Månad: januari 2018

…Under de cirka tre och ett halvt år som gått sedan regeringsskiftet har två huvudinriktningar varit i fokus i försvarspolitiken.

• Att öka den svenska nationella militära förmågan, och
• Att med utgångspunkt från en militärt alliansfri position fördjupa våra internationella samarbeten bi- och multilateralt.

Till det kan vi nu lägga en tredje: att utveckla ett totalförsvar anpassat till moderna förhållanden…

För huvuddelen av armén är bemanning med plikt nödvändig, liksom införande av ett system där förband omsätts i sin helhet. Bemanning och produktion av krigsförband måste byggas från det behov som bottnar i försvaret av Sverige. Det innebär att vi steg för steg lämnar den gamla insatsorganisationen. Vi måste ha siktet inställt på att bygga en organisation med en bättre uthållighet och som skapar en situation där de stående förbanden kan koncentreras på uppgifter som kräver snabb och omedelbar leverans.

Vi utreder nu möjligheten att öka andelen värnpliktiga från 4 000 till 5 000 per år. Men jag ser också en viktig uppgift för försvarsberedningen att belysa arméns roll och de olika stridskrafternas omfattning. Kvantitet är också en form av kvalitet. Läs talet

Å tukle med et av hovedelementene i Norges lavspenningspolitikk overfor Russland er uklok politikk som svekker norsk sikkerhet, ikke trygger den.​

Høsten 2016 besluttet Regjeringen at inntil 330 marinesoldater fra USA kunne drive rotasjonsbasert øving og trening i Norge i 2017. I mai 2017 fikk vi vite at Det amerikanske marinekorpset vurderer å gjøre Værnes til sin hovedbase i Europa, og høsten 2017 ble avtalen forlenget med ett år. I desember kunne NRK melde at Rygge flystasjon står oppført i Kongressens 2018-budsjett med 10,3 millioner dollar, for å klargjøre flyplassen for amerikanske kampfly. Det har vært påpekt at tiltak som dette undergraver norsk basepolitikk, og at det kan bidra til å svekke norsk sikkerhet. ..

Den norske baseerklæringen av 1. februar 1949, om at Norge ikke vil åpne fremmed baser så lenge landet ikke er angrepet eller truet med angrep, var et av hovedelementene i de selvpålagte begrensningene i norsk alliansepolitikk. Dette var tillitsskapende tiltak som skulle bidra til lavspenning i nord ved å forsikre Moskva om at norsk NATO-medlemskap ikke innebar at det ble forberedt angrep på Sovjetunionen fra Norge…

Så lenge Norge forblir medlem av NATO og nabo til Russland, er norsk basepolitikk uansett fortsatt relevant. Og den er særlig viktig når Russlands forhold til omverdenen er spent. Økt spenning i nordområdene bidrar til å redusere norske myndigheters handlingsrom og øker faren for utilsiktet krise og krig. Å tukle med et av hovedelementene i Norges lavspenningspolitikk overfor Russland er uklok politikk som svekker norsk sikkerhet, ikke trygger den.​ Läs  artikel

Sauli Niinistö är den enda kandidaten som inte tar ställning till ett finländskt Natomedlemskap. Då det gäller den obligatoriska skolsvenskan är han desto tydligare…

Det syns framför allt i Natofrågan där Niinistö är den enda av kandidaterna som inte tar ställning för eller emot ett finländskt medlemsskap. Det kommer fram i Yles valkompass. I Svenska Yles intervju förklarar han sin ståndpunkt så här:

– Jag har aldrig sagt att vi skulle gå med i Nato, men jag har alltid sagt att en sådan möjlighet måste vara öppen. Och jag var mycket nöjd då regeringen Sipilä i regeringsprogrammet öppnade den här möjligheten på nytt. Om man ansöker om medlemsskap beror det mycket på situationen och jag ser inte att vi har en sådan situation just nu…

Om det uppstår en kris eller i en krigssituation i nuläget, från vilket håll kan Finland förvänta sig hjälp?

– Jag tycker inte om dessa krigsspel som man spelar hela tiden. Men om jag måste svara på det, så är det på en teoretisk nivå. Jag tror inte att det blir ett krig i Europa. Om något sådant händer, betyder det ett stort krig, som andra världskriget, det tredje världskriget.

– Jag har sagt att Finland bygger en så hög tröskel att det blir svårt för någon att komma hit. Men samtidigt som vi har den här tröskeln, vilket betyder en mycket kraftig armé, så blir vi mycket intressanta för andra som vill bli partner. I en sådan situation är jag nästan säker på att det blir unioner. Under andra världskriget hade man krigsunioner, utan att man lämnade en ansökan, eller ens hade något skriftligt. I världskrig finns bara två parter.

Du har betonat att om Finland inleder en process för att ansöka om Natomedlemsskap, så ska vi ha en folkomröstning. Varför anser du att det är viktigt?

– Jag vill använda ordet legitim. Alla måste erkänna att processen går rätt till och att det svar som man får av folket är ett riktigt svar. Om man har andra medel att mäta det än i en folkomröstning så passar det mig väl, men vad skulle det vara? Läs intervjun

Att bryta konfrontationernas, avskräckningens och nollsummespelets falska logik i syfte att skapa gemensamma fördelar för alla involverade är i grunden vad en gemensam säkerhet handlar om.

Därför är en grundbult för vår säkerhetspolitik våra fördjupade bi- och multilaterala samarbeten med länder och organisationer i vårt närområde och globalt. I EU ökar samarbetet på bred front; i Norden och Östersjöområdet, tillsammans med Finland, i FN och med Nato och genom en stark transatlantisk länk. Sveriges röst hörs också i OSSE och Europarådet när vår gemensamma säkerhet undermineras av att journalister mördas, val manipuleras eller rättsstatligheten sätts ur spel…

Kärnan i världsordningen är FN:s säkerhetsråd och FN-stadgan. Sverige verkar varje dag för att rådet ska ta sitt ansvar för internationell fred och säkerhet, och för att FN-stadgan ska upprätthållas.

De 70 år som FN har existerat visar tyvärr hur dessa regler gång på gång har ignorerats och i många fall även misslyckats med sitt syfte. Men en värld utan regler, där den starkes rätt råder, hade varit en mycket osäkrare plats…

Tillsammans med såväl kärnvapen- som icke-kärnvapenländer avser vi aktivt bidra till förslag som stödjer NPT och kärnvapennedrustning. Riskreducering, transparens, nedrustning av taktiska kärnvapen och negativa säkerhetsgarantier är särskilt angelägna frågor.

Vi ska fullt ut utnyttja alla de multilaterala fora som står oss till buds, inklusive FN:s säkerhetsråd, IAEA och nedrustningskonferensen CD.
Jag vill återupprepa det som statsministern sa i sitt tal. Vi får aldrig tappa fokus från målet om en värld fri från dessa fruktansvärda massförstörelsevapen. I detta arbete måste alla vägar prövas och vi räds inte att ta ledartröjan. Läs talet

För att ytterligare förstärka personalförsörjningen av det militära försvaret vill vi öka grundutbildningen av värnpliktiga från 4.000 till 5.000 årligen. Det är i första hand ett sätt att bemanna den organisation som är beslutad. Men det har också en positiv effekt på försörjningen av yrkes- och reservofficerare…

I det frivilliga försvaret omsattes personalen individvis, baserat på den enskildes vilja till tjänstgöring. Den nu aktiverade värnplikten och de uppgifter som dimensionering mot väpnat angrepp ställer, kräver ett system där förband produceras och omsätts i sin helhet. Detta gäller i första hand armén, men kan även gälla till exempel basförbanden i flygvapnet och marinen. Regeringen har i regleringsbrevet för 2018 gett Försvarsmakten i uppgift att föreslå ett sådant system. Att genomföra detta kommer att vara centralt för att stärka vår militära förmåga…

I skuggan av diskussioner om enskilda avancerade materielsystem eller abstrakta belopp som ska skjutas till försvaret, försvinner frågor om uthållighet över tiden. Att kvantitet också är en form av kvalitet har historien visat oss gång efter annan. Därför är ett robust försvar av landytan en viktig del i det fortsatta arbetet med att stärka vårt lands försvarsförmåga. Läs artikel

Ett nationellt säkerhetsråd, ett starkare svenskt försvar och en tydlig väg till Nato

…En alliansregering under min ledning kommer metodiskt fortsätta Sveriges närmande till Nato, med fullt medlemskap som ett uttalat mål. Jag är övertygad om att detta bara är en tidsfråga. Bredden av röster för ett Nato-medlemskap ökar, liksom insikten om Natos betydelse för Sverige. Här är parallellen med EU-frågan tydlig. De goda erfarenheterna och de sakliga argumenten urholkar även Socialdemokraternas motstånd. Ett beslut om medlemskap i Nato varken kan eller bör tas med en svag majoritet. Men lika lite som en liten majoritet kan ta Sverige in i Nato, lika lite kan en stor minoritet ges permanent rätt att hålla Sverige utanför. Sveriges regering bör därför redan nu uttalat beskriva Nato-medlemskapet som en realistisk möjlighet – inte som något uteslutet. En sådan linje vore säkerhetspolitiskt vettig och begriplig. Dessutom vore den ärlig. Det handlar om demokratisk transparens mot svenska folket – att främja seriös debatt och saklig folkupplysning. Och det handlar om respekt för våra vänner, inte minst Finland. Läs talet

…Inget är mer grundläggande för en stat än att skydda sina medborgare och sina gränser. Rikets säkerhet ska försvaras i varje läge. Det är regeringens främsta uppgift.

I en föränderlig tid, i en föränderlig värld vilar Sveriges agerande på en stadig grund av mänskliga rättigheter, demokrati och multilateralt samarbete. Vi har den militära alliansfriheten som grund, vi förstärker vår egen försvarsförmåga, och vi fördjupar våra samarbeten. Vi använder hela bredden av säkerhetspolitiska instrument – diplomati och internationellt samarbete, konfliktförebyggande och förtroendeskapande åtgärder – i vårt arbete för fred och gemensam säkerhet. Vi värnar det globala samarbete som ska bekämpa fattigdom, ojämlikhet och klimatförändringar.

Samtidigt blir hoten bredare; skiftena i världspolitiken snabbare. Nya hot i form av sofistikerade cyberattacker visar på sårbarheten i våra uppkopplade samhällen…

Vi har inom EU varit pådrivande för att sanktionerna mot Ryssland ska ligga fast så länge som skälen till att de infördes kvarstår. Sverige verkar i FN:s säkerhetsråd för en lösning som baseras på att Ukrainas territoriella integritet och suveränitet upprätthålls.

Samtidigt är Ryssland en stor och viktig granne i öster som vi och EU måste ha kontakt med. Utmaningen är att hantera och förbättra dagens situation, och att förmå tänka långsiktigt kring relationen med Ryssland. Det är tyvärr en uppgift som inte underlättas av allt fler rapporter om rysk desinformation och påverkansoperationer. Läs talet

…Among the most important points of discussion was multinational military exercises where troops of both, Lithuania and Sweden, train. “Interaction would be of decisive meaning for mutual defence of the region in case of necessity, therefore we have to continue training our soldiers in joint exercise,” P. Hultqvist underscored. R. Karoblis stressed that joint exercises with NATO partners is a significant means of deterrence and sends a clear signal of NATO’s unity and readiness to defence to a potential adversary. Minister R. Karoblis pointed out the importance of Sweden to NATO’s defence planning in the region and invited Sweden to train in military exercises in Lithuania and the Baltic states more actively.

The Ministers gave great focus to the European Union initiatives of strengthening the dimension of defence. Both countries a part of the Permanent Structured Cooperation (PESCO) aimed at strengthening the cooperation among European Union countries in security and defence. Ministers agreed that in the face of intensified Russian propaganda and information attacks it was particularly important to strengthen EU defence cooperation and demonstrate unity. Läs artikel

…De två brigaderna ska sättas samman av bataljoner med cirka 700–800 soldater vardera. Flera av arméregementena ska utbilda två likadana bataljoner. Men så blir det inte, visar DN:s granskning Försvarsmaktens fyra senaste årsredovisningar.

Resultatet har i stället blivit vad som kan kallas för ett ”A-lag och B-lag”. A-laget består av stående bataljoner med många heltidsanställda soldater (kontrakterade så kallade K-soldater). De är skelettet till den ena brigaden. Det var var enheter ur ”A-laget” som deltog i övningen Aurora  (se grafiken).

– Kravet på tillgänglighet i skärpta lägen har gjort att man kraftsamlat pengar och materiel på de stående förbanden som har soldater i uniform inne på regementet. De kontrakterade soldaterna och befälen är värda en stor eloge. Försvarsmakten är bra på det man gör, men när det gäller att försvara landet är det stora brister, säger generalmajor Anders Brännström som var arméchef åren 2013–2016 men som nu uttalar sig som ledamot av Krigsvetenskapsakademien.

”B-laget” utgörs av bataljoner som skulle fyllts med anställda deltidssoldater, så kallade T-soldater (tidvis anställda). Eftersom rekryteringen av T-soldater misslyckats måste förbanden fyllas upp tidigare värnpliktiga (P-soldater) som dock inte har varit i uniform de senaste tio åren. Det är ”B-laget” som ska bilda en brigad, men som inte alls deltog i Aurora.

– Vi har gått från ett läge när vi inte hade möjlighet att mobilisera organisationen, inte haft en personalförsörjning som kunnat säkerställa bemanningen i förbanden, inte haft repetitionsutbildningar överhuvudtaget. Ett läge där försvaret blivit oerhört nedrustat och slimmat. Så det är klart det blir problem när man ska bygga upp det här igen. Det är bara att konstatera, medger Peter Hultqvist.

Ministern säger att värnplikten återinförs i år och att läget ändå är bättre nu än 2015. Och i budgeten för 2018 skriver regeringen att förbanden med lägst krigsduglighet måste prioriteras. Men frågan är om det ens är möjligt. Läs artikel