Månad: december 2017

Arméns beredskapsenheter bestående av beväringar skapades som en förpost för vårt försvar i en förändrad säkerhetsmiljö.

Benämningen förpost användes även om skyddstrupperna under vinterkriget, som även de bestod av beväringar och avlönad personal. Det är alltså inte fråga om något nytt, men nog någonting förnyat.

Det ligger en stor visdom i att som beredskapsmässiga element använda sig av de delar, som kontinuerligt står till vårt förfogande. Denna sak blev bortglömd i och med att kalla kriget upphörde men har nu väckts till liv på nytt. Beväringarna och de kvinnor som gör frivillig militärtjänst utgör en stor resurs som det lönar sig att utnyttja så väl som möjligt. Också det är ett tecken på en fungerande värnplikt och de möjligheter den ger…

Den första åldersklass som utbildats för beredskapsenhetsuppgifter hemförlovas. Under det gångna året har jag följt med beredskapsenheternas utbildning och intervjuat beväringar som hör till dem samt personal. Jag har fått förnimma motivation, inspiration och yrkesskicklighet – utan undantag. Mina egna iakttagelser stöds av den respons som insamlats av dem som hör till beredskapsenheterna och som visar på en hög engagemangsnivå. Läs artikel

Det går aldrig att helt utesluta ett väpnat anfall mot Sverige eller något annat slag av konflikt internationellt som påverkar försvarsberedskapen och försörjningsförmågan. Därför är det naturligt att vårt land har en försäkring i form av ett militärt försvar och en stark försörjningsberedskap. Samtidigt står det med stor tydlighet klart att Sverige lever i en mycket trygg del av världen där en militär konflikt som också berör Sverige är ytterst osannolik…

Det är svårt komma från intrycket att Försvarsberedningen med hull och hår köpt en alarmistisk syn på det påstådda ryska hotet. Ryssland är militärt svagt, har en försvarsbudget som t.ex är en åttondel av USA:s och dessutom minskar sina försvarskostnader när en rad länder inklusive Sverige rustar upp. Ett aggressivt Ryssland som försöker anfalla något Europeiskt grannland skulle begå ett nationellt självmord, därför är det farligt och dyrbart att låta ett sådant synsätt styra försvarspolitiken. Skulle Sverige gå med i Nato krävs fördubblade utgifter för försvaret, det vore en katastrof för välfärden och skattetrycket. Läs ledaren

I SLA 13/12 är Agnes Karnatz (AK) positiv till Sveriges försvarssamarbete inom EU. Bra. Hon önskar ”Natomedlemskap”, som är mer offensivt. Oklokt och spänningsskapande. Gränsen mellan Ryssland och USA/Nato går öster om Baltikum. Sverige är inte hotat! Vårt markterritorium ska försvaras. Det minskar spänningarna och verkar för fred!

Boken ”Björnen kommer” har avslöjat ensidigt vilseledande intresse och hot från Ryssland mot Sverige. Vi tror att överheten leder oss rätt i synnerhet då det gäller rikets säkerhet. Tyvärr har den politiska och militära ledningen tagit över gamla fel och en junta ur akademin har hakat på och sprider hotscenarier…

F d generallöjtnant Carl Björeman, ledamot av akademin, går starkt emot gamla fel och juntans falska propaganda. Han har skrivit en bok ”Sex ÖB söker sin roll”. Den kommer ut efter nyår. Han menar att vårt försvarade markterritorium kan ge Sverige en verklig krigsavhållande kraft. Ja, Överheten har vägrat lyssna på generaler och amiraler sedan början av 1970-talet som visat att den officiella krigsplanläggningen varit fel. Nu är tid för insikt…

Allmän värnplikt och ett indirekt defensivt försvar av vårt markterritorium kan ge ökad säkerhet och en lösning på den alltför långa mentala låsningen i Sverige. Läs artikel

Etter et flykjøp som fører til at hele det øvrige norske forsvaret sultefores og tildels nedslaktes, kommer skandalene på løpende bånd. De tre første F-35-flyene som kom i begynnelsen av november skulle lovprises med konsert i Nidarosdomen. Men biskopen hadde såpass bakkekontakt at han skjønte at velsigning av moderne slaktemaskiner og massedrapsvåpen i Norges fremste gudshus var å passere en moralsk grense. Arrangementet ble stoppet – heldigvis for den norske kirken. For flyene betydde det ingenting. De blir hverken bedre eller dårligere av hymner og salmesang.

Deretter kom meldingen om at flyene ikke var uttestet for det norske vinterklimaet. Den testen er nå startet på en flybase i Alaska. Det betyr at flyene ikke er klare for oppdrag under norske forhold og at en kan risikere at de må returneres for utbedringer hvis testene i Alaska ikke går bra. I motsatt fall har ikke Norge fly for vinterkrigføring.

Deretter viser det seg at det ikke er bygget hangarer for flyene slik at de må plasseres i telt. Dette er tegn på dårlig planlegging. Inntrykket av alt dette er at det var viktigere å unngå flere utsettelser og å få flyene til Norge for syns skyld, enten de kunne brukes eller ikke.

Og nå kommer meldingen (se under) om at flyene ikke er beskyttet der de skal stå på rad og rekke på Ørland flystasjon. Alle eggene i en kurv. Dette er aldri lurt og en risikerer på denne måten at de slåes ut med en gang, uten at de får vist sine ferdigheter, i tilfelle en krigssituasjon. Beskyttelsen er ikke på plass før om 9 år. Planleggingen er ikke begynt en gang. Dette er nok en skandale og forteller oss at det viktige var å kjøpe flyene for enhver pris – naturligvis etter at USA hadde vreng armene på ryggen til noen politikere og militære og bestukket andre…

Dermed ender en opp med det uforglemmelige intervjuet med Pierre Sprey (Etter ca. 7.30 minutter) hvor han på spørsmålet om hvorfor en bygger disse flyene, etter at han har slaktet dem for å være dårlig vare:

«For å overføre penger til Lockheed Martin» (Flyprodusenten og verdens største våpenprodusent) Läs artikel

USAs viktigste brohode for militære, maritime overvåkingsflyvninger i nordområdene, Keflavik-basen på Island, er under press fra en ny og dels NATO-fiendtlig islandsk regjering. Det gjør at det amerikanske og allierte presset mot Norge øker. 

Amerikanske maritime P-8 Poseidon overvåkingsfly landet fram til november usedvanlig hyppig på Andøya. Enkelte dager var det tre-fire take offs og landinger. På Andøya fikk flyene fra US Navy både drivstoff og ble i tillegg etterforsynt med sonarbøyer. Det siste tyder på at flyene fortsatte sine operative tokt i nord etter mellomlanding på norsk jord, som igjen betyr at de amerikanske flyene har operert lenger i nordområdeneogmed større rekkevidde enn før…

Hovedbasen for de amerikanske P-8-flyenes operasjoner i Nord-Atlanteren er Keflavik Air Base på Island. På Island møter amerikanske myndigheter stadig større utfordringer. Budsjettmessig og fagmilitært er det lagt opp til å utvide kapasitet og drift ved basen framover, for å kunne møte den kraftige aktivitetsøkningen fra russisk side. Men den islandske regjeringen, og i særdeleshet statsminister Katrín Jakobsdóttir vil det muligens annerledes. Jakobsdóttir representerer det venstreradikale miljøpartiet «Vinstri hreyfingin – grænt framboð» på Island, som i prinsippet er mot alt militær nærvær på Island og er kritisk til NATO og EU. Hun dannet ny regjering på Island i slutten av november i år. Läs artikel

Det amerikanske forsvaret ønsker å bruke nesten hundre millioner kroner på Rygge flystasjon. Pengene er lagt inn på det amerikanske forsvarsbudsjettet for 2018, som nå er vedtatt. Foreløpig har Kongressen bevilget 10,3 millioner dollar til prosjektet – nærmere 90 millioner kroner, ifølge Sapsborg Arbeiderblad.

USA ønsker å bygge en såkalt Quick Reaction Alert (QRA) pad for jagerfly. Installasjonen skal kunne brukes av alle Nato-land hvis det blir behov for økt tilstedeværelse i Norge eller Nord-Europa.

Rygge kan fungere som en bakre base i nord, men vil også være et godt utgangspunkt for Nato-operasjoner i Østersjøen. Østfold er allerede sentral i mottak av allierte styrker og Borg havn vil bli benyttet i en situasjon der Norge har behov for militær støtte fra Nato. Läs artikel

I dagarna får ett antal fordonsägare ett brev där Försvarsmakten berättar att deras fordon behövs om Sverige höjer sin beredskap eller hamnar i krig. Det kallas uttagning av egendom och innebär att ett fordon kan komma att tas i anspråk med stöd av förfogandelagen om regeringen beslutar om höjd beredskap inför en krigsfara eller om det blir krig.

Det är inget nytt att staten kan ta egendom i anspråk vid beslut om höjd beredskap och mobilisering. För 30 år sedan var det mer vanligt, men detta är första gången sedan 1997 som Försvarsmakten skickar ut uttagningsbeslut. Det görs inom ramen för uppbyggnaden av totalförsvaret och för att stärka den militära förmågan.

– Uttagsbesluten ska inte ses som att Sverige mobiliserar. Det säkerhetspolitiska läget kan ändras fort – det har vi tydliga exempel på i vår geografiska närhet. Det är Försvarsmaktens ansvar att kunna hantera en sådan situation ifall den uppstår, säger Johan Svensson, chef för Försvarsmaktens produktionsledning. Läs pressmeddelande

…Om man som jag bedömer att Ryssland av flera skäl inte har det minsta intresse av att sätta igång militära operationer mot de baltiska staterna, Polen eller något annat medlemsland i EU eller Nato, blir synsättet ett annat.  Ryssland har inget behov av ytterligare landvinningar i Östersjöområdet. De baltiska nationerna har skurit av de säkerhetspolitiska banden med Ryssland och inte ens de etniska ryssarna i Estland och Lettland skulle, med få undantag vilja bli införlivade i Ryssland. För Moskva ter sig Nato:s försvarsgarantier för sina medlemsstater mycket starka, och Ryssland skulle minst av allt vilja råka i krig med det mångfalt starkare USA. En rysk militär aktion mot ett land som Sverige, som är medlem i EU men inte i NATO, skulle likaså vända upp och ner på hela den europeiska ordningen med dramatiska negativa politiska och ekonomiska konsekvenser för Ryssland. Det finns ingen anledning att tro att den ryska ledningen inte inser detta…

Om således risken för att Sverige skulle bli indraget i krig ligger i stormaktsmotsättningarna i Europa och i synnerhet i Östersjöområdet, bör vår främsta prioritet vara att medverka till att dessa minskas och därigenom också krigsrisken. Det var så vi och Finland agerade under det kalla kriget och det är så vi bör agera nu. Det kräver att vi upprätthåller normala relationer med alla makter, även Ryssland, så att vi kan få gehör för våra synpunkter…

En avslutande synpunkt på temat Sverige i stormaktspolitikens mitt är att det för ett mindre land som Sverige – eller för den delen Finland, Schweiz eller Norge – är väsentligt att landet i fråga har en trovärdig säkerhetspolitik, en politik som såväl den inhemska opinionen som omvärlden känner förtroende för även i svåra lägen. Sverige har länge haft en sådan politik, åtminstone sedan 1860-talet. Alla har vetat var Sverige står och hur Sverige sannolikt skulle bete sig i svåra situationer. Det kan man fortfarande säga om Finland, Schweiz och Norge men knappast om Sverige. Kommer vi att gå med i Nato eller icke? Kommer vi att slåss för balterna om de råkar i konflikt med ryssarna?  Kommer vi verkligen att lyfta vår försvarsförmåga till en respektabel nivå? Kommer vi att söka en allt närmare militär allians med USA med dess världsvida intressen och fortsätta vår ensidiga bojkott av och kritik mot Ryssland? Kommer vi att gå med i EU:s hårda kärna ­– Eurogruppen – eller förbli en outsider? Vem vet? Icke jag och knappast någon annan heller. Läs artikel