Månad: december 2017

Niinistös karriär är av två slag. Efter att ha utexaminerats som jurist arbetade han i olika juristuppgifter och tolv år som hovrättsfiskal vid Åbo hovrätt. Dagarna fylldes ytterligare av att driva en egen juridisk byrå vid sidan av den ordinarie tjänsten.

Sin politiska verksamhet inledde han i sin hemstad Salo efter att år 1976 ha invalts i fullmäktige och samtidigt i stadsstyrelsen. I riksdagen invaldes han 1987 och han fungerade där bl.a. som grundlagsutskottets ordförande. Valet till ordförande för Samlingspartiet 1994 lyfte fram Niinistö i första ledet, och följande vår ledde han partiets regeringsförhandlingar och blev själv justitieminister. År 1996 övertog han posten som finansminister och verkade i den längre än någon annan, dvs. i drygt sju års tid.   Läs artikel

Vi har behov av fredsarbete. Inom utrikespolitiken är Finland större än sin yta. Vi har öppna kontakter till alla maktpolitikens center från Peking till Moskva och Washington. Vi har ett tydligt mål: att bygga en bro mellan öst och väst, presentera lösningar eller erbjuda diplomatiskt ”god tjänster”, för att mildra spänningen. Goda tjänster har behövts och kommer behövas. Spänningen vid Östersjön har ökats och vartenda minsta steg är betydelsefullt för att mildra spänningen. Finlands motion om att öka flygsäkerheten har skapat något nytt: Nato och Ryssland är för en gångs skull av samma åsikt om något. När kontakterna är öppna, bör man reagera fort på omväxlande omständigheter och erbjuda nya öppningar. Läs  artikel

Något överraskande har Sverige beslutat att köpa ett stort, kvalificerat luftvärnssystem. Det är naturligtvis bra eftersom Sverige saknat ett system för bekämpning av ballistiska robotar och kryssningsdito…

Däremot väcker affären viktiga frågor om hur anskaffningen gått till. Är det klokt att så binda sig vid det Trumpstyrda USA? Vad får vi för pengarna egentligen? Enligt Dagens Industri (28 november) är det franska systemet 2–4 miljarder billigare. Det franska SAMP/T är dessutom modernare och har sannolikt stor utvecklingspotential; en utveckling där svenska företag skulle kunnat delta…

Om beslutet att köpa Patriot ligger fast måste ett annat system anskaffas till våra fartyg – antagligen just SAMP (Aster-familjen). Det vore naturligtvis utmärkt om vårt Patriot-system kunde integreras i Natos luftförsvarssystem. Utan att kunna de tekniska detaljerna så torde nyttan med systemet vara beroende av förvarning, vilket kräver en sådan anslutning. Hur detta skall vara möjligt utan att Sverige går med i Nato förstår jag inte men försvarsministern har säkert ett svar.

Dessa kommentarer leder över till den säkerhetspolitiska dimensionen. Sverige blir nu (ännu mer) beroende av stormakten USA, som leds av en milt sagt erratisk president. Det skall bli intressant att se vilket politiskt pris Sverige kommer att få betala.

Sveriges neutralitetspolitik har för länge sedan – gudskelov – gått hädan. Men vi blir inte medlemmar av Nato där Sverige skulle vara en av principiellt jämbördiga stater i ett mellanstatligt samarbete. I stället väljer vi att göra oss beroende av USA.

Ett annat problem med valet av Patriot är att vi väljer amerikanskt i stället för europeiskt. Med ett europeiskt system – SAMP/T – skulle vi ha kunnat delta på en någorlunda jämställd fot. Med Patriot får vi ta det vi får och vi kan räkna med att det kommer att finnas hemliga delar som gör att USA har någon kontroll över vårt utnyttjande av systemet. Läs artikel

…Den liberala kompassnålen pekar lika envist på maktspridning i det internationella samhället som i det nationella. En pax sovietica hade varit ett globalt fängelse,men en pax americana under Trump är också ett förskräckande perspektiv.

För att behålla frihet och mångfald i världen behövs att länder och regioner balanserar och respekterar varandra och samarbetar inom FN. Ryssland måste bekräfta och visa att det inte åter söker expansion. USA behöver klargöra att det inte siktar till att dominera världen med NATO som militär styrsven och hjälptrupp.

Med sitt geografiska läge och tradition har Sverige kunnat spela en blygsam men fredsfrämjande roll. Medan vår anslutning till EU snarast ökat våra möjligheter i den rollen och gjort både Sverige och Europa starkare, skulle ett inträde eller faktisk integration i NATO hämma den rollen och bidra till att skärpa de senaste årens öst-väst motsättningar. Läs krönikan

Det finns ett starkt politiskt stöd för att öka Sveriges försvarsansträngningar. På sikt måste försvarsanlaget fördubblas och uppgå till två procent av BNP. Viktigast av allt är att Sverige genom medlemskap omfattas av Natos försvarsgarantier. Det är det enda försvarssamarbetet som på allvar skulle stärka Sveriges säkerhet. Det skriver Alliansens ledande försvarspolitiker.

Det finns nu ett starkt politiskt stöd för att öka Sveriges försvarsansträngningar och stärka försvaret. Allianspartierna är drivande.

För att möta ett allt sämre säkerhetsläge måste Sveriges försvarsförmåga höjas. Vi fyra partier i Alliansen har nyligen i riksdagsarbetet fått igenom viktiga beslut som rör införandet av det nya luftvärnssystemet (Patriot), att säkerställa att Försvarsmaktens logistik kan fungera samt att det finns tillräckligt med operativa Jas Gripenplan. Regeringen har också att säkerställa att alla de civila tjänstemän som genomför riskfyllda och påfrestande insatser internationellt får tillräckligt med stöd och hjälp före, under och efter insats.

Allianspartierna har skapat en bra grund att stå på i försvarspolitiken. Vi är alla för att Sverige ska höja försvarsanslaget så att det på sikt uppgår till två procent av BNP. Läs artikel

The Government deeply regrets the US statement about Jerusalem. The UN has given Jerusalem a special legal and political status, which the Security Council has called upon the international community to respect. There is a risk that this statement may lead to strong reactions and greater instability in an already turbulent region, and have long-term strategic consequences for the peace process…

Sweden’s long-standing commitment to a two-state solution remains. We are working to ensure that Israel and Palestine can live side by side in peace and security. All final status issues, including Jerusalem’s status as a future capital for both states, must be resolved through negotiations between the parties and not through unilateral action by the parties or others. Läs uttalandet

Har vi bruk for et forsvar? Kan vi stole på at Nato hjelper oss? Hva med forhåndslagring i Trøndelag? Hva med plasseringen av alle de nye kampflyene på Ørlandet? Er det lurt å «samle alle egg i en kurv». Dette er bare en liten del av de spørsmål som dukker opp.

I Grunnlovens paragraf 1 står det: «Kongeriket Norge er et fritt, selvstendig, udelelig og uavhendelig rike».

Hvordan skal vi tolke det? Det må jo være noen som har ansvar for at denne paragrafen følges opp og det må jo være storting, regjering, Forsvarsministeren og landets Forsvarssjef. Vi lærte på skolen at hvis grunnloven skal forandres, er det en omstendelig prosess. Så vidt meg bekjent er ikke grunnlovens paragraf 1 forandret. Derfor kan vi slå fast at den gjelder også i dag.

Så er spørsmålet, har vi et forsvar som kan avvise ethvert anslag mot Norge? Det spørsmålet må stilles til landets Forsvarssjef. Han vil sikkert svare ja, hvis vi får hjelp fra Nato. Da spør jeg, kan vi stole på at Nato-landene er villig til å hjelpe Norge? (se filmen okkupert) Kan vi stole på at Nato-landene er villig til å sende sin beste ungdom for å kjempe og dø på norsk jord for Norges selvstendighet? Norge, ett av verdens rikeste land har ikke råd til selv å holde et troverdig forsvar som skulle virket så avskrekkende at «noen» avstår fra å prøve seg. Vi har ingen garanti for at det bare er Norge som eventuelt vil bli angrepet. Hvis flere Nato-land skulle bli angrepet, snakker vi plutselig om en gjensidig bistandsforpliktelse, det vil si at Norge er forpliktet til å sende soldater til de andre Nato-land som blir angrepet. Hvor skal vi hente disse soldatene fra? Läs artikel

Tyngre våpen, flere soldater, mye mer trening og et betydelig større budsjett. Det er hva den nylig avgåtte HV-sjefen Tor Rune Raabye egentlig ville ha til Heimevernet. Men selv om avstanden mellom ønsker og realitet er stor, ser Raabye også mange lyspunkter.

Han er utvilsomt en militær leder som nyter betydelig respekt i Heimevernet, Tor Rune Raabye. Men i forrige uke var det altså slutt – 60-åringen ble innhentet av pensjonsalderen. Når han nå gjør opp status etter fire år som sjef for den største organisasjonen i Forsvaret, er det ikke uten en porsjon vemod. Men først og fremst er han stolt av det han har ledet.

– Jeg er utrolig stolt over å være sjef HV. Det er en unik organisasjon. Den er på mange måter det som av enkelte foraktelig kalles folkeforsvaret. Men jeg har sett styrken i det folkeforsvaret. Jeg har sett den bindingen som går fra mine soldater til sivilsamfunnet, gjennom at de er borgere i sine lokalsamfunn, og samtidig soldater og ledere. Det ligger en styrke i det, både militært og politisk. Det at vi også har et landsråd, er også en helt unik konstruksjon. Alt dette kom jo fra Jens Christian Hauge (en av Milorgs første ledere, senere forsvarsminister, journ. anm.). Det som slår meg er den dedikasjonen og det engasjementet som ligger i organisasjonen. Det har av og til gjort meg nesten skamfull over at jeg ikke kan levere enda mer, sier Raabye til Aldrimer.no. Läs artikel

Svenska massmedier som avslöjar nyheter som skadar Sveriges relationer till andra länder och organisationer ska kunna dömas för spioneri. Det nya brottet utlandsspionage föreslås i en statlig utredning som nu möter hård kritik.

Sverige deltar ständigt i olika fredsinsatser som leds av FN, Nato eller EU. Enligt det nya förslaget svenska massmediers rapportering, som tydligt försämrar Sveriges samarbete med organisationer eller andra länder, kunna jämställas med spioneri.

– Det är ofattbart. Det här förslaget hör inte hemma i en demokrati där en fri press är en av hörnstenarna. Detta är en farlig lagstiftning som makthavare i framtiden kan använda hur som helst, säger journalisten Johanne Hildebrandt…

Om någon spionerar mot en internationell organisation så täcks detta inte av dagens svenska lagstiftning. Därför har enmansutredaren Runar Viksten den 28 september lagt fram lagförslaget att den som allvarligt skadar Sveriges relationer med att annat land eller en internationell organisationer ska kunna åtalas.

Enligt lagförslaget ska den som begår ”spioneriliknande gärningar” och som orsakar ”avsevärd” skada för Sveriges relationer straffas. Två nya brottsrubriceringar föreslås: dels utlandsspioneri med fängelsestraff i upp till fyra år och dels grovt utlandsspioneri med upp till åtta års fängelse…

– Lagändringen kommer att omöjliggöra krigsrapportering från fältet. Om jag följer svensk trupp och ser hur USA bombar en by så att civila dör, så kan min rapportering kriminaliseras därför att den stör Sveriges relationer till USA, säger Johanne Hildebrandt och tillägger:

– Det är svårt nog att rapportera från krigsområden. ..

Men Nils Funcke anser att Vikstens utredning haft ett alldeles för snävt fokus:

– I Sverige har traditionen varit att grundlagarna inte får ändras på förslag av en ensamutredare. Det har i stället skett genom en parlamentarisk kommitté vars huvuduppdrag har varit att ta till vara yttrandefriheten. Här har det varit en ensamutredare med ett helt annat perspektiv, där det viktiga varit att skydda Sveriges deltagande i internationella insatser. Redan på den grunden borde regeringen säga nej till den delen av förslaget, påpekar Nils Funcke.

I tryckfrihetsmål åtalas utgivaren av en skrift eller ett program. Men utredningens förslag innebär att grundlagens skydd för att anskaffa och meddela uppgifter för publicering inte ska gälla vid utlandsspionage. Läs artikel

Kostnaderna ökar och nu varnar överbefälhavaren Micael Bydén för att militärens förmåga går ned om det inte blir mer pengar till försvaret. Han varnar också för effekterna när personalen under lång tid pressas alltför hårt…

– Prisökningar och andra effekter har gjort att det blivit ännu svårare att klara ekonomin. Gapet fortsätter att öka och vi har stora utmaningar att nå våra mål, säger Micael Bydén…

Han påpekar också att pengarna inte räcker för att efter 2020 upprätthålla den förmåga försvaret nu har.

– Det enda vi enligt spelets regler kan göra är att fortsätta med den här ekonomin och då viker vår förmåga framåt och vi behöver göra hårda prioriteringar redan nu. Vi kommer inte att kunna investera och hålla förmågan efter 2020 vid den nivå den är vid i dag, säger Micael Bydén…

Nya Gripenplan och nya ubåtar äter upp hälften av det utrymme som finns och det blir inte mycket kvar till annat. Inte minst som det nu även blir ett mångmiljardköp av nytt medelräckviddigt luftvärn.

– Den materiel vi har används i högre utsträckning än planerat och vi har ett omfattande investeringsbehov, säger Micael Bydén. Läs artikel