Månad: december 2017

Försvarsberedningen har en rad goda förslag för återuppbyggnaden av civilförsvaret och totalförsvaret. Beredningen betonar vikten av att bygga samarbeta med andra, men de rödgröna inte beredda att öppna för medlemskap i Nato. Det är illa att inrikespolitisk ångest tillåts styra, skriver Allan Widman, ordförande i försvarsutskottet (L).

Försvarsberedningens förslag beträffande återuppbyggnaden av civilt försvar och ett sammanhållet totalförsvar är i stort goda.

För sjuttio år sedan i år inleddes genom Trumandoktrinen det kalla kriget mellan Väst och Öst. Sedan tjugofem år har det kriget sett ut att vara bilagt för gott. Men nu spänns då de militära musklerna igen på de två sidorna. Har det kalla kriget fått nytt liv? Har det någonsin funnits alternativ till väpnad konfrontation mellan Väst och Öst? Varför blev det kallt krig 1947?…

Sovjetunionen hade deltagit både i arbetet och i beslutet i Bretton Woodskonferensen 1944 om att skapa en Världsbank och en Internationell Valutafond. Men ännu i början av 1946 hade Moskva varken ratificerat det överenskomna avtalet eller betalat in sin 20-procentiga andel av bankens kapital. I Washington förstod man inte varför, och bad ambassaden i Moskva klargöra varför ryssarna inte längre stödde de två nya institutionerna. Ambassadens cirka 8 000 ord långa svar, the Long Telegram, tog Washington med överraskning och kom att lägga grunden för USA:s och (genom Nato) Västs agerande mot Sovjetunionen ända till dess upplösning 1991…

I sina memoarer beklagar Kennan att han inte hade varit tillräckligt tydlig i X-artikeln med att han menade en containment av ett politiskt hot med politiska medel, inte militära. Den militära karaktären i USA:s sovjetpolitik såg han som förfelad – ryssarna ville inte invadera något annat land, det hade de dåliga erfarenheter av. De föredrog att expandera med politiska medel, med hjälp av ombud. Hotet om politisk omvälvning i ett land skulle mötas med ekonomiskt och politiskt stöd till landets egna aktörer, inte med militära medel. Militariseringen av tänkandet var till förfång både för ekonomisk återhämtning och för en fredlig lösning av Europas problem. Sedd i perspektiv framstår hela Kennans gärning som en plaidoyer för fördjupad problemanalys innan beslut träffas. Läs artikel

Försvarsmakten är helt beroende av en sårbar informationsteknologi och förmår inte längre försörja sig själv. Hela samhället kan slås ut på några dagar.

I media och litteraturen har det genom åren skrivits om det finska vinterkriget och om begreppet ”sisu” som gjorde det möjligt för ett litet land att undre tre månader prestera ett så hårt motstånd mot en stormakt att man bevarade sin självständighet och slapp dela de baltiska staternas öde att bli tvångsanslutna till Sovjetunionen…

Skulle Sverige kunnat stå emot ett anfall på samma sätt som Finland gjorde den gången? Kanske, men det kan vi ju bara gissa om.

Helt klart är emellertid att försvarsplaneringen under totalförsvarets tid gick ut på att göra vårt land så kraftfullt militärt att ingen skulle anse förlusterna värt att angripa oss och så starkt ekonomiskt och psykologiskt samt avseende civilförsvar att vi inte skulle tvingats vika ned oss därför att vi inte kunde ta hand om vår egen befolkning.

Förutsättningen för detta folkförsvar var att alla medborgare kände delaktighet i uppgiften att försvara landet något som säkerställdes genom allmän värnplikt och totalförsvarsplikt. I den svenska sisun ingår, liksom i den finska, förmågan att göra sitt bästa inför svåra utmaningar och acceptera uppoffringar så länge alla är delaktiga och gör sitt.

Om någon del av befolkningen skall dra hela lasset eller om inte alla är med och kämpar för landet, var och en på sitt sätt, kommer detta att leda till splittring och till att vi faller till föga. Det är därför av största vikt att Sverige snarast inför inte bara en värnplikt till namnet utan en allmän totalförsvarsplikt för att återskapa den viktigaste delen i totalförsvaret, vår sisu – viljan att aldrig ge sig. Läs artikel

Oberstløytnant Tormod Heier ved Forsvarets stabsskole skriver i Dagens Næringsliv denne uka om de grunnleggende problemene som har oppstått i norsk forsvarspolitikk. Han viser til at Norges politikk overfor Russland tidvis har vært krass etter Krim-anneksjonen i 2014. Det er blitt sagt at forholdet til Russland er varig endret og at det ikke er mulig å gå tilbake til en normalsituasjon. Heier mener dette gjenspeiler norske forsvarspolitikeres frykt for å ende opp i en krise med Russland som er «for stor for Norge, men for liten for USA». Da gjelder det å lage en konflikt som er stor nok til å alarmere Washington.

Bakgrunnen for dagens norske forsvarstenkning bunner i svakheter i egen beredskap. Norge har ikke tilstrekkelig mannskap, forsyninger eller vedlikeholdskapasitet til å stå i en konfliktsituasjon. Denne svakheten utgjør en sikkerhetsrisiko, fordi den tvinger fram offensive handlinger for å varsle USA. Når man ikke har tilgang til egne styrker som kan operere over tid, forsvinner muligheten for dialog, forhandling og kompromiss. Utstasjoneringen av amerikanske soldater på Værnes i Trøndelag, allierte øvelser nærmere den russiske grensa og utredninger om norske bidrag til USAs rakettskjold er alle tiltak som signaliserer at en framtidig krise i nord ikke skal bli en kamp der Norge forsvarer eget territorium, men i stedet eskalere til en stormaktskonflikt mellom USA og Russland. «Slik blir det i alle stater som ikke har tilgang til en selvstendig nasjonal krisehåndteringsevne», skriver Heier. Läs artikel

Selv om de danske skatteborgere poster mere end 16 milliarder kroner i 27 nye kampfly, bliver flyene aldrig helt danske.

Går de i stykker og skal repareres, bliver det med reservedele ejet af USA, ligesom meget af det udstyr, der skal bruges i forbindelse med flyene, ejes af USA. Det fremgår af et aktstykke, som forsvarsminister Claus Hjort Frederiksen har sendt til Folketingets finansudvalg i forbindelse med den endelige godkendelse af den milliard-dyre investering. Ved anskaffelsen af kampflyene, som skal erstatte de aldrende F-16-fly, betaler Danmark 962 millioner kroner for at få adgang til et globalt reservedelslager, der deles af samtlige lande, som benytter F-35…

Herefter skal den danske statskasse fortsat betale for at opretholde adgangen til reservedelslageret. Når flyene er fuldt indfasede, forventer Forsvarsministeriet, at den årlige udgift vil være omkring 440 millioner kroner. Men selvom Danmark betaler milliarder af kroner for både udstyr og de reservedele, der med tiden kommer til at sidde flere og flere af i de danske fly, er det formelt amerikanerne, der ejer både reservedele og udstyr.

’Ejerskabet af reservedelene i ovennævnte globale reservedelslager er formelt amerikansk. Tilsvarende vil store dele af udstyret til F-35, som indkøbes via fælles matrielpuljer med de andre partnerlande, formelt være amerikansk,’ lyder det i aktstykket. Läs artikel

…According to the written strategy, ”China and Russia challenge American power, influence, and interests, attempting to erode American security and prosperity.” It goes on to say that Russia and China ”are determined to make economies less free and less fair, to grow their militaries, and to control information and data to repress their societies and expand their influence.”

In addition to Russia and China, which the document labels ”revisionist powers,” the document identifies two other rivals of the United States in a global ”contest for power:” Rogue nations, like Iran and North Korea and nonstate threats, like the jihadist group ISIS.

”Although differing in nature and magnitude, these rivals compete across political, economic, and military arenas, and use technology and information to accelerate these contests, in order to shift regional balances of power in their favor,” the document says.

In his remarks, Trump acknowledged that there is ”much more work to do” to rein in North Korea’s missile testing and nuclear weapons development. But he said America and its allies ”will take all necessary steps — so that this regime cannot threaten the world.”

He also took credit for previously announced increases in national defense spending in certain NATO-member countries. ”We have made clear that countries that are immensely wealthy should reimburse the United States for the cost of defending them,” Trump said of the treaty organization. Läs artikel