Månad: december 2017

Mats Bergquist: Vad är Finland? svd.se

av

När den nu bortgångne presidenten Mauno Koivisto för ett antal år sedan i Moskva presenterade sin bok om ”den ryska idén” fick han frågan: vilken var den finska idén? Koivisto svarade: att överleva. Det är ett svar som knappast någon svensk skulle lämna; den svenska statens överlevnad har inte på mycket lång tid ifrågasatts.

Men nu när Finland just dag firar sin 100-årsdag, finns det skäl att erinra sig att den finska republikens överlevnad verkligen ibland under dessa 100 år varit i fara eller ifrågasatt. Det började illa redan i slutet av januari 1918 när ett väpnat uppror mot den lagliga regeringen utbröt i Helsingfors.

Detta uppror, som hängde ihop med att den revolutionära vänstern kom att dominera över den revisionistiska, hade knappast hade kunnat komma till stånd utan påverkan av den ryska revolutionen. Upprorsmännen fick diverse materiellt stöd från de ryska trupper som fortfarande fanns kvar i landet, men kvästes efter tre månader. Det är svårt att alls föreställa oss ett inbördeskrig i vårt land. Något sådant har vi inte upplevt sedan 1400-talets unionsstrider. Läs artikel

Övningen Uusimaa 17 avslutad – marinen, merivoimat.fi

av

Försvarsmaktens huvudkrigsövning Uusimaa 17 är nu avslutad. Målsättningen med övningen var att öva samarbete i händelse av en militär kris som utvecklas i snabb takt, samt att testa beredskapen att försvara huvudstadsregionen på marken, till havs och i luften.

Marinen deltog i övningen med sina egna marina övningshelheter, där man kunde öva marinens viktigaste uppgift; att avvärja angrepp från havet. Marinens delövning leddes av Kommendören för marinen, viceamiral Veijo Taipalus. Läs pressmeddelande

Member of the Board Olli Rehn: On whose Mannerheim Line? Mikkeli Headquarters Symposium, 1 July 2017, suomenpankki.fi

av

…Sweden’s former Prime Minister and Foreign Minister Carl Bildt has written a great deal, and even admiringly, of Mannerheim’s significance for Sweden, the North and Europe…

Bildt’s assessment culminates with the view: Had this happened, Mannerheim ‘would be a great hero not only in the history of the Nordic countries, but also of the world as a whole’. He crystallises his reflections in a manner that sounds somewhat strange to Finnish ears: ‘Although his agenda was Russian, it was self-evident that had to do with Finland as well.’ – In other words, also Finland; not primarily Finland.

Mannerheim certainly cannot be accused of a lack of effort in pursuing the objective implied by Bildt. During the year 1919, he tried to assemble forces and acquire weapons from Finland and Western Europe and to obtain the support of the Finnish government for an endeavour to take over St. Petersburg. What, then, put a stop to his project?

To put it simply: the Republic of Finland…

In the last years of his life, until his death, Einari kept on the wall on each side of his bed a framed picture. On the left, there was an official photograph of Mannerheim, with marshal’s batons. On the right, there was a 20-year-old newspaper clipping, with an official picture of late President Urho Kekkonen who managed the tricky Finnish-Soviet relations for much of the post-war period. The veteran of the Ranger Battalion 4 and Kollaa was, until the end, one of the men of both the Mannerheim and the Kekkonen Line.

I agree with war veteran Einari. Peace must be strengthened proactively, through cooperation. If possible, matters are agreed with the neighbour. If this fails, then one must resist, even with arms, alone or together. One’s own country and its freedom are defended with the means that happen to be available. As far as I can see, this is the core of the Mannerheim Line. It is also Finland’s long-standing line, on which our national security will be based also in the future. Läs artikel

Foreign Ministers agree new areas of NATO-EU cooperation, nato.int

av

Foreign Ministers agreed to step up NATO’s cooperation with the European Union on Tuesday (5 December 2017). Joint work between the organisations will include three new areas: military mobility, information sharing in the fight against terrorism, and promoting women’s role in peace and security. “We are taking cooperation between NATO and the EU to a new level,” said Secretary General Jens Stoltenberg…

First – moving our forces and equipment quickly is vital for our security. This means we need procedures for rapid border crossing.

As well as sufficient transport assets. And robust infrastructure meaning roads, railways, ports and airports. So it’s obvious that this is an area where we need strong and very detailed and concrete cooperation between NATO and EU when it comes to military mobility. And our aim is to make military mobility a new flagship for the NATO-EU cooperation.

Second – in the fight against terrorism, we decided to strengthen the exchange of information between us. And to coordinate our counter-terrorism support for partner countries.

And third – we will do more together to promote women’s role in peace and security. Läs  artikel

Närhet och självständighet – Finland 100 år, Anders Björnsson

av

Alla finnar är svenskar, sade professor Matti Klinge en gång. Det var inget svassande från Helsingforshistorikerns sida. Han utgick från ett faktum: att Finland och Sverige har levt i ett gemensamt rike långt längre än de har levat åtskilda. Det betyder inte att vi är lika i allt, men olikheterna stöter inte bort, de berikar.

Läs mer

Peter Hultqvist: Finland värt att försvara, di.se

av

Utvecklingen och händelser i Finland har genom historien haft direkta konsekvenser på svensk politik. Såväl det finska inbördeskriget som vinter- och fortsättningskrigen hade effekter för Sverige. På motsvarande sätt har svenska förhållningssätt inte minst i försvars- och säkerhetspolitiken haft betydelse för finskt manöverutrymme såväl inrikes- som utrikespolitiskt…

Till grund för det fördjupade samarbetet har legat bedömningar av de möjligheter som finns för ett direkt operativt försvarssamarbete, utbyte av information om de båda ländernas förmågor och en bedömning av interoperabiliteten mellan respektive försvarsmakt. Att det nu sker en operativ planering för gemensamt agerande bortom fredstida förhållanden är ett utfall av dessa bedömningar och skiljer det svensk-finska försvarssamarbetet i kvalitativ mening från andra samarbeten. Denna planering ska finnas som ett komplement till varje lands enskilda nationella försvarsplanering. För att aktivera planeringen krävs nödvändiga beslut i respektive lands riksdag och regering…

Som militärt alliansfria länder delar våra länder säkerhetspolitisk utgångspunkt, vi har gemensamma geostrategiska intressen och vi delar synen på de säkerhetsutmaningar som i dag föreligger i Östersjöregionen. Finland och Sverige bedriver en säkerhetspolitik som är tydligt kopplad till våra länders EU-medlemskap, ett nära partnersamarbete med Nato och samarbete med USA i en fördjupad transatlantisk länk. Såväl Finlands som Sveriges säkerhetspolitik bygger på principen att säkerhet skapas i samverkan med andra. Läs artikel

 

Statsrådets försvarspolitiska redogörelse, riksdagen.fi

av
Finland förbättrar försvarsförmågan i hela landet genom att effektivera användningen av trupper som inte ingår i den nuvarande styrkan på 230 000 personer, står det i redogörelsen. Den krigstida mobiliseringsorganisationen fogas till de lokala trupperna. Beväringar som har nått en tillräcklig utbildningsnivå används för uppgifter vid höjning av beredskapen och i krissituationer. Om det behövs i en krissituation inkluderas i den krigstida styrkan också de gränstrupper som ska anslutas till försvarsmakten. Följaktligen ingår cirka 280 000 militärpersoner i de krigstida trupperna.
Enligt utredning kommer den krigstida styrkan att utformas kostnadsneutralt och inte få någon ny materiel. De sakkunniga som utskottet hört har sett det som motiverat att öka styrkan framför allt med tanke på att de lokala trupperna stärks. Utskottet ser det som motiverat att höja den krigstida styrkan…
Vid behov ställer armén upp trupper som står i omedelbar beredskap för att förstärka försvarets preventiva förmåga. Arméns förmåga att avvärja ett storskaligt angrepp upprätthålls. Användningsprinciperna för, kompetensen hos och utrustningen av arméns territoriella och lokala trupper dimensioneras i enlighet med de krav som ställs och de resurser som behövs i de planerade aktionsområdena. Antalet lätt utrustade trupper ökar i förhållande till den totala styrkan…
Den allmänna värnplikten är en hörnsten för vårt rikstäckande territoriella försvarssystem. Allmän värnplikt är det enda sättet att möjliggöra en tillräckligt omfattande och kompetent reserv. Utskottet instämmer i att den allmänna värnplikten producerar de krigstida trupperna på ett effektivt sätt. Kostnaderna för en ganska anspråkslös yrkesarmé är betydligt större än för en armé som bygger på värnplikt.
Utskottet ser det som nödvändigt att värnplikten fortlöpande utvecklas så att systemet fortsatt har ett brett stöd bland folket. Enligt utredning har försvarsmakten genomfört så gott som samtliga 77 förbättringsförslag som ingick i rapporten ”Suomalainen asevelvollisuus” (Den finländska värnplikten) från 2010. Enkäter som gjorts bland hemförlovade har visat att de värnpliktiga fortsatt har varit nöjda med utbildningen. Utskottet anser att det arbete som redan utförts för att uppehålla motivationen bland de värnpliktiga under hela tjänstgöringen utgör en bra grund för det fortsatta arbetet.  Läs dokumentet

Finland should stay militarily non-aligned: prime minister, Reuters

av

Finland should remain militarily neutral because it helps ensure security in the Baltic Sea region, Prime Minister Juha Sipila said in an interview ahead of celebrations of the country’s 100 years of independence…

The center-right government retains the option of seeking NATO membership but remaining non-aligned and increasing defense cooperation with Sweden and the EU was Finland’s way, Sipila said.

“At the moment, to have Finland and Sweden forming this militarily non-aligned zone, I think that increases the security and stability in the Baltic Sea region … I see no reason to change this,” Sipila told Reuters by phone.

 Finland has stepped up military cooperation with Sweden and forged closer ties with NATO because it is concerned about Russia’s annexation of Crimea in 2014 and heightened East-West tensions in the Baltic Sea.

However, the government has opted to stay out of NATO in line with its tradition of avoiding confrontation with Russia. Läs artikel

 

USA varnar Sverige om kärnvapenförbud, dn.se

av

Om Sverige skriver på FN-förbudet mot kärnvapen skulle det skapa problem i banden med Nato. Det säger USA:s Nato-ambassadör Kay Bailey Hutchison till DN. På tisdagen ska den amerikanske utrikesministern Rex Tillerson möta Margot Wallström i Bryssel…

– Det är vårt hopp att våra starka partners Sverige och Finland inte skriver under konventionen. Jag vet att det studeras och hoppas att det inte skrivs under av någon som önskar ha ett partnerskap med Nato, säger USA:s nya Nato-ambassadör Kay Bailey Hutchison till DN och tillägger:

– En underskrift skulle vara mycket problematiskt med tanke på varje slag av partnerskap eller framtida relationer med Nato.

Ambassadörens svar till DN är första gången som en amerikansk regeringsföreträdare så här öppet avråder Sverige från att skriva på. Tidigare har budskapet förts fram diplomatiska framstötar och brev, bland annat av Hutchisons företrädare på posten. Margot Wallström sade i en inter­pellationsdebatt i riksdagen i fredags att den svenska linjen mot kärnvapen går att ”kombinera med samarbete med Nato, USA och andra länder som har kärnvapen”. Samtidigt efterlyste hon ”en rak dialog” med USA och Nato.

USA:s Nato-ambassadör understryker nu att hela Nato står bakom hennes linje:

– Vi vill alla ha en icke-spridning av kärnvapen. Men vi tror också att den starkaste avskräckningen är att vi har kapacitet att försvara oss. Avskräckning med kärnvapen är en hörnsten för vår Nato-allians. Avskräckning är det bästa försvaret mot utvecklandet av kärnvapen­kapacitet, framför allt i skurkstater som Nordkorea, säger Kay Bailey Hutchison. Läs artikel

 

Et miniforsvar med massive utfordringer, aldrimer.no

av

En tidligere sjef for Hæren og nåværende Røde Kors-president, Robert Mood, går hardt ut i sin nye bok «Ansvar». Han mener norske politikere skjønnmaler og feilinformerer, blant annet om Forsvaret.

Robert Mood er ute med en ny bok om ledelse og ansvar. Tittelen på boka er «ANSVAR – Ledelse er ingen popularitetskonkurranse»

I boken, eller i debatten han har deltatt i i etterkant, kommer Mood inn på flere viktige poenger om Norges Forsvar:

  • Norske politikere har systematisk underkommunisert at Forsvaret er lite og at forsvarsevnen er svak.
  • Norske politikere forteller ikke om den egentlige grunnen til at Norge deltar i krigføring i utlandet. Det dreier seg først og fremst om å skaffe seg innflytelse hos Norges viktigste allierte, i følge Mood.
  • Norge er fullt og helt avhengig av NATO.
  • Norsk politikk er preget av «et spill om posisjoner», framfor at politikere tar tak i de viktigste spørsmålen

Läs artikel

 

Jonas Gummesson: Wallström tillbaka i värmen på Natomötet, svd.se

av

När Natos utrikesministrar träffas i Bryssel återuppstår en kärna där även Sverige och Finland deltar. Tisdagens diskussioner genomförs i det så kallade 29 + 2 + 1 formatet, alltså medlemsländerna, alliansens två mest centrala partnerländer och Europeiska unionen.

 Sverige – och Wallström – har inte rosat marknaden i Nato efter beskedet i augusti att regeringen avser att skriva under FN-konventionen om en kärnvapenfri värld i New York…

Nu har guldkortet har förlängts och Sverige tar återigen plats i Natos innersta krets. I Bryssel diskuterar Wallström säkerhetsläget i Östersjöområdet, konflikten i östra Ukraina och krisen med Nordkorea med USA:s utrikesminister Rex Tillerson med flera…

– Förnyandet av Sveriges ställning som EOP-partner är ett uttryck för Natos excellenta samarbete med Sverige, säger en Natotjänsteman i ett officiellt besked, men med villkor att inte namnges.

Vidare sägs att Natorådet valde att bortse från FN-avtalet när guldkortet förlängdes och att Natos inställning till möjligheterna att reducera antalet kärnvapen har tydliggjorts i andra sammanhang: FN-konventionen kan motverka den processen. Fortsatta nedrustningsförsök bör drivas genom icke-spridningsavtalet NPT.

Nato har ett officiellt samarbete med 41 länder i Europa, i det forna Sovjetunionen, i Nordafrika, Mellanöstern och på andra håll i världen. Nu konstaterar den anonyme tjänstemannen att några av Natos partnerländer redan skrivit under FN-avtalet: Irland, Österrike, Algeriet och Nya Zeeland signerade konventionen den 20 september, två månader innan det svenska guldkortet förnyades. Läs artikel

Ledare: Onnea Suomi! Dagens Nyheter

av

Finländarna har skyndat långsamt, inte haft bråttom att vräka fungerande system över bord liksom bara för sakens skull. Man går framåt när det behövs, sedan ligger man lågt, lyder en ungefärlig soldatreplik i ”Okänd soldat”. Finland har legat lågt, men också gått framåt, som medlem i eurosamarbetet och med magnifika tekniska framsteg.

Försvaret är det bästa exemplet på klok finsk försiktighet. Sverige trodde att det kalla kriget skulle avlösas av den eviga freden. Snart sagt allt som stavades territoriellt försvar skingrades, såldes och lades för fäfot.

Finländarna är vana vid att ha en nyckfull granne, de visste att även om björnen sover kan man dock honom aldrig tro. De höll ögonen på gränsen, behöll värnplikten, avvaktade med nedrustningen. Och fick rätt – igen. När Stockholm och Helsingfors nu ingår nya försvarsförbund kan man bara hoppas att den finska försiktigheten ska smitta av sig på oss. Läs ledaren