Månad: november 2017

Sverige, Finland och USA möttes på tisdagen i Helsingfors för första gången i ett trepartssamtal om säkerhetsläget runt Östersjön.

– Det är klart att det är en säkerhetspolitisk signal att ha den här dialogen, säger försvarsminister Peter Hultqvist till SvD…

Vad handlade mötet om konkret? – Vi talade naturligtvis om situationen i Östersjöområdet och om erfarenheterna från Auroraövningen. Finland planerar att arrangera en liknande övning.

Peter Hultqvist nämnde tre punkter som det nya samarbetet kan komma att kretsa kring. – Det är övningsverksamhet, interoperabilitet och säkerhetsläget i vår del av Europa.

Vad kan det här få för betydelse? – Det är väldigt bra att Sverige och Finland för ett gemensamt resonemang med USA eftersom vi båda har ett Statement of Intent (läs: avsiktsförklaring, reds anm) om försvarssamarbete med USA. Läs artikel

Sveriges beslut om att köpa luftvärnssystem från USA i stället för en europeisk variant är en tydlig signal. Men kostnaden lär bli större än vad som sägs och risken är att systemet tränger undan annan verksamhet i Försvaret, säger en expert.

– Jag är väl inte så förvånad egentligen, det är ett system som används av andra europeiska länder, som Tyskland och Polen, vilket gör det lättare att samarbeta när grannar har ett sådant system, säger Stefan Ring, militärstrategisk expert verksam vid Försvarshögskolan.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) hävdar att Försvarsmaktens rekommendation låg bakom valet, något inte Stefan Ring köper fullt ut.

– Jag upplever väl ändå att man ytterligare vill förstärka samarbetet med USA. Och det är inte minst viktigt när utrikesdepartementet och försvarsdepartementet har lite olika agendor för vår säkerhetspolitik…

Samtidigt uttrycks från politiskt håll, även från Hultqvist, en viss oro för att det nya systemet kan bli en gökunge som tränger undan annan försvarsverksamhet. JAS Gripen och Patriot kan ta mycket pengar från armén och marinen…

Dessutom finns en risk i att Sverige blir alltför beroende av amerikansk försvarsindustri och om man beaktar det hade det varit bättre att satsa på det fransk-italienska alternativet, säger Stefan Ring. Läs artikel

Försvarsministrarna i det säkerhets- och försvarspolitiska forumet Norra gruppen möttes i Helsingfors den 7 november. Inbjuden till mötet, som bland annat diskuterade hur försvarssamarbetet kan utvecklas, var också den amerikanska försvarsministern James Mattis.

Norra gruppen initierades av Storbritannien 2010 och omfattar de nordiska och baltiska länderna samt Nederländerna, Polen, Storbritannien och Tyskland. Norra gruppen möts vanligtvis på försvarsministernivå två gånger per år och lika ofta på Defence Policy Director-nivå. Även andra möten, som till exempel på vice försvarschefsnivå förekommer.

Vid mötet i Helsingfors diskuterade försvarsministrarna bland annat det säkerhetspolitiska läget i norra Europa och de större militära övningar som genomförts under året. På dagordningen stod också samtal om fördjupning av samarbetet inom ett flertal säkerhets- och försvarspolitiska områden. Ministrarna enades även om att skapa ett roterande ordförandeskap och en stående agenda för framtida möten.
Till mötet var också USA:s försvarsminister James Mattis inbjuden.

Diskussioner hölls bland annat om att utveckla samarbetet på regional och europeisk nivå. I samband med Mattis besök hölls också ett trepartsmöte mellan USA, Finland och Sverige. Läs pressmeddelande

SD riktar kritik mot valet av det amerikanska luftvärnssystemet Patriot. Partiet hävdar att konkurrenten Samp/T är bättre och skulle gynna svensk försvarsindustri.

Sverigedemokraten Roger Richtoff, ledamot i försvarsutskottet, tycker att regeringens och Alliansens val av Patriot är ”fullständigt obegripligt”.

– Detta är ett system som inte har någon utvecklingspotential. Det har nått sin topp, säger han.

Fransk-italienska Samp/T är modernare och skulle, enligt SD, kunna användas med svensk radar om Samp/T-systemet utrustas med Aster 30- robotar. Richtoff anser att regeringen och Alliansen säger nej till att satsa på svensk försvarsindustri när man väljer Patriot. Han uppger också att Patriot inte kan monteras på stridsfartyg.

– Skjuter man av en Patriotrobot så blir det hål i botten, säger Richtoff. Läs artikel

Försvarsmakten har inför beslutet genomfört en militärstrategisk analys av hotbild, kravställning, ekonomi, leveranssäkerhet, vidmakthållande samt prioriteringar och ambitioner avseende internationellt samarbete. Mot denna bakgrund har Försvarsmakten förordat att en offert inhämtas från USA.
– Patriot har idag många användare. Detta ger goda förutsättningar till internationell samverkan med USA och andra länder och vi kan dela framtida utvecklingskostnader. Det är ett beprövat och färdigutvecklat system som lever upp till våra höga krav på operativ förmåga och leveranssäkerhet, säger arméchef Karl Engelbrektson.

Dagens regeringsbeslut är ett steg på vägen mot den största förstärkningen av svenskt luftvärn på ett halvsekel.
– Omvärldsutvecklingen visar att tillgång till luftvärn med medellång räckvidd är väsentligt för Sveriges säkerhet. Vi måste ha förmågan att kunna möta angrepp med taktiska ballistiska missiler och bekämpa ett stort antal mål samtidigt, inklusive stridsflyg, säger Karl Engelbrektso. Läs pressmeddelande

FMV skriver om beslutet: Affären är beräknad till drygt 10 miljarder kronor.

FMV kommer att överlämna ett så kallat Letter of Request for a government-to-government Letter of Offer and Acceptance till amerikanska ambassaden. Därmed är en process igångsatt som resulterar i att Sverige får en detaljerad offert.

– Det som händer nu närmast är att FMV startar samtal med våra amerikanska motparter och väntar in deras offert. Eftersom detta av USA klassificeras som så kallat Foreign Military Sales (FMS) av känslig materiel, så kommer också affären att notifieras i den amerikanska kongressen, säger Joakim Lewin, FMV.

– Vi har en ganska utmanande tidsplan. Samtidigt är det viktigt att ta den tid som behövs, så alla detaljer kring teknik, prestanda, tid och kostnader blir rätt. Det här är en omfattande investering i det svenska försvaret samt början på ett långsiktigt samarbete mellan Sverige och USA inom luftvärnsområdet, där våra diskussioner inte ens har börjat, avslutar Joakim Lewin. Läs pressmeddelande

En klar majoritet av finländarna motsätter sig ett medlemskap i försvarsalliansen Nato.

Enligt Helsingin Sanomats opinionsmätning säger 59 procent nej till ett medlemskap, medan bara 22 procent är för. Av de tillfrågade har 19 procent ingen åsikt i frågan. Natomotståndet dominerar inom alla befolkningsgrupper, oberoende av om man delar upp folket enligt ålder, kön, boningsort, arbete eller utbildningsnivå. Bland partianhängarna finns ändå ett undantag: de som stöder Samlingspartiet är för ett Natomedlemskap med knapp marginal. Bland anhängarna till de övriga partierna är nej-sidan klart starkare än ja-sidan.

I gallupen ställdes också frågan hur Finland ska göra om Sverige går med i Nato.

Sveriges agerande hade ändå ingen större inverkan på finländarnas åsikter. 52 procent anser att Finland borde stanna utanför Nato även om Sverige går med, medan 33 procent anser att Finland i så fall borde göra som Sverige…

Stödet för ett Natomedlemskap har minskat något under de senaste åren. I Helsingin Sanomats senaste mätning år 2014 sade 26 procent ja till Nato. Läs artikel

Sverige är åter på väg in i ett meningslöst krig i Afghanistan med USA och Nato som tongivande krigsherrar. Det är mycket sorgligt. Liksom tidigare lägger regeringen dimridåer kring ett fortsatt krig, skriver ett flertal debattörer.

Sverige har deltagit i USA:s och Natos krig i Afghanistan i mer än femton år. Nu vill regeringen att riksdagen skall besluta om en fortsättning av kriget. Vi trodde inte att detta var möjligt efter det att regeringens egen utredare dömde ut den tidigare svenska krigsinsatsen som ett totalt misslyckande. Den norska utredningen om kriget kom fram till samma slutsatser. Vi trodde att Sverige fått nog av krig i Afghanistan.

Regeringen föreslår i propositionen av den 26 oktober 2017 att riksdagen skall besluta om fortsatt 50 svenska militärer i Afghanistan. Det hävdas att Sverige skall fortsätta av sociala och humanitära skäl. Att vi också i det nya engagemanget skall ha en icke stridande trupp där. Men detta är i dag en fiktion som inte har den minsta trovärdighet. Sverige skall delta under Natos ledning och befäl i ett återupptaget storskaligt krig. Efter president Donald Trumps tal i augusti i år finns inte längre något tvivel om saken. Läs artikel

Under Aurora 17 övas den gemensamma förmågan att möta ett väpnat angrepp mot Sverige. Hur Försvarsmakten får agera och använda vapenmakt styrs av våra lagar. I svensk lag är det olika lagar och regler för fred och krig. Men vad innebär det?

Om utländsk militär kränker svenskt territorium i fred ingriper Försvarsmakten enligt IKFN-förordningen (ingripanden vid kränkningar av Sveriges territorium under fred och neutralitet). Enligt regeringsformen får Försvarsmakten använda våld i enlighet med internationell rätt för att hindra kränkningar av Sveriges territorium i fred.  Läs pressmeddelande

Den 27 oktober passerar ett ryskt statsluftfartyg av typen TU-204 (frakt- och passagerarflygplan) svenskt luftrum. Eftersom deras tillstånd inte hade börjat gälla är det att betrakta som ett brott mot tillträdesförordningen. Läs pressmeddelande med sammanställning av kränkningar

De nordiska ländernas försvarsministrar har undertecknat ett avtal som fördjupar samarbetet kring luftrummen i området. Att det nyundertecknade avtalet har någon direkt anknytning till förhållandena till Ryssland är inget ministrarna skriver under på.

– Jag har inte lagt märke till att läget skulle vara spänt på något sätt. Vi har inga problem med Ryssland, och jag uppfattar heller inte landet som ett militärt hot. Men samtidigt kan vi inte blunda för vad som hände på Krim 2014, säger försvarsminister Jussi Niinistö (Blå).

Han får medhåll av den svenska ministern.

– Vi talar bara om fakta, och enligt läget just nu har vi bestämt oss för att uppgradera, säger Peter Hultqvist, försvarsminister.

– Samarbetet kommer att innefatta både övervakning av havs- och luftrum. Nato är hörnstenen för vår säkerhetspolitik, och vi är glada att Finland och Sverige också närmar sig, säger Frank Bakke-Jensen, Norges försvarsminister. Läs artikel