterar hans åsikt också om jag inte delar den.

Där Himanen säger att Finlands säkerhetspolitiska sits och säkerhetsläget kring Östersjön skulle må bra av att Finland går med i Nato anser Talvitie som har kritiserat EU:s sanktioner mot Ryssland och som länge var ordförande för Samfundet Finland-Ryssland, att det är precis tvärtom. Läs artikel

Margot takes on the lead in Barents, thebarentsobserver.com

We will seek to keep tensions low and promote good cooperation in the region, the Swedish Foreign Minister says as she takes over the chair of the Barents Euro-Arctic Council…

«Everything is influenced by what is going on in the world and our relations to Russia are affected by what is going in Ukraine and by the positions taken by the respective countries», Wallström says to the Barents Observer.

«But what we do value the most is the opportunity to meet here with a fundamentally constructive tone and in a constructive atmosphere, with a will to cooperate and solve concrete problems.»

«When we invest in this, when we show that we find it important, then we also show that we want it to be a peaceful region with a peaceful development», she says. Läs artikel

 

På denne broen blir det krig, forsvaretsforum.no

Trident Juncture vil samle 35 000 soldater fra Nato-landene som er med. Øvelsen vil foregå fra Orkanger i nord til Østerdalen i sør. Også nasjoner utenfor Nato bidrar med soldater til øvelsen, enten gjennom Partnership for Peace eller andre samarbeidsordninger.

– Vi skal delta med 2500 soldater i en multinasjonal brigade med amerikanske og finske styrker, forteller major Åke Palm som er øvingsansvarlig for svenskene.

– Formålet med rekognoseringen, er jo blant annet for å se hvor og hvordan vi kan ta oss frem med vårt utstyr. Vi har med alt fra Leopard stridsvogner til tyngre hjulgående kjøretøy. Hva tåler broene? Hvor skal vi slå leir? Hvor skal hovedkvarteret være, og hvor skal vi angripe. Vi har en mengde spørsmål vi må finne svar på i god tid før øvelsen, forteller han.

Tiden på året i oktober og november neste år vil være en utfordring, erkjenner Palm. Han tenker da spesielt på hvilke spor de setter igjen i naturen, på private jorder og lokalveier.

– Vi legger frem en ønskeliste, der vi ser hvor vi burde ha tilgang under øvelsen. Dette gir vi så til den norske øvingsledelsen, slik at de gjør nødvendige avklaringer, blant annet med grunneiere, forteller Palm og hans to kolleger Johan Edman og Jan-Åke Andersson fra 2. brigadestaben. Alle tre understreker at støtten de får av nordmennene er stor.

– Den er helt formidabel. Heimevernet, øvingsledelsen, Statens vegvesen og mange andre har bidratt. Det hjelper veldig, sier de tre svenske majorene. Läs artikel

Paavo Väyrynen hoppfull – övertygad om att han blir president, hbl.fi

Europaparlamentariker Paavo Väyrynen försöker samla in de 20 000 namn som behövs för att ställa upp i presidentvalet via en valmansförening. Går det inte vägen, återvänder Väyrynen i vår från Europaparlamentet i Bryssel till riksdagen…
Väyrynen är missnöjd med hur president Sauli Niinistö har lett landet under sin första period och tycker att Finland under Niinistös tid har bedrivit en utrikespolitik som har gjort Finland allt mer allierat. Särskilt grämer Väyrynen sig över att Finland har slutit ett värdlandsavtal med Nato och tillsammans med Frankrike propagerar för ett gemensamt EU-försvar, vilket i slutändan gör EU till en militärpakt och Natos europeiska pelare.

Väyrynen kallade på torsdagsmorgonen till en presskonferens där han tillkännagav sina planer och gav ut boken Suomen linja 2017 (Finlands linje 2017). Han passade också på att kritisera EU och euroområdet.

– EU håller på att utvecklas mot en federation och därför borde presidentkandidaterna klart säga hur de tänker försvara vår nationella suveränitet. Läs artikel

Amerikansk inresekontroll vid utresa från Sverige – så kan avtalen genomföras, regeringen.se

Utredningen om amerikansk inresekontroll på Arlanda (Preclearanceutredningen) har haft i uppdrag att föreslå hur de svenska bilaterala avtalen med Förenta staterna om amerikansk inresekontroll på Arlanda flygplats, alltså det som med en amerikansk term kallas preclearance, ska genomföras i svensk rätt och lämna nödvändiga författningsförslag…

För att genomföra avtalen om amerikansk inresekontroll på Arlanda flygplats föreslår utredningen två nya författningar och att ändringar görs i nio författningar. De nya författningarna är dels en lag, lagen om amerikansk inresekontroll vid utresa från Sverige, dels en förordning med samma namn.

Utredningens uppdrag har även omfattat bl.a. frågor om amerikansk myndighetsutövning på svenskt territorium, enskildas rättssäkerhet, sekretess, dataskydd, immunitet och privilegier samt finansiering av vissa åtgärder. Läs pressmeddelande

Förra Moskvaambassadören: Finland med i Nato och det kvickt, hbl.fi

Finlands förra ambassadör i Moskva Hannu Himanen vill att Finland så fort som möjligt skickar in en medlemsansökan till Nato. I sin nya essäbok varnar den nypensionerade diplomaten för risker med att presidenten och regeringen har delat ansvar för utrikespolitiken och tycker att presidenten på sikt borde bli ett ceremoniellt statsöverhuvud utan makt.

Som nybliven pensionär ser Finlands förra ambassadör i Moskva, Hannu Himanen, det som sitt kall att ge sig in i den säkerhetspolitiska debatten.

– Förstås skulle det vara lättare för mig att bara tiga, men jag har tänkt mycket på de här frågorna och tycker att det är viktigt att jag delar med mig av mina insikter ifall det finns en beställning på det, säger Himanen som är aktuell med boken Länttä vai itää – Suomi ja geopolitiikan paluu (Väst eller öst – Finland och geopolitikens återkomst) som ges ut av förlaget Docendo.

Hannu Himanen ger sig in i Natodebatten på ett sätt som inte lämnar utrymme för tolkningar och är tydlig med att Finland så fort som möjligt borde skicka in en medlemsansökan till försvarsalliansen Nato.

– Ett medlemskap skulle stärka Finlands eget territorialförsvar och öka den regionala stabiliteten på ett sätt som är fördelaktigt för Finland, skriver ambassadören. Läs artikel

Tage Erlander i riksdagen den 24 november 1959 om neutralitetspolitiken, Rolf Andersson

Statsminister Tage Erlander besvarade i riksdagens andra kammare den 24 november 1959 en interpellation. Han utvecklade därvidlag klargörande sin syn på neutralitetspolitiken. Erlander tar stringent upp ett flertal grundläggande frågeställningar som alltjämt är högst relevanta.

Visst har läget i flera avseenden förändrats sedan svaret lämnades. En viktig skillnad är att vi inte längre har ett försvar som – för att tala med Erlander – ”kan skapa respekt för vår vilja att hävda neutraliteten åt alla håll och för vår förmåga att försvara oss, om vi ändå blir angripna”. Men detta är ju en förändring som beror på egen ansvarslös och kortsiktig försvarspolitik under flera decennier. Den motiverar ingen ändrad ”grand strategy”. Den allvarliga skada åren av desorientering åsamkat kan rättas till, även om det kommer att ta lång tid.

Läs mer

Jonas Gummesson: Agerar svenska elitstyrkan bakom riksdagens rygg? svd.se

Regeringen dribblar med den svenska Irakstyrkans mandat. Svenska elitsoldater har tillåtits verka med kurdiska Peshmergaförband i den krigshärjade staden Kirkuk, enligt ett reportage i tidningen ETC. Om uppgifterna är korrekta, vilket allt talar för, sker detta bakom ryggen på riksdagen…

Regeringens besked är nu att man, trots den snabba och dramatiska utvecklingen och den förestående risken för en upptrappad konflikt, vill att den svenska insatsen fortsätter 2018. Förutsättningen är att säkerheten för svenska soldater kan garanteras.  Officiellt rör det sig om en tränings- och utbildningsinsats som bedrivs i Erbil drygt åtta mil norr om Kirkuk. Ett svenskt ”insatsförband” tränar Peshmergaförband. Punkt. I uppdraget ingår också ”rådgivning”. Punkt. I princip ska svenskarna inte ha ”väpnande uppgifter”. Punkt. Allt annat faller under sekretess. Punkt. Vilket förband det rör sig om är hemligt. Punkt.

Mot den här bakgrunden fick UD och regeringen på torsdagen i princip klartecken från flertalet oppositionspartier för en fortsatt insats i Irak även under 2018. Inte heller vid torsdagens samtal mellan kabinettssekreteraren och Alliansen och Vänsterpartiet på UD nämndes Kirkuk…

ETC-reportaget och Joakim Medins berättelse avviker från vad riksdagen informerats om. Försvarsminister Peter Hultqvist meddelar att han inte har några kommentarer.

Men regeringen har nu frågor att besvara och bör göra det innan propositionen om den fortsatta Irakinsatsen 2018 läggs fram om en vecka. Att gå bakom ryggen på riksdagen och slira på det politiska mandatet är ingen bra början om uppfattningen är att den svenska insatsen i Irak ska få en fortsättning. Läs artikel

Germany suspends training of Kurdish Fighters in Northern Iraq, Jerusalem Post

Germany will suspend its mission training Kurdish Peshmerga fighters in northern Iraq because of the conflict between the Kurds and the Iraqi government, the German defense minister said on Wednesday.

Germany has been a major partner for the Iraqi Kurds. It has provided 32,000 assault rifle and machine guns, as well as other weapons valued at around 90 million euros since September 2014. About 130 German soldiers are based in Erbil where they are providing training to the Kurdish fighters…
But responding to a Kurdish vote for independence in a non-binding referendum, Iraqi government forces backed by Iranian-trained paramilitary groups captured the Kurdish-held oil region of Kirkuk on Monday, transforming the country’s balance of power.
The German government, which agreed on Wednesday on three-month extension of seven other foreign assignments for its armed forces, suspended the training of the Kurdish fighters as it sought to ”always ensure the unity of Iraq”.
”We had agreed last Friday with the foreign office to pause the training so no wrong signal would be sent,” Defense Minister Ursula von der Leyen told reporters. Läs artikel