Månad: december 2017

Finlands förhållande till Ryssland är djupt förankrat i historia. Och vad är historia om inte till en hög grad en studie om geografi i tiden? Stalins ord till Paasikivi i Kreml i oktober 1939 om att ”varken ni eller vi kan rå för geografin” är inte glömda.

Under kalla kriget framställdes den strategiska situationen i norr som nordisk balans. Det var speciellt den norske forskaren Arne Olav Brundtland som utvecklade teorin där Norge som Natomedlem betecknades som motvikt till det av VSB-pakten hämmade Finland. Fast tankegången i och för sig hade sina förtjänster var det omöjligt för Finland att se sig självt som en motvikt till Norge och acceptera den deterministiska synen. Men såsom notkrisen 1961 bevisade reagerade Norden och speciellt Sverige på sovjetiskt tryck mot Finland. Det var någonting som Moskva noga noterade.

President Urho Kekkonens kända initiativ om en kärnvapenfri zon i Norden liksom hans förslag om gränsfred i norr blev ofta missförstådda. De var Kekkonens försök att förekomma och desarmera eventuella sovjetiska påstötningar i en kris.

President Mauno Koivistos kanslichef Jaakko Kalela relaterar gärna Koivistos ironiska kommentar till ett påhopp om finlandisering: ”Påståendet att Finlands ställning har försvagats innebär väl att vårt utgångsläge hösten 1944 var starkt.”

Historiskt sett är den nordiska balansen ingenting nytt. Sedan medeltiden låg det i Lübecks, Nederländernas och Englands intresse att förhindra att varken Danmark eller Sverige ensamt kontrollerade handeln i Östersjön. De varierande svenska och danska allianserna under seklens lopp stötte därför ofta på patrull hos utomöstersjöiska makter. Balansen i Östersjön rubbades oåterkalleligt med grundandet av S:t Petersburg och den svenska stormaktens nedgång, fast varken Sverige eller Danmark insåg det till fullo före Napoleonkrigen. Läs artikel

Trumps beroligelser er ikke troverdige: Rakettforsvaret kan ikke beskytte USA mot atomraketter fra Nord-Korea.

I november avfyrte Houthi-rebellene et såkalt ballistisk missil i retning Saudi-Arabias hovedstad. De siktet mot flyplassen i Riyadh, men missilet ble – ble det påstått – skutt ned takket være Saudi-Arabias Patriot Missile Defense-system, levert av amerikanske Raytheon.

President Trump skyldte på Iran, som har støttet opprørerne, og mente at de hadde skaffet opprørerne missilene. Samtidig understreket han at USAs Patriot-batterier var overlegene. Eller, i presidentens idiosynkratiske sjargong: «That’s how good we are. Nobody makes what we make and now we’re selling it all over the world»…

Patriot-systemet ble utviklet på 80-tallet og er et biresultat av president Reagans stort sett mislykkede Strategic Defense Initiative, som skulle kontre trusselen fra sovjetiske missiler. ..

I 1992 kom det imidlertid en knusende rapport fra MIT-professor Theodore Postol. Resultatene, som han presenterte for Representantenes hus, var at Patriots suksessrate var på rundt 10 prosent. En tilsvarende analyse som ble presentert av en israelsk professor på samme høring, konkluderte med at suksessraten var nærmere null…

USA har i senere tid videreutviklet den samme teknologien, og Patriot-systemet er i dag en komponent i den amerikanske hærens antiballistiske missilforsvar. Dette forsvaret består av en rekke missilsystemer som avdekker innkommende trusler via radar og satellitter, og som skyter ut «intercepting missiles» i løpet av det fiendtlige missilets ferd mot målet…

Tilbake til Riyadh. Vitner som befant seg på flyplassen missilet var rettet mot, har fortalt at de hørte et kraftig drønn, og at flere falt ut av setene sine. Ifølge New York Times har senere analyser av video og bilder vist at missilet fløy rett over forsvarssystemet, og at stridshodet (delen som eksploderer) detonerte like ved flyplassen. Fem missiler skal ha blitt avfyrt fra Patriot-systemet. Alle bommet.

Dette er det samme antiballistiske missilforsvaret som skal beskytte USA mot et eventuelt angrep fra Nord-Korea…

Antimissilforsvaret har store usikkerheter, både i USA og andre land. Japan har det mest avanserte antimissilforsvaret utenfor USA og har utplassert totalt 13 enheter med Patriot-missiler. Likevel var det ingen rapporterte forsøk på å skyte ned Nord-Koreas testskytinger over landet. Det er grunn til å tro at de, eller USA, ikke ville ta sjansen da de så at missilene ikke var rettet mot fastlandet. Det er en stor sannsynlighet for at et nedskytingsforsøk hadde bommet, og det ville virkelig ikke sett bra ut. Läs artikel

Vid Markstridsskolan är det som vanligt full fart i de olika utvecklingsprojekten. Ett av dessa är Bandvagn 410 där det just pågår testkörningar med den nya bandvagnskärran.
– Test- och evalueringsarbetet är oerhört viktigt, då får vi se hur materielen fungerar i den miljö den sedan ska användas i, berättar kapten Ulf Arnholm, systemföreträdare för bandvagnssystem på Markstridsskolan…

Försvarsmakten har haft Bandvagn 410 sedan 2014 då de första 15 vagnarna som levererades var ämnade för internationella insatser. Under 2014-2015 levererades totalt 150 vagnar till förbanden, av dessa levererades 50 till Göta ingenjörregemente, Ing 2 i Eksjö. Modellen finns i fyra varianter, sjukvård, ledning, logistik och trupptransport…

Några exempel av de många prov som genomförts med Bandvagn 410 är; ambulansfunktion, flytförmåga, framkomlighet, vintermiljö och stridsdygn. Just nu genomförs tester av en ny bandvagnskärra, en kärra som även går att använda till Terrängbil 16. Läs pressmeddelande

Den 15 december skall riksdagen ta ställning till om Sverige skall fortsätta i Afghanistan med väpnad trupp.

I regeringens proposition anges att målen är att stärka den afghanska armén i kampen mot talibanerna, verka för kvinnors rättigheter samt att bidra till att öka det svenska nationella försvarets förmåga.

De målen kommer inte att uppnås. Regeringens egen utredare Tone Tingsgård avfärdade allt tal om att Sveriges insats under 2002-2014 skulle stärkt kvinnorna. Försvarets forskningsinstitut å sin sida avfärdade allt tal om att insatsen förbättrat det svenska försvaret.

På bortaplan vid Natos möte i Bryssel 9 november var budskapet ett annat från försvarsminister Peter Hultqvist: ”Sveriges deltagande i RSM handlar om att tillsammans med andra nationer bidra till säkerhet och förebygga konflikter”.

De vackra orden om kvinnors rättigheter, flickskolor med mera tog försvarsministern inte upp. De är till för hemmaopinionen. Läs artikel

Alltsedan andra världskrigets slut har USA varit garant för de internationella system som drogs upp och skapades efter krigen. Det var då FN, Förenta Nationerna, kom till för att lösa frågor om krig och fred. IMF, Internationella Valutafonden, grundades för att övervaka stabiliteten i de finansiella systemen. Det internationella handelsavtalet ”GATT”, som undertecknades i Genève 1947, stakade ut vägen mot det som 1995 blev frihandelssystemet och dagens WTO (World Trade Organization). FN-organet UNDP skulle leda utvecklingen för fattigare nationer. Världsbanken skulle vara dess finansiär. Från början av 1950-talet kom FN:s roll att även omfatta insatser av fredsbevarande styrkor.

Dessa institutioner och dess utveckling byggde på och förutsatte en samsyn mellan USA och Europa. Den transatlantiska värdegemenskap som stärkts genom de allierades framgångsrika insatser under krig kom att lägga grunden för en värld präglad av fred. Bandet utgjorde också bas för bildandet och utvecklingen av NATO (North Atlantic Treaty Organisation), som spelade en avgörande roll under det kalla krigets dagar…

Trumps beslut att flytta USA:s ambassad till Jerusalem ger bara grädde på moset. Det faktum att vi inte längre kan räkna med USA kommer med tiden att få stora konsekvenser för världen som vi känner den. Läs artikel

Sverige har varnats av Trumps ministrar att våra säkerhetspolitiska partnerskap med USA och Nato kan komma att ta skada vid ett svenskt undertecknande av FN:s kärnvapenförbud. Men det är viktigare nu än någonsin att ställa upp bakom denna principfråga, skriver Lena Hjelm-Wallén, Anna Sundström och Wanja Lundby-Wedin från Olof Palmes internationella center…

Vi stöttar utrikesminister Margot Wallström i hennes idoga försök att få till ett svenskt undertecknande av FN:s kärnvapenförbud. Det som är viktigt i FN:s kärnvapenförbud, som Sverige genom sin delegation redan röstat ja till tillsammans med 122 andra medlemsstater, är att det handlar om nutid och vår framtid. Att det handlar om att verka för en normerande effekt på något så självklart som ett förbud mot de värsta massförstörelsevapen historien skådat…

Sverige har blivit varnat av Trumps ministrar att våra säkerhetspolitiska partnerskap med USA och Nato vid ett svenskt undertecknande kan komma att ta skada. Sverige har ett förhöjt partnerskap med Nato i dagsläget, ett så kallat ”guldkort”. Men faktum är att bland de fem stater som har denna förhöjda status så är vi inte ensamma om att ha röstat för förbudet i FN:s generalförsamling. En majoritet av de som har ett partnerskap med Nato har även de röstat för. Irland och Österrike har till och med skrivit under förbudet och de är precis som Sverige i ett officiellt partnerskap med Nato…

Sverige är ett militärt alliansfritt land med ett stolt förflutet vad gäller kärnvapennedrustning. Kärnvapenförbud är en principfråga som det borde vara självklart att ställa upp bakom. Läs artikel

…In January 2017, a company of marines arrived in Vaernes, near the Trondheim Airport in Norway, about a third of the way up the Norwegian coast and just shy of the Arctic Circle. I had the unique opportunity to visit with them a few weeks ago. Almost 300 marines spent 6 months training alongside their NATO allies and their other non-NATO Nordic partners (the Finns and Swedes). The company was replaced once last summer with a fresh 330 Marines, and will rotate at least two more times. Norway has committed to the Marine Corps presence at least through 2018…

The Russians have made their displeasure with the Marine Corps presence in Norway known, citing it as an affront to the Norwegian-Russian relationship. The Marine company is located only 1000 kilometers as the crow flies from the Norwegian-Russian border, living alongside the Marine Corps Prepositioning Program-Norway (MCPP-N) – a decades-long agreement to store equipment on the European continent. That gear is prepositioned for convenience, and could be used anywhere around the world. A few caves scattered around the Trondheim area hold enough equipment to sustain a Marine expeditionary brigade’s ground combat element for 30 days. This new rotational force is the first time that actual marines have been present in Norway for a sustained period of time. But marines are not there to guard equipment. They are there to train and exercise in Norway, near the Russian border.

In 1949, in order to allay Soviet fears when Norway joined NATO, Norway promised that no foreign troops would be permanently based on its territory, unless they are required as a response to a threat. Norway’s Defence Ministry believes that the rotational nature of the Marine Corps presence means they have kept their word . In the past, the presence of foreign military members as a part of joint headquarters elements or exercises has not been seen as violations of this policy. Russia has reacted angrily, citing Norway’s own claims that Russia does not currently pose a threat. Nevertheless, Moscow does not look poised to do more than complain for the time being. Läs artikel

I Dagens Industri (Di) den 8 december 2017 återfinns en intresseväckande artikel med rubriken: Sveriges val av luftvärn ifrågasätts – ”Regeringen ljuger”.

 Det viktigaste argumentet för köpet av det amerikanska luftvärnssystemet Patriot är enligt Försvarsmakten att det ger skydd mot ballistiska robotar. Men nu hänvisas till följande artikel i New York Times: https://www.nytimes.com/interactive/2017/12/04/world/middleeast/saudi-missile-defense.html, där detta ifrågasätts. Följande kan citeras från Di-artikeln:

”Artikeln har spridit sig som en löpeld i militära kretsar över världen. Den 4 november avfyrade Houthi-rebellerna i Jemen en ballistisk robot av typen Burqan-2 – mot Saudiarabiens huvudstad. När den flög in mot Riyadh möttes den av fyra Patriotmissiler. Skrot regnade ned över stadens centrum. Den officiella versionen var att skrotdelarna bevisade att roboten sköts ned, och att Patriotbatteriet avvärjde attacken. USA:s president Donald Trump hade svårt att kontrollera sin glädje: ’Vårt system slog missilen ur luften. Så bra är vi. Ingen tillverkar vad vi tillverkar och nu säljer vi grejerna över hela världen.’ Men i stället detonerade Scud-missilens stridsdel nära terminalbyggnaderna på Riyads flygplats. Det visar en omfattande analys av missilexperter som gått igen bilder och filmklipp som togs under och efter attacken. ”

Tre dagar efter attacken i Saudiarabien, då bristerna i Patriotsystemet visade sig i praktiken, beslöt regeringen att välja detta system och gav FMV i uppdrag att inleda förhandlingar med USA.

”Vår militärstrategiska analys visar att det finns ett möjligt hot med taktiska ballistiska missiler, Patriot besitter förmågan att bekämpa det”, uppges Karl Engelbrektson, arméchef, ha sagt till TT.

”Enligt Di:s källor har Försvarsmakten råd att köpa 60–70 missiler till Patriotsystemen, och då endast en mindre del av de avancerade PAC-3 MSE, med en prislapp på cirka 50 Mkr styck.

De höga priserna begränsar både antalet eldenheter som Sverige har råd med och även antalet missiler.”

I förra veckan avslöjade Di att Frankrike och Eurosam lämnat en prisuppgift på 850 miljoner euro för ett paket med SAMP/T, ett luftvärnssystem som ”bevisat sin förmåga mot ballistiska missiler.” Detta paket ska enligt Di täcka Sveriges behov av luftvärn.

Et flertall på Stortinget med SV, Ap, Sp, KrF og Venstre er enige om å be regjeringen utrede konsekvensene av et atomvåpenforbud for Norge.

orslaget vil bli behandlet i utenriks- og forsvarskomiteen 13. desember og vil bli stemt over i Stortinget over nyttår.

– Dette er en stor dag. Vi har nå flertall for et veldig viktig vedtak. Det er spesielt gledelig at vi får til dette nå når ICAN skal få tildelt Nobelprisen denne helgen, sier SV-leder Audun Lysbakken til NTB.

Utredningen skal både analysere FN-traktatens innhold og hvilke konsekvenser en eventuell tilslutning vil ha for Norge. Utredningen skal legges fram for Stortinget i løpet av neste år, med synspunkter fra relevante ekspertmiljøer, forskere og organisasjoner, heter det i forslaget. Arbeiderpartiet stemte tidligere i høst mot et forslag fra SV om norsk tilslutning til FN-traktaten om forbud mot atomvåpen. Men Ap sier nå ja til en utredning, bekrefter partiets forsvarspolitiske talsperson Anniken Huitfeldt overfor NTB.

– Vi er positive til en utredning av konsekvensene av traktaten og hvordan Norge kan slutte opp om målene i den, men vi mener ikke at det er aktuelt for Norge nå eller som eneste Nato-land å signere traktaten, presiserer hun. Läs artikel