Månad: januari 2018

Siden nytår har vi ikke haft et forsvarsforlig, og tavsheden om forsvarsspørgsmålet har været larmende. For regeringen lader flygtninge og skat til at være vigtigere end Rigets sikkerhed. Der er givetvis flere stemmer at hente på de områder, men prioriteringen er ikke betryggende.

Så lykkedes det Danmark at komme ind i 2018 – uden at have et nyt forsvarsforlig på plads ved det gamles udløb. Det må være et godt spørgsmål til historikerne, hvornår det sidst er sket, at Danmark ikke har haft en klart opstillet ramme for forsvaret, men har været nødt til at køre videre med midlertidige budgetter baseret på tidligere års bevillinger.

Det er mildest talt ikke betryggende, at Folketingets partier ikke har været i stand til at overholde deadline. Det vidner ikke om, at man har prioriteret dette spørgsmål særlig højt. Läs artikel

För att förstärka skyddet av de mest skyddsvärda verksamheterna i samhället har regeringen i dag beslutat att statliga myndigheter blir skyldiga att samråda med Säkerhetspolisen och Försvarsmakten inför utkontraktering av säkerhetskänslig verksamhet.

Snart to år etter at Kongsberggruppen kjøpte halvparten av finske Patria, har de to forsvarsselskapene funnet sammen i et nytt og konkret samarbeidsprosjekt.

Kongsberg Defence & Aerospace (KDA) og Patria er blitt enige om å etablere et felles kompetansesenter for missilsystemer i Finland, og videre se på potensielle samarbeid innenfor denne teknologisfæren.

– Nå realiserer vi en del av det vi satte oss fore i forbindelse med oppkjøpet i 2016.  Vi er komplementære selskaper, der Patria for eksempel er veldig gode på vedlikehold. Vi tilfører teknologi og kompetanse fra Kongsberg som passer bra for å lage missilsystemløsninger, forteller KDA-direktør Eirik Lie til Teknisk Ukeblad…

Kongsberg og Patria har samarbeidet i mange år også før dette. Eksempler på dette er luftvernsystemet Nasams («Norwegian Advanced Surface to Air Missile System»), der Patria er en del av underleverandørkjeden, og fjernstyrte våpenstasjoner, der norske Protector RWS brukes på kjøretøy fra Patria. Läs artikel

Det skyldes vårt forhold til USA, FN og ikke minst NATO. Med vår egen Jens som leder. En forsvarsallianse. En for alle. Alle for en.

Men som også har utviklet seg til en krigsallianse. Med Amerikanske styrker på norsk jord. For første gang. Utplasseringen av 300 soldater på Værnes, provoserer forholdet til vår nabo i øst. Russland. Selv fortsetter våre politikere å dyrke glansbildet av oss som en fredsnasjon. Tilknytningen til NATO, og avhengigheten av USA, er imidlertid mangesidig. Må bildet av Norge revurderes?

Skal vi heller snakke om krigsnasjonen Norge? Siden vi er av de land i verden som oftest deltar i kriger utenfor eget territorium! Nærmere bestemt 8 kriger siden 1990. Gulfkrigen, Somalia, Bosnia, Kosovo, Afghanistan, Irak, Libya og Mali er steder der vi har vært militært til stede. Oftest omtalt som fredsbevarende operasjoner. Operasjon høres hyggeligere ut enn krig. Det er bare Storbritannia og Frankrike som har vært involvert i flere kriger enn oss siden 1990. Den lite flatterende andreplassen deler vi med USA, Danmark og Nederland.

Og hva kjennetegner disse stedene? At ingen av dem noen gang har utgjort en trussel mot Norge? Har vi kanskje et forsvar som er mer rettet mot utenlandske operasjoner enn lokalt forsvar av vårt eget land? Läs artikel

Sverigedemokraterna meddelade att man lutade åt att rösta för att Sverige ska ratificera FN:s konvention med förbud mot kärnvapen. Men nu är det nya bud, partiet kommer att rösta nej – vilket innebär att det finns en majoritet emot.

– Uttalandet som gjordes av en partiföreträdare tidigare i veckan var inte förankrat i partiet, säger säkerhetspolitiska talespersonen Björn Söder (SD)…

Den svenska regeringen är splittrad i frågan. Miljöpartiet vill att Sverige ska skriva på, men Socialdemokraterna tvekar. Regeringen har tillsatt en utredare i frågan och ett besked om hur man ska gå vidare ska komma i oktober, efter valet. Men frågan måste också passera riksdagen. Alla fyra Allianspartier är emot, då man menar att en ratificering skulle skada Sverige säkerhetspolitiska samarbeten. Läs artikel

Strid om på­vens skägg kan nog många tyc­ka har fö­rts i Sälen den­na vecka. Där har Folk och För­svars sä­ker­hets­po­li­tiska kon­fe­rens på­gått se­dan i sön­dags med både po­li­tiska, mi­li­tära och andra sam­häl­ls­toppar – med kungen på första par­kett.
Sam­ma dag som Sälenkonferensen öppnades av­slöjade Dagens Nyheter att Ut­ri­kes­de­par­te­mentet, där Mar­got Wallström är an­sva­rigt stats­råd, inte re­fe­rerat För­svars­be­red­ningen rätt. Den for­mu­le­ring som par­tierna för­handlat om i vec­kor, att ”en väpnad at­tack mot Sverige kan inte ute­slutas”, hade inte UD tagit med i sina rikt­lin­jer till talepunkter för de ut­länds­ka be­skick­ningarna. Istäl­let an­vändes for­mu­le­ringen från det för­ra för­svars­be­slutet, att ”ett mi­li­tärt an­grepp på Sverige är osan­no­likt”. I sitt tal på kon­fe­rensen för­stär­kte Mar­got Wallström kri­tiken mot För­svars­be­red­ningens for­mu­le­ring.

…En lag från 2006 gjorde det möjligt för polisen att be om stöd från Försvarsmakten vid en terrorsituation och sedan dess har också polisen och militärens särskilda styrka övat regelbundet tillsammans. Till exempel har en enhet ur Försvarsmaktens specialförband deltagit i övningen Storm, som är en del av polisens träning mot terror.

– Vad vi tränar på och hur ofta går vi dock inte in på, säger Philip Simon, presschef på Försvarsmakten.

– Det handlar om specialförband som arbetar under polismans ledning.

Och sedan 2015 finns inga hinder för militär att hjälpa polisen vid ett terrorangrepp. Läs artikel

Försvarsmakten fyller 100 år i år. Vi firar vårt märkesår med över 120 evenemang runtom i Finland.
Genom tiderna har försvarsmakten haft en viktig uppgift i fråga om att trygga Finlands självständighet och medborgarnas livsbetingelser, såväl under fredstid som under krigstid. Försvaret angår alla. Finlands försvarsmodell, som har byggts upp med tanke på våra förhållanden och behov, utgör grunden för vårt försvar. Dess hörnstenar är värnplikten, ett trovärdigt försvar som täcker hela landet och militär alliansfrihet.

Vår försvarslösning bygger på medborgarnas starka försvarsvilja. Försvarsförmågan består av arméns, marinens och flygvapnets prestationsförmågor och av gemensamma prestationsförmågor. Försvarsförmågan upprätthålls och uppvisas under årets alla dagar och dygnets alla timmar. Statsrådets försvarsredogörelse, som godkändes av riksdagen under sommaren 2017, drar upp riktlinjerna för utvecklingen av vårt försvar långt in på nästa decennium. Tyngdpunkter är truppernas beredskap, utbildning, ersättning av utgående prestationsförmågor inom försvarsgrenarna, spaning, cyberförsvar och eldverkan med lång räckvidd. Genom att verkställa riktlinjerna i redogörelsen kan vi bevara vår försvarsförmåga även i framtiden. Läs artikel

Det har idag gått precis hundra år sedan den finska försvarsmakten bildades. Försvarsmaktens roll har varit, och förblir, central i vårt lands självständighet, i att garantera Finlands säkerhet och överlevnad.

När vår säkerhetsmiljö hela tiden förändras och blir mer komplex ökar betydelsen av klara och tydliga egna principer. Det är svårt att föreställa sig en tydligare uppgift än att försvara sitt eget land och trygga medborgarnas existens. Trots att uppgiften är klar och tydlig är den inte enkel att utföra…

Finlands försvar grundar sig på allmän värnplikt, på en stor utbildad reserv och professionell personal. Vi finländare har alltid upplevt att försvaret av vårt land är en gemensam angelägenhet. Över 70 procent av finländarna anser att Finland, om landet blir anfallet, ska försvara sig med vapenmakt i alla situationer. Också den allmänna värnplikten har ett starkt stöd bland finländarna. Fyra av fem finländare stöder det rådande värnpliktssystemet.

Försvarsviljan är en av vårt lands främsta resurser. Tack vare den kunde vi bevara får självständighet också i krigets virvlar. Försvarsviljan är också en viktig byggsten i den förebyggande försvarsverksamheten. Läs talet