Månad: november 2017

…The redistribution of economic and military power, most notably towards Asia, continues to contribute to the relative decline of the West. Both hard and soft power instruments influence the geostrategic power balance. China’s economy became the world’s biggest in Purchasing-Power-Parity (PPP) terms in 2014. China’s GDP is projected to overtake the USA in 2026-2028, even with its gradually slowing growth rate. India has the potential to become the second largest economy in the world by 2050 in PPP terms. While the future and exact pace of the shift in global economic power to Asia is difficult to predict, the general direction of change and the historic nature of this shift are clear. The global economic power shift away from the established, advanced economies in North America, Western Europe and Japan is likely to continue to 2035 and beyond…

As a consequence of these developments, a geostrategic power transition is taking place in the Asia-Pacific region that has created a dual hierarchy with a potential for competition: security provided by the USA and economy led by China. This is likely to create uncertainties and insecurities across the region. The growing importance of maritime commerce to all Asia-Pacific economies, combined with the absence or disregard of international laws, treaties or institutions equipped to manage conflicting interests, might also increase the potential for confrontation in the region. Läs rapporten

För myndigheterna i Finland och Sverige ordnas i november en övning som fokuserar på informationspåverkan. Temat för övningen är bemötande av hot av nya slag i informationsomgivningen. Syftet med övningen är att utveckla samarbetet och samordningen mellan länderna samt att utbilda tjänstemän så att de kan upptäcka och bemöta informationspåverkan. Läs pressmeddelande

Regeringen måste lyfta in beredskapsaspekterna i sin flygstrategi. Det nuvarande systemet gör att de regionala flygplatserna är lika utsatta som landets hamnar, skriver Peter Larsson.

Under senaste året har rådigheten över svenska hamnar varit i fokus. Äger enskilda kommuner rätten att sälja ut eller teckna in avtal med utländska företag, t o m med Ryssland? Eller väger statens försvarsintressen tyngre? Turerna kring hamnarna i Karlshamn, Slite, Fårösund och nu senast i Gävle, har alla illustrerat dilemmat.

Sverige har valt att dela upp ägandeformen för sina flygplatser. Staten har valt ut de stora, med Arlanda i spetsen, som har så stora överskott till följd av många flygrörelser, att de också går med vinst. Däremot får kommunerna själva finansiera de mindre, långt mindre lönsamma flygplatserna. Dessa flygplatser är livsviktiga för de enskilda orterna men de låga passagerarvolymerna möjliggör inte några större intäkter för dessa flygplatser…

Regeringen fastställde i början på året en ny flygstrategi men ingenstans togs dessa beredskapsaspekter upp i strategin. Nu vet vi att regeringskansliet tittar över själva stödformen för våra regionala flygplatser. Vi hoppas därför att regeringen nu verkligen ser till de samlade nationella behoven.

Våra flygplatser är viktiga både av tillgänglighetsskäl men också av försvarsskäl. Läs artikel

Den 15 december överlämnade regeringens särskilde utredare Björn von Sydow betänkandet Forskning och utveckling på försvarsområdet till regeringen. von Sydow föreslår i sitt betänkande bland annat att mellan 200 och 300 miljoner kronor tillförs Försvarsmaktens forsknings- och utvecklingsverksamhet (FoU) för att öka Försvarsmaktens operativa förmåga…

Utredningen lämnar även förslag om ökad samordning och samverkan mellan olika aktörer inom såväl den militära FoU-verksamheten som motsvarande verksamhet i övriga totalförsvaret. Liksom att resultat från civilt driven forskning och utveckling i ökad utsträckning bevakas och värderas för Försvarsmaktens behov. Det bör, enligt utredningen, även ske en fördjupning av Sveriges bi- och multilaterala försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten. Läs pressmeddelande

Från att sedan över 75 år vara ett otvivelaktigt, viktigt stöd till våra reguljära förband har det hänt och händer det saker. Rollerna är ombytta då Hemvärnet till numerären blivit den stora aktören i Försvarsmakten med kontrakterade frivilliga som kliver in på övning några dagar om året och som ställer upp när det behövs, både för försvar och civila insatser…

Hemvärnet har blivit en maktfaktor och önskemål kring statushöjning har påtalats på både låg och hög nivå, bl a av hemvärnschefen själv. Är det en bra lösning att göra dessa led till en egen försvarsgren, troligen efter norsk modell? Tja, varför inte men åter igen måste vi absolut först sätta fokus på att återskapa en beständig volym och förmåga hos värnpliktsförsvaret.
Det ligger en fara i att göra om något befintligt istället för att laga vad som är trasigt. Särskilt om det ser ut att kunna bli billigare, skänka politisk poäng och rikta blicken bort från det uppenbara. Eller är betänklighterna som framställs här felaktiga?..

Är detta en naturlig utveckling även hos oss eller borde vi se till att istället återuppbygga det svenska försvaret ”från andra hållet”, se till att myndigheter i kris kommer på rätt köl och att nedlagda, viktiga organisationer återuppstår? Det är ärligt svårt och lite otäckt att rota i det här men det gör det ännu mer viktigt att lyfta fram för att kunna diskuteras! Läs artikel

Under veckan som gått har stora delar av marinen genomfört en beredskapsövning ihop med enheter ur flygvapnet, finska örlogsfartyg och amerikanskt marinflyg. Tillsammans har de bland annat tränat ledningsstrukturen från taktiskt nivå ned till enskilt förband i en förhöjd konfliktnivå…

– Samarbete och övning med såväl andra stridskraftsslag som andra nationer bidrar till att öka marinens interoperabilitet. I förlängningen bidrar detta till att vidmakthålla och utveckla förmågan att verka multinationellt i den marina miljön, säger flottiljamiral Anders Olovsson, marintaktisk chef. Läs pressmeddelande

Försvarsminister Peter Hultqvist: …Att stärka krigsförbandens krigsduglighet utgör grunden för regeringens överväganden rörande Försvarsmaktens personalförsörjning. Försvarsmakten har i uppdrag att, inom given ekonomisk ram, planera för att genomföra grundutbildning med värnplikt för minst 4 000 personer per år 2018 och 2019. Försvarsmakten ska i samband med budgetunderlaget för 2019 redovisa ett förslag som möjliggör att 5 000 personer kan genomgå grundutbildning med värnplikt år 2020 inom den beräknade anslagsramen för 2020. Samtidigt fortsätter Regeringskansliet att bereda förslag om att förstärka intresset att genomföra grundutbildning med värnplikt och att stärka den enskildes intresse, motivation och vilja. Utbildningsvolymerna är förhållandevis låga jämfört med hur många som visar intresse för att genomföra grundutbildning med värnplikt…

Lotta Olsson (M): Från den 1 jan 2018 kommer man att återinföra värnplikten till försvaret i Sverige. Det är en nödvändig förändring eftersom vi inte har haft tillräckligt med sökande till vårt försvar. Denna förändring kunde dock ha undvikits om vi bättre kunnat rekrytera sökande. Från årsskiftet blir det en höjning av soldatlönen, vilket är välkommet. Soldatlönerna har legat still sedan 2012. Lönen spelar givetvis roll, och det är trist att lönehöjningen kommer först i och med att värnplikten återinförs. Alla unga kvinnor och män kan inte bli soldater även om de vill. Det måste vi vara på det klara med. Försvarsmakten sätter upp vilka krav som ska ställas på de unga för att de ska kunna bli dugliga soldater. Förutom fysiska och psykiska tester är kunskapsnivån en faktor. Att ha godkänt gymnasiebetyg i vissa ämnen är ett grundkrav. Detta grundkrav exkluderar automatiskt alla dem som inte når godkänt i dessa ämnen. Varje år går 12– 13 procent av alla ungdomar ut gymnasiet utan fullständigt betyg, vilket innebär att de inte har möjlighet att söka sig till Försvarsmakten. En del av dem skulle kanske inte klara de övriga inträdeskraven, men vi borde kunna göra det möjligt att bli soldat för dem som är motiverade och har som enda faktor emot sig att de saknar ett eller ett par betyg, om de så önskar. Läs protokollet

Mat, diesel och el. Livsviktiga varor i en krissituation. Efter år av misskötsel ska det civila försvaret byggas upp – och näringslivet måste vara med, enligt staten. Men i företagen hopas frågorna för hur det ska gå till.

– Vi har optimerat vår verksamhet för att ha färska varor till våra kunder. Att ha en beredskap för ett totalförsvar och en lagring går i dagsläget inte i linje med det, säger Ulrika Dahlin, chef för risk och säkerhet på Ica Sverige…

Enligt en färsk rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, tycker stora delar av näringslivet att det saknas tydlighet kring vad som förväntas av dem i försvarssammanhang, samt att det saknas en diskussion om finansiering. Läs artikel

Utrikesminister Margot Wallström: …I själva verket hade jag hoppats att både Moderaterna och inte minst Centerpartiet, som förut var aktiva i frågan om kärnvapennedrustning, någon gång skulle säga att det inte är acceptabelt att vare sig Nato eller våra samarbetspartner talar om hur Sverige ska ställa sig i en sådan fråga. Sverige har en lång och hedersam tradition av att verka mot kärnvapen i världen.

De försöker dirigera oss och att få ett veto gentemot alla de länder som känner en stor frustration över hur utvecklingen ser ut, och de försöker hota våra samarbeten. De säger att vi inte kommer att kunna samarbeta. I själva verket, Karin Enström, måste det redan i dag vara vår utgångspunkt att vi i fortsättningen kan stå för vår hållning också i synen på kärnvapen. Samtidigt ska vi samarbeta.

Jag menar att vi från svensk sida måste enade säga ifrån att detta är vår utgångspunkt. Vi ska fortsätta att markera mot kärnvapen, hålla på vår politik, fortsätta en bra svensk tradition och samarbeta med alla de länder som nu känner en enormt stor frustration över hur kärnvapenstaterna uppför sig. Detta visar att den nuvarande politiken inte fungerar alls. Den fungerar inte avskräckande. Tvärtom ser vi både en modernisering och hot om att införskaffa nya vapen. Dessutom finns länder som redan gör bombtest. Det är dessvärre vad som ligger bakom interpellationen.

Nu ska utredningen göra en riktig rättslig och politisk genomlysning av frågan så att det finns ett gott underlag för att ta ställning till huruvida Sverige ska skriva under och ratificera. Det har varit vår inställning från början när vi engagerade oss i frågan, till skillnad från den tidigare regeringen, som inte hade ett engagemang alls i kärnvapenfrågan. Vi har återupptagit engagemanget, och det behövs mer än någonsin. Det har utvecklingen i världen visat. Läs protokollet

Sjøsettingen har vært varslet en god stund, men nå er det omsider offisielt: Russiske myndigheter melder at den strategiske atomubåten «Prins Vladimir» sjøsettes i dag. Det melder nyhetsbyrået TASS.

Ubåten er den fjerde i den såkalte Borei-klassen – en serie ubåter som har langtrekkende missiler med atomvåpen om bord. Sammen utgjør de en stadig viktigere del av den såkalte russiske andreslagsevnen. Det vil si evnen til å svare på et atomangrep, selv om kommando- og kontrollsentre er satt ut av spill, i en eventuell krig.

Andreslagsevnen regnes som ekstremt viktig i militær planlegging i dag, slik det også var i Sovjet-tiden. Ønsket om å beskytte ubåtene innebærer dessuten at russiske planer om å utvide bastionforsvaret fort kan ende med at Norge trekkes inn i en militær konflikt. (Noe som for øvrig har avstedkommet en del debatt om Norges egen forsvarsplanlegging). Läs artikel

Norge synes i ferd med å omgjøres til en hovedpillar i NATOs påtenkte angrepsstrategi mot russerne. Med amerikanske US Marines fast stasjonert her i landet, og den offensive jagerbomber F-35 snart på plass i nord, får vi Nord-Europas største kampflybase med formidabel angrepskapasitet østover. Det skjer mens allierte ubåter er i ferd med å gjøre siste rest av norsk basefri alliansepolitikk til glemt historie. Men hva hindrer at dagens norske politikere ser spillet de lar Norge vikles inn i, særlig når de ikke vil gi og prioritere vår nasjon med det sjølstendige forsvar landet skulle hatt uavhengig av NATO?

Det var et NATO i bakhånd som forebyggende ryggstøtte, og som sistehjelps instans, at vi meldte oss inn i 1949. Og ikke et NATO som lener seg fram og vil hevde utvidet vestlig imperialisme, som har bidratt til en akselerert krigsdrivende utvikling hittil i dette årtusen. Vår geografiske plassering og utstrekning på toppen av Europa egner seg særlig godt som strategisk springbrett, som ga oss 2. verdenskrig i fanget med tysk okkupasjon i 1940…

Flere soldatstøvler bør settes på bakken her i Norge i urotider, helst bare norske, og i virkelige kampbrigader, aldri utenlandske såler før det er påkrevd. Det ville vært i tråd med snart 70 års basefri alliansepolitikk, som nå endres uten politisk debatt, tross for at det medfører større fare for at Norge blir trukket inn i atomkrig mellom stormakter. For nå gis de sjansen til å agere på vårt territorium i forkant, ikke bare som hjelpeinstans når det kreves, og den forskjellen er ikke liten. Läs artikel

Military movement and transport received an important boost today through the Joint Communication of the European Commission and the High Representative on Improving Military Mobility in the European Union. The Joint Communication identifies areas in which the EU will work to facilitate and help expedite military mobility. The European Defence Agency (EDA) set up a dedicated Ad Hoc Working Group in September to support the elaboration of a follow-on Action Plan on Military Mobility by spring 2018…

In 2014 fourteen Member States decided to launch a dedicated project within the European Defence Agency dedicated to an EU Multimodal Transport Hub. Those Member States have identified the need to better coordinate military movement. A Multimodal Hub Transport (M2TH) network is being developed in order to facilitate the fast movement of troops, through harmonised regulations, procedures and process as well as pooling and sharing of assets and infrastructure in Europe.  Core to this project is the central coordination of movement, identifying a physical network of locations and identifying services to be provided. Execution uses simplified and harmonised procedures within the boundaries of EU legislation and national laws. Other Member States have shown interest in joining this project. Läs artikel

Anm: Sverige och Finland deltar som två av de fjorton länder som är med i projektet.