Månad: november 2017

Bakgrunden till de kärntekniska sanktionerna mot Iran har varit misstankar om att Iran bygger upp en kapacitet att utveckla kärnvapen. Misstankarna och Irans bristfälliga samarbete med det internationella atomenergiorganet (IAEA) ledde till att FN:s säkerhetsråd från och med 2006 antog flera resolutioner med beslut om allt mer omfattande sanktioner mot Iran…

Enligt JCPOA och rådsbeslut 2015/1863 skulle sanktionsändringarna tillämpas först efter att IAEA har verifierat att Iran levt upp till sina åtaganden. Så skedde den 16 januari 2016, när IAEA presenterade en rapport om Irans åtgärder efter JCPOA. FN upphävde vissa av sina kärnteknikrelaterade restriktiva åtgärder i enlighet med vad som fastställdes i resolution 2231 (2015). Därmed har också omfattande suspenderingar och ändringar av EU:s sanktioner mot Iran genomförts. Enligt JCPOA kommer ytterligare sanktionslättnader att genomföras åtta respektive tio år efter överenskommelsens ikraftträdande, det vill säga år 2023 och 2025.

Sammanställning av dokument om sanktionerna, uppdaterat 6 november 2017. Läs  dokumentet

There are parallels between what happened to Iraq then and what is happening with Iran now – Trump’s threats to dismantle the nuclear agreement, allegations against Iran and a refusal to listen to experts who say that Tehran is abiding by its commitments…

There are parallels between what happened to Iraq then and what is happening with Iran now – Trump’s threats to dismantle the nuclear agreement, allegations against Iran and a refusal to listen to experts who say that Tehran is abiding by its commitments.

Blix can see certain parallels between what happened to Iraq then and what is happening with Iran now. There are Donald Trump’s repeated threats to dismantle the nuclear agreement, a repetition of allegations against Iran and a refusal to listen to the UN’s International Atomic Energy Agency (IAEA) when it says that Tehran is abiding by its commitments. Läs artikel

– Finlands utrikes- och säkerhetspolitiska riktlinjer fastställs i samarbete med republikens president, regering och riksdag, vi ska inte godkänna solospel i centrala säkerhetspolitiska frågor.

Sverige är i det närmaste i akut behov av ett fullvärdigt luftvärn. Vad man som utomstående kan konstatera är att det i praktiken är två system som den svenska regeringen har att välja på. Det är det europeiska alternativet, det fransk-italienska, Samp/T-Aster-30 och de amerikanska Patriotrobotarna.

Av rent politiska skäl vill försvarsminister Peter Hultqvist ha det amerikanska systemet. Bilateralt samarbete med USA är i hans socialdemokratiska värld bättre än att satsa på europeiska alternativet eller på ett direkt svenskt medlemskap i Nato. Det spekuleras i om Hultqvist räknar med ett starkare stöd från USA om Sverige satsar på det amerikanska robotsystemet hellre än att stärka det europeiska samarbetet…

Det framtida luftvärnet måste grupperas i hela landet och i närheten av de objekt som ska skyddas. Orter som har nämnts i sammanhanget är Uppsala, Ronneby och Gotland. Men det känns inte bra att nöja sig med detta. Norrland, Västsverige och Skåne får inte lämnas utan luftvärn. Att marinens fartyg också måste utrustas med kvalificerat luftvärn är en självklarhet som tyvärr negligerats. Det kostar, men det måste få kosta. Läs artikel

…By the time Russian troops took hold of Crimea, the member-states of NATO (and the EU for that matter) were doing some serious soul searching about what would constitute the “new” Western military framework after Afghanistan (2001-), Iraq (2003-) and Libya (2011) had convinced almost everyone that the era of exuberant out-of-area operations is coming to a close…

Stating the fact more brutally, NATO Secretary General Lord Robertson mentioned in a speech in 2003 that “In a nutshell: we have more than 1.4 million regular soldiers under arms in Europe and Canada, plus a million or so reserves. Yet the vast majority are at present useless for the kind of missions we are now mounting.”

While NATO was focusing on surviving the post–Cold War era through the development of Crisis Response Operations and after 2001 the terrorist threat, high-intensity warfighting capabilities and skills were neglected. Withdecreasing defense budgets European states produced less military power with their small(er) underfunded armed forces. After 1999, we have witnessed—among others—the Prague Capabilities Commitment, Smart Defence Initiative and the Connected Forces Initiative. None of these—or any other initiatives, action plans, roadmaps or final communiques—have produced the alliance-wide, large-scale, high-intensity warfighting capability that many in Europe have been dreaming about ever since 2014. Läs artikel

Försvarsminister Peter Hultqvist har nu svarat på kritiken från USA:s James Mattis mot regeringens krav på kärnvapenstopp.

I ett brev försöker Hultqvist dämpa den amerikanska ilskan genom att hänvisa till en utredning om konsekvenserna av ett svensk undertecknande. Nu träffas ministrarna också i Finland.

Den amerikanske försvarsministern kommer att delta vid mötet mellan nordiska försvarsministrar i Helsingfors med start på måndagen. Även baltiska ministrar och försvarsministrar från den så kallade Norra gruppen deltar: Storbritannien, Tyskland, Polen och Nederländerna.

Mötena var planerade sedan tidigare, men får nu en annan tyngd när även den amerikanske försvarsministern kommer till Finland. Läs artikel

Sverige ska köpa nytt luftvärn för miljardbelopp och det lutar åt att vinnaren blir Patriot från USA. Det fransk-italienska systemet SAMP/T är en hård konkurrent – men starka band till USA kan bli avgörande.

Oavsett vilket val Sverige än träffar så kommer resultatet att kunna ifrågasättas. Såväl utifrån tidpunkten som militära, ekonomiska, utrikes- och försvarspolitiska utgångspunkter…

FMV väntas föredra SAMP/T som är modernare och mindre dyrt. Försvarsmaktens ledning förordar däremot Patriot som är beprövat i flera krig.

Samtidigt finns i försvarskretsar synpunkter på att hotet från ballistiska robotar övervärderas. Detta jämfört med de massanfall som kan ske med kryssningsrobotar, flygplan och attackhelikoptrar, vilka kräver ett annat mer yttäckande luftvärn. Dilemmat är att bägge typerna av luftvärn skulle behövas i Sveriges försvar…

Den så kallade Hultqvist-doktrinen innebär bland annat att Sverige inte ska gå med i Nato utan bland annat intensifiera samarbetet med USA. För det talar också dyrköpta erfarenheter. Läs artikel

Förra måndagen anlände ett sextiotal tidigare värnpliktiga till Göta ingenjörregemente i Eksjö. De är en del av de cirka 1 500 soldater och sjömän som i år kallas in till Försvarsmakten för repetitionsutbildning och utgör en viktig del av förmågan att försvara Sverige…

Brosoldaterna ägnade sina första dagar med att repetera lastbilskörning för att sedan uppföra krigsbro 5 under helgen. Det är ett för Sverige unikt brosystem som möjliggör att på några timmar skapa en 48 meter lång broförbindelse stark nog att bära en stridsvagn. Detta ställer såklart stora krav på soldaternas driv och samarbetsförmåga.

– Det känns som att man är 18 år igen. Trots att det var tio år sedan sist har det gått mycket bra. Vi byggde bron på kravtiden tre timmar redan under andra genomförandet. Vi drillades väldigt hårt under värnpliktstiden och den kunskapen finns fortfarande kvar, konstaterar brosoldaten Sone Sonesson som fått mersmak och kommer att söka en tidvis anställning i framtiden. Läs pressmeddelande

Finland firar sitt hundraårsjubileum som ett land där det bor jämlika och kreativa människor. Vi har öppen demokrati, yttrandefriheten gäller alla och den används också. Vi är den mest stabila staten i världen. Allt detta goda berättar internationella undersökningar om oss.

Men tyvärr är länder som Finland en minoritet bland världens länder. Allt för ofta vittnar globala händelser i världen om instabilitet och ovilja att bära ansvar för vår gemensamma framtid…

Den militära aktiviteten i området kring Östersjön har ökat, vilket alltid för med sig en eventuell fara, avsiktlig eller oavsiktlig. Det försvagade säkerhetsläget i Östersjön väcker diskussion också bland oss finländare. I diskussionen är det likväl viktigt att man bevarar lugnet.

Finland arbetar för att stöda stabiliteten i Nordeuropa. Ett exempel på detta är Finlands förslag om att förbättra flygsäkerheten i Östersjöområdet för drygt ett år sedan. Tack vare förslaget har medlemmarna i Internationella civila luftfartsorganisationen, ICAO, redan kommit överens om nya åtgärder för att förbättra flygsäkerheten över Östersjön. Ett viktigt resultat av förslaget är också att Nato och Ryssland för första gången på länge har kunnat föra konstruktiva diskussioner sinsemellan. Läs talet

his past June, Canada took a pass on an invitation from NATO to jump back into the Afghan conflict. With hindsight, every indication is that Canadian forces avoided a painful and increasingly dangerous mission to pull Afghanistan out of its nosedive.

”We remain committed to helping Afghanistan build a stable, secure, prosperous and democratic country,” said Natasha Nystrom of Global Affairs Canada.

That commitment, however, did not extend to matching U.S. President Donald Trump’s decision to increase U.S. forces in the country.

”Canada is not currently planning to send military personnel to the Resolute Support mission,” said Nystrom, referring to the NATO-led mission that began in 2015. Läs artikel