Månad: november 2017

…Men detta skulle ändras i och med att Anders Fogh Rasmussen 2001 tillträdde som statsminister för en koalitionsregering mellan Venstre och De Konservative. Fogh Rasmussen, som skulle sitta till 2009, för att sedan 2009–2014 som förste dansk i en så ledande internationell position bli NATO:s generalsekreterare, skulle komma att genomföra vad som måste ses som en strategisk omorientering. För Rasmussen var inte realpolitiken nog som riktmärke. Världspolitiken måste också handla om värden, som ibland måste värnas med våld. I Fogh Rasmussens värld var Scavenius realpolitik feg och klandervärd. Danmark borde ha stått upp och slagits, oavsett offren. Danmark blev under Rasmussen följdriktigt, jämte Spaniens José Maria Aznar, en av George W Bushs och Tony Blairs mest trogna allierade i krigen mot Afghanistan och Irak. Danmark har med tanke på insatserna lidit stora personella förluster, över 50 soldater stupade (de allra flesta i Afghanistan), utan att detta förefaller ha väckt någon substantiell opposition mot krigsdeltagandet hos den allmänna opinionen. Man kan nog tryggt anta att en motsvarande situation i Sverige inte vore tänkbar…

Vilka konsekvenser har då den nya danska politiken i ett vidare perspektiv fått? Danmarks samarbete med USA har ökat väsentligt liksom den danska närvaron i Östersjön och landets specifika säkerhetspolitiska vikt i allmänhet. Den aktiva interventionspolitiken i tredje världen kan tyckas ha flyttat till närområdet. Den roll som NATO:s favoritmedlem i Norden som Norge både av strategiska och politiska skäl haft under de första femtio åren av alliansens tillvaro har fått konkurrens.

En strategisk omorientering genomförs och cementeras inte på dryga 15 år. Vad som skett skall inte heller karaktäriseras som ett skifte av dansk ”grand strategy” eftersom Danmark länge varit medlem i NATO. Men denna tydliga tyngdpunktsförskjutning i dansk säkerhetspolitik är i alla händelser värd att följa noga. Danmark ligger inte längre i någon säkerhetspolitisk skugga, om nu detta tidigare ibland varit fallet. Läs artikel

Det var nogle ganske imponerende billeder, som USA’s 7. flåde kunne lægge på sin Facebook-side hen over weekenden. Tre store hangarskibe af Nimitz-klassen var på øvelse med de japanske og koreanske flådefartøjer, som bl.a. inkluderede et japansk helikopter-hangarskib. Sidste gang, en sådan øvelse fandt sted, var ud for Guam i 2007…

For at få alle flyene om bord var den amerikanske flåde nødsaget til at tænke ud af boksen. Shoemaker kunne fortælle, at for at få hangarskibene USS Ronald Reagan, USS Nimitz og USS Theodore Roosevelt til søs siden nytår, har man måttet hente fly fra bl.a. vedligeholdelsesenheder og F-18 eskadriller på både øst- og vestkysten. Havde man ikke hentet fly fra disse enheder, ville hangarskibene ikke kunne stå til søs med det påkrævede antal kampfly. Konsekvensen af denne logistiske øvelse er, at går ud over uddannelsen af nye piloter, og at 300 søfolk måtte hentes fra andre enheder for at fylde hullerne ud i mandskaberne på de tre hangarskibe. Man måtte desuden hente reservedele fra andre enheder, som selvfølgelig har en negativ konsekvens på de øvrige enheders beredskab. Läs artikel

Aldrimer.no har fått tak i dokumentet som avslører hva Hæren selv mener om planene for landmakten. Mens regjeringen snakker om «satsing» og «styrking» har Hærens ledelse en mildt sagt annen oppfatning…

• Regjeringens satsing er «hovedsakelig finansiert gjennom å redusere den økonomiske rammen for landmakten».
• Andelen stående styrker betegnes som «svært lav».
• Det settes spørsmålstegn ved noen av forutsetningene i planen, blant annet at mobiliseringsstyrker må være «meget godt trent og blir tilgjengelige på meget kort tid».
• Forslaget vil ikke gi økt kampkraft før «tidligst 2028-2030», hevdes det.
• Anskaffelse av nye stridsvogner og artilleri er «skjøvet alt for langt ut i tid», skriver Hærstaben.
• «Kampavdelinger i dagens Panserbataljon og Telemark bataljon reduseres i antall og volum», heter det i dokumentet. Og til slutt:
• Hærstrukturen utvides ikke. «Strukturendringene er hovedsakelig basert på omfordeling av eksisterende materiell og personell», er den drepende konklusjonen.

…Hærsjef Odin Johannessen har tidligere gått langt i å kalle Hæren en papirtiger – selv når regjeringens opptrapping er fullført. Men det nye dokumentet fra hærstaben går lenger og er mye mer detaljert. Läs artikel

Regeringen och försvarsminister Peter Hultqvist tvingas återrapportera och förankra miljardaffären med amerikanska Patriotrobotar till riksdagen. Detta efter försvarsutskottets budgetbetänkande som justerades på torsdagen.

– Regeringen får ett bemyndigande att anskaffa medelräckviddigt luftvärn, men det ska förankras. När regeringen vet hur den här affären ser ut måste man komma tillbaka till riksdagen, säger försvarsutskottets ordförande Allan Widman (L) till SvD efter mötet i utskottet…

Hur många eldenheter och robotramper som planeras ligger under sekretess. Enligt uppgift till SvD är det fyra eldenheter per luftvärnsbataljon och mellan tre och fyra ramper per enhet. Avsaknaden av kostnadsuppgifter gör att projektet ännu inte kan bedömas ekonomiskt i alla delar.

Om kostnaderna drar i väg kan Patriotinvesteringen tillsammans med andra stora materielprojekt – närmast E-versionen av Gripen och superubåten A26 – riskera att spränga taket i det samlade investeringsutrymmet på ”högst” 78 miljarder kronor för åren 2019-2027 som regeringen får bemyndigande att utnyttja. Eller att andra, mindre projekt måste strykas eller bantas ner för att klara den totala kostnaden. Läs artikel

Russlands nye forsvarsplan for perioden 2018-2025 legger opp til at landet skal bruke 19 trillioner rubler, tilsvarende 2660 milliarder kroner, på sine stridskrefter. Det er nyhetsbyrået TASS som melder dette. Russland fortsetter dermed en betydelig opptrapping av hele sin forsvarssektor. Spesielt ubåtvåpenet, Hæren, Luftforsvaret og de strategiske atomvåpnene har fått mye oppmerksomhet de siste årene. I tillegg har Russland trappet opp øvelses- og beredskapsnivået kraftig.

«Det nye statlige våpenprogrammet er nesten ferdig. De finansielle parametrene har vært gjenstand for en lang og opphetet debatt. Nå har vi landet på at det skal være 19 trillioner rubler. Programmet er på linje med tidligere planer i årlige budsjettbeløp, men ikke i absolutte beløp», sier Viktor Bondarev, pressesjef for det russiske overhusets forsvarskomité.

Russlands økonomi, er sammenlignet med mange EU-land, ikke spesielt imponerende. Bruttonasjonalproduktet er rundt 1,3 trillioner dollar. Det er bare litt mer enn et land som Spania, og kun omkring en tredel av Tysklands bruttonasjonalprodukt. Likevel er Russland en av verdens største militærmakter. Det skyldes i hovedsak to forhold. For det første produserer landet nesten alt av sine militære varer selv. Lønninger, innkjøp og råvarekostnader betales i rubler, ikke i amerikanske dollar. Og prisene er mye lavere i Russland enn i EU. Dermed får landet omtrent tredoblet effekten av sine forsvarsinvesteringer, sammenlignet med det EU eller NATO-land får.

I korte trekk: Russland kan kjøpe tre stridsvogner, mens Tyskland får råd til én for den samme summen. Den andre faktoren er at Russland ganske enkelt bruker en langt større del av sitt bruttonasjonalprodukt på forsvar. Russland bruker 5,4% av sitt bruttonasjonalprodukt på forsvar, mot 1,26% hvis vi igjen ser på Tyskland. Basert på denne pengebruken er Russland en mye større militærmakt, og kanskje sammenlignbar med Tyskland, Frankrike og Storbritannia til sammen. Läs artikel

Russland skrur stadig opp den sikkerhetspolitiske temperaturen i nord. Seilingsaktiviteten til den russiske marinen er tredoblet de siste fem årene. Amerikanerne øker samtidig sin maritime overvåking i nord, i tett samarbeid med Norge.

Forsvarets operative hovedkvarter (FOH) forsøker intenst å late som om den økede frekvensen av amerikanske overvåkingsflyvninger i nordområdene og Barentshavet med P-8A Poseidon fra US Navy er rutinemessig. Det greier de bare sånn halvveis. Kunnskapsrike mennesker med litt historikk innabords slår fast at det selvsagt har vært slik at amerikanerne også tidligere har vært innom og mellomlandet på Andøya flystasjon i forbindelse med øvelser og trening. Men det er lenge siden den amerikanske MPA-aktiviteten (MPA: maritime patrol aircraft) har hatt en slik intensitet i nord slik den har nå…

Normalt opererer de amerikanske overvåkingsflyene fra Keflavik Air Base på Island. Men det skjer noe i nord som gjør at Norges allierte mener det er nødvendig å oppgradere overvåkingsdekningen fra Barentshavet. Aldrimer.no har de siste par ukene forsøkt å få svar fra det amerikanske forsvaret på hvorfor flere amerikanske overvåkingsfly og allierte tankfly de siste er blitt eskortert til og fra Island med F-15 Eagle jagerfly fra US Air Force. Det forteller militære kilder til Aldrimer.no. Eskortevirksomheten er enten trening/øving eller en indikator på et øket trusselnivå i nordområdene. ..

Russiske myndigheter opplyste 29. oktober i år at aktivitetsnivået til den russiske marinen, herunder for Nordflåten i nord, er tredoblet de siste fem årene. I et intervju med militæravisen «Krasnaya Zvezda» (Røde stjerne) slo Russlands marinesjef, admiral Vladimir Korolyov, fast at antall seilingsdøgn har økt fra 5900 døgn i 2013 til 17.100 dager for 2017.På norsk side var det The independent Barents Observer som var først med å melde de nye tallene fra russisk side…

Dersom USA tar over hovedansvaret for den maritime overvåkingen i Barentshavet vil det representere en slik endring. Det vil også være et skritt i retning av en farligere situasjon i nord. Vår russiske nabo reagerer generelt mer fiendtlig på amerikansk og andre lands nærvær i nord enn hva gjelder det norske Forsvaret. Er det en pris vi er villig til å betale, som en konsekvens av at regjeringen ikke bruker nok penger på landets nasjonale forsvar? Läs artikel

…Sweden was the first western country to establish diplomatic relations with Vietnam. This was in 1969, and since then we have been supporting and engaging with Vietnam, not least through development cooperation programmes that have helped Vietnam build hospitals and much-needed industries, and introduce various reforms in fields such as research, law, health, economics and human rights. Vietnam has made huge and rapid progress over the last 30 years, and bilateral development cooperation has come to an end…

Sweden’s commitment to multilateral cooperation and our staunch defence of international law are rooted in the realisation that our own security depends on this rules-based international order, where the sovereignty and territorial integrity of all states, both large and small, are respected globally.

Safeguarding the principles of free trade and the multilateral trading system is crucial to global economic development. The UN Convention on the Law of the Sea (UNCLOS) sets out the legal framework within which all activities in the oceans and seas must be carried out. It facilitates free and open trade, includes well-established rights to freedom of navigation and overflight, and supports the peaceful resolution of maritime disputes. Sweden welcomes the ongoing talks on a Code of Conduct (CoC) between ASEAN and China, and hopes for a swift implementation of the 2002 Declaration on the Conduct of Parties in the East Sea.

In our own region, we must not forget the conflict in Ukraine, Russia’s aggression and violations of international law. Sweden and the EU underscore the importance of the Minsk agreements and reiterate our support for the sovereignty, territorial integrity and independence of Ukraine within its internationally recognised borders, and call upon Russia to do likewise. Läs talet

I propositionen föreslår regeringen att riksdagen godkänner att Sverige deltar i det permanenta strukturerade samarbetet inom ramen för
Europeiska unionen. Samarbetet är ett led i uppföljningen av EU:s globala strategi och erbjuder ett ramverk för utveckling av militära
förmågor.
I propositionen föreslår regeringen även att riksdagen beslutar om förkortad motionstid. Läs propositionen

Anm: Samarbetet ,Permanent Structured Cooperation, förkortat  Pesco  har kommenterats på den här sajten.

USA planlegger å selge et omfattende missilsystem til Polen. Det dreier seg blant annet om Patriotbakke til luft-raketter, radarer, styringssystemer og kommandosystemer…

Polen-ekspert og NUPI-forsker Jakub M. Godzimirski sier at kjøpet kan forklares både med historiske forhold og den nåværende sikkerhetssituasjonen…

Godzimirski tror også at forholdet til USA spiller en viktig rolle i det som nå kan bli en av Polens største forsvarsinvesteringer noen sinne. Han peker på at USAs president Donald Trump nylig var på besøk i landet, og at polske myndigheter har et ønske om å være en viktig strategisk partner for USA.

På litt sikt kan Patriot-systemet bli en viktig del av et større NATO/USA-ledet  luftforsvarssystem. Da kan det også være viktig ikke bare i konvensjonell krigføring, men til forsvar mot strategiske missiler – med eller uten atomstridshoder. Läs artikel

När USA:s försvarsminister James Mattis besökte Finland hade Niinistö uttryckt att Finland bör ordna en storkrigsövning som motsvarar Sveriges Aurora-övning. Niinistö hade även diskuterat krigsövningen med Mattis…

President Sauli Niinistö uppmanade försvarsministern att använda termen ”huvudkrigsövning”, som ordnas i slutet av alla beväringars värnpliktstjänst…

Enligt försvarsutskottets ordförande Ilkka Kanerva (Saml.) var ”storkrigsövning” ett misslyckat ordval av försvarsminister Niinistö. Enligt Niinistö har han aldrig använt ordet.

– En övning där man skulle träna på att ta emot internationellt militärt stöd skulle vara en bra idé, säger han.

Försvarsutskottets vice ordförande Mika Kari anser att Niinistö var förhastad i sina uttalanden. Kari tycker det är frustrerande att Niinistö uttalade sig om en krigsövning till andra länder. Särskilt utan att ha diskuterat saken med president Sauli Niinistö…

Vänsterförbundets Paavo Arhinmäki förhörde försvarsministern i det utrikespolitiska utskottet.

– Att försvarsministern kringgår utrikes- och försvarspolitisk ledning bådar inte gott för Finlands utrikespolitiska trovärdighet. Läs artikel

…Vi kan se tre trender som kan undergrave fellesskapet i NATO. Den første, og mest åpenbare, handler om USAs rolle. Uten USA forsvinner NATO. President Donald Trumps mange kontroversielle uttalelser har skapt usikkerhet blant de allierte om hvorvidt USA står ved sine allianseforpliktelser. Men her er også en utfordring som stikker dypere enn Trump…

Noe av USAs tilbaketrekning er en realitetsorientering. Vestens relative makt i verden er i nedgang. Målt i BNP, handel og produktiv befolkning, synker den til fordel for Kina og Asia. Asias vekst gjør uansett at USA ser langt mer den veien enn mot Europa, også sikkerhetspolitisk. Russland kom tilbake på radaren i Pentagon i 2014, men anses nok som en mer håndterbar strategisk utfordring enn Asia…

NATO leter stadig etter en meningsfull rolle på den sørlige flanken, men det er og blir krevende for en forsvarsorganisasjon. Resultatet er at vi kan ende opp med et NATO hvor et rikt nord med et modernisert forsvar ser østover, og hvor et svakere utrustet sør fokuserer på krevende og løpende kriseoppgaver…

Hva betyr disse trendene for norsk forsvars- og sikkerhetspolitikk? Vi har tradisjonelt vært ganske flinke til å kombinere solid støtte til NATO med sterke bilaterale bånd til USA. Men et fremtidig stadig mer Asia-fokusert eller innadvendt USA, som viser mindre interesse for Europa, vil svekke både NATO og Norges sikkerhet. Läs artikel