Från seminariet den 16 jan på Kyrkbacksgården i Västerås.
Föredraget sänds i Västerås lokalradio kallad Vår Radio på 93,7 MHz eller på hemsidan www.fmiv.nu (man kan lyssna i direkt sändning även på hemsidan).
Månad: februari 2018
SSU säger bestämt nej till Nato, norran.se
Militära samarbeten går utmärkt att ha utan ett Nato-medlemskap. Då sker det på våra egna villkor. Dessutom har ett Nato-medlemskap inte folkligt stöd som Moderata ungdomsförbundet beskriver, och inte heller tillräckligt stöd i riksdagen.
Moderata ungdomsförbundet skriver i Norran att Sverige borde gå med i militäralliansen Nato.
Vi i SSU (Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund) håller inte med. Den militära alliansfriheten har och kommer att tjäna Sverige väl i framtiden. Det vore oansvarigt att kasta omkull vår försvars- och säkerhetspolitik i ett allt mer försämrat säkerhetsläge i vårt närområde. Däremot ska vi fortsätta med våra försvarssamarbeten, inklusive med Nato, för att bygga gemensam säkerhet.
Ryssland är utan tvekan den största orsaken till att det svenska säkerhetspolitiska läget försämrats de senaste åren. De ryska kränkningarna av svenskt territorium, och annekteringen av Krim, ska fördömas och aldrig accepteras, men det vore fel att låta rädslan för Ryssland över en natt förändra Sveriges säkerhetspolitiska linje. Läs artikel
Embetsdialog i Russland, regjeringen.no
Forsvarsdepartementet har gjennomført et møte på embetsnivå med det russiske Forsvarsministeriet. Møtet fant sted i Moskva 2. februar. Det er første gang det er gjennomført møter på dette nivået siden 2013. Møtet har vært planlagt lenge.
Bakgrunnen er et gjensidig ønske om å utveksle informasjon om militær aktivitet og bidra til å unngå misforståelser.
Fra norsk side har det vært gjort klart at det ikke er aktuelt å gjenoppta forsvarssamarbeidet med Russland som ble suspendert i 2014 på grunn av Russlands folkerettsstridige handlinger i Ukraina. Det har likevel stor verdi å utveksle informasjon og erfaring direkte for å bevare stabilitet i nord. Läs pressmeddelande
Norge med i britisk reaksjonsstyrke, forsvaret.no
Styrken Joint Expeditionary Force (JEF) skal kunne rykke ut til kriser og hendelser over hele verden, både sammen med- og uavhengig av NATO…
JEF kan operere alene, men også integreres med andre reaksjonsstyrker eller støtte NATO, EU eller FN-styrker. Fullt oppsatt vil JEF kunne deployere om lag 10.000 soldater, og bidra i alt fra militære operasjoner til humanitær hjelp.
– Dette er en viktig del av britisk forsvarsstrategi, sier den britiske generalmajoren.
Joint Expeditionary Force ble etablert i 2015, som et resultat av NATO-toppmøtet i Wales året før…
Nå gjenstår den store eksamen for JEF. For kort tid siden var britene i Oslo for å diskutere øvelsen Exercise Joint Venture 2018, som holdes de første ukene i mars. Norge deltar blant annet med stabspersonell.
– Målet er å trene JEF-styrkens hovedkvarter og sørge for at det er klart til drift, forklarer den britiske styrkesjefen, Skeates.
Øvelsen vil foregå på Kypros og i Cornwall i England. Under møtet i Oslo ble de siste detaljene for øvelsen gjennomgått for både luft-, sjø- og hær-kapasiteter, samt spesialstyrker og logistikk. Läs artikel
UK and France commit to new defence cooperation, gov.uk
The Prime Minister and French President have agreed a range of measures to strengthen defence cooperation between the UK and France at a summit at Sandhurst…
The measures agreed between the UK and France today will include:
- President Macron has agreed to further French support to the UK-led enhanced Forward Presence battlegroup in Estonia in 2019, which will help to deter Russian aggression towards NATO Allies and bolster the security of NATO’s Eastern flank.
- The UK will deploy RAF Chinook helicopters to Mali to provide logistical support the French counter-terrorism mission there. This will increase British logistical support to France’s Operation BARKHANE, which up to now has been limited to RAF strategic air transport flights. The UK already supports the UN mission in Mali, along with military support to UN missions in South Sudan, Somalia and the Democratic Republic of the Congo. British military personnel are also training the Nigerian armed forces in countering the threat from Boko Haram. Läs artikel
FOI:s expert om USA:s nya kärnvapenpolicy: ”Kan omfatta Sverige”, svt.se
USA:s nya kärnvapenpolicy som presenterats gäller både ”allierade” och ”partners”. FOI:s säkerhetspolitiska expert räknar med att policyn även kan gälla Sverige. Men det är troligare att det är en signal till länder som överväger att skaffa egna kärnvapen, att de ska avstå, enligt Robert Dalsjö vid FOI.
Försvarsdepartement Pentagon är mycket tydligt med att både allierade och partners omfattas av USA:s nya kärnvapenpolicy som presenterades på fredagen. Dokumentet omfattar USA:s så kallade ”kärnvapentriad”, som enligt USA, syftar till avskräckning. Det är kärnvapenstyrkorna på land, till havs och i luften. Inga länder är nämnda i dokumentet. USA talar endast om allierade och partners när det gäller säkerhetsgarantin. Enligt Robert Dalsjö vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), är detta sannolikt en signal till allierade och partners som blivit oroliga och överväger att utveckla egna kärnvapen att de ska avstå, som till exempel Japan och Sydkorea, men också Tyskland.
– Det är bland annat en signal till länder som funderar på att skaffa kärnvapen att det behöver ni inte göra. ”Vi fixar det här”, säger Robert Dalsjö, och syftar på USA.
Det framgår inte av dokumenten som blev offentliga på fredagen om Sverige omfattas av USA:s kärnvapenparaply, men ordet ”partner” nämns många gånger. Därför är det troligt att även Sverige åsyftas i dokumenten, enligt Robert Dalsjö.
– Det räknar jag med. Sverige fick en kärnvapengaranti av USA redan på 1960-talet. Och på senare år så har USA:s tidigare försvarsminister och vice president nära nog bekräftat att Sverige fortfarande har en säkerhetsgaranti. Så därför räknar jag med att de här skrivningarna syftar bland annat på Sverige. Men det är ingen bindande garanti. Läs artikel
Sverige i Afghanistan – det strider mot folkrätten
Sveriges deltar med militär trupp i kriget i Afghanistan. Regeringen anger som folkrättslig grund (FN-mandat saknas) inbjudan från regeringen i Kabul.
Vi har på den här sajten visat att en regering måste ha kontroll över större delen av territoriet för att vara legitim och kunna ge samtycke till militär intervention.
Pågår ett inbördeskrig där det står och väger mellan parterna får utomstående stater inte intervenera till förmån för ena sidan. Utländsk intervention blir då ett brott mot FN-stadgans princip om folkens rätt till självbestämmande.
Uppgifterna från BBC visar hur regeringen i Kabul har allt mindre kontroll över territoriet. Den Nato-ledda interventionen där Sverige deltar saknar stöd i folkrätten.
BBC : Taliban threaten 70% of Afghanistan
Taliban fighters, whom US-led forces spent billions of dollars trying to defeat, are now openly active in 70% of Afghanistan, a BBC study has found. Months of research across the country shows that the Taliban now control or threaten much more territory than when foreign combat troops left in 2014. The Afghan government played down the report, saying it controls most areas.
But recent attacks claimed by Taliban and Islamic State group militants have killed scores in Kabul and elsewhere. Afghan officials and US President Donald Trump have responded by ruling out any talks with the Taliban. Last year Mr Trump announced the US military would stay in the country indefinitely. Läs artikel
Statsminister vil-ikke, aldrimer.no
Statsminister Erna Solberg er utvilsomt en dyktig politiker. Men hun er samtidig preget av styringsarroganse og manglende kriseforståelse. Det betyr at Erna er blitt regjeringens viktigste bremsekloss for en mer ansvarlig forsvars- og sikkerhetspolitikk og en raskere reetablering av Norges forsvarsevne…
Norges militære kapasitet i dag, er – uansett hva regjeringen måtte forsøke å fortelle deg – uegnet til å kunne forsvare landet mot en ytre, militær fiende. Heimevernet er allerede for lite og bygges ytterligere ned. Hæren er av mikroskopisk størrelse, og vil heller ikke bli spesielt mye større i årene som kommer. 4-5000 soldater holder neppe ut spesielt lenge. Og da er jeg snill i mine anslag over hvor mange soldater vi har og som kan kjempe. Norge, ikke bare Forsvaret, mangler helikoptre i stor skala. NH-90-leveransen er nå så forsinket at det er helt grotesk. Helikopteret ble bestilt i 2001. Og nå er den foreløpige fasiten er at Kystvakta blir stående uten helikoptre. Hæren blir også stående uten helikoptre. Og Forsvarets aldrende park av Bell-412-helikoptre, som skal øremerkes spesialstyrkene, krever stadig mer vedlikehold for å kunne levere operativ evne. Og ja, spesialstyrkene står fortsatt i bare 24 timers beredskap, selv om de normalt greier å stille til innsats på kortere varsel enn det. Läs artikel
Fler svenska fartygskanoner till finska marinen, sempermiles.se
Vi har tidigare rapporterat om den pågående halvtidsuppdateringen i finska marinen, där bl a smygrobotfartygen i Hamina-klass får avancerad teknik och beväpning, som svenska Saab fått stort förtroende att leverera .
Nu står det också klart att man väljer Bofors Mk4-pjäser för mer och ännu bättre eldkraft. Ett tacknämligt men inte helt överraskande val då man sedan tidigare använder 40- och 57 millimetersystem tillsammans med den flexibla, programmerbara multiammunitionen 3P (Pre-fragmented, Programmable, Proximity-fused). Allt från Bofors.
”I moderna taktiska scenarier måste fartyg kunna operera i olika konfliktnivåer, vilket kräver ett extremt flexibelt vapensystem som Bofors 40 Mk4″ kommenterar Lena Gillström, VD för BAE Systems Bofors. I och med den här affären blir Finland det tredje landet som tar till sig Mk4. Läs artikel
USA:s nya kärnvapenpolicy: Smartare kärnvapen, svt.se
USA satsar på kärnvapen med mindre kraftfulla laddningar som är mer träffsäkra, enligt den nya kärnvapenpolicy som Pentagon presenterat.
USA:s försvarsdepartement Pentagon har presenterat USA:s nya kärnvapenpolicy. Den är en fortsättning på den modernisering av kärnvapenstyrkorna som den tidigare presidenten Barack Obama inledde 2010. USA:s kärnvapenstyrkor består av landbaserade missiler, atomubåtar med missiler, och flyg som fäller bomber. Den så kallade ”kärnvapentriaden” som enligt USA syftar till avskräckning.
I den nya policyn ”Nuclear Posture Review” 2018, som presenterades på fredagen, betonas vikten av att USA satsar mer på taktiska kärnvapen. De har mindre kraftfulla laddningar, jämfört med de strategiska kärnvapnen som kan utplåna hela regioner eller länder…
Sedan 2010 har Ryssland satsat stora resurser på taktiska kärnvapen, medan USA knappast satsat alls på den typen av kärnvapen, enligt Pentagon. Läs artikel
Peter Hultqvist besökte ledningsövningen Geltic Bear 2018, regeringen.se
Geltic Bear är en återkommande övning som sker två gånger per år. I övningen deltar flera hemvärnsbataljonsstaber tillsammans med medlemmar från andra frivilliga försvarsorganisationer. Därtill deltar representanter från exempelvis Trafikverket, polis, räddningstjänst, länsstyrelse och kommuner.
Målsättningen med övningen är bland annat att bataljonsstaberna ska känna till vilka lagar och regler som gäller under fredstid och krig, vilka rutiner som gäller inom staben samt att samverka med civila myndigheter.
– Det är oerhört glädjande att se hur bataljonsstaberna under ett få dagar har möjlighet att tillgodose sig och praktisera viktig kunskap. Hemvärnsförbanden är en stor och viktig del av det svenska militära försvaret, säger försvarsminister Peter Hultqvist.
Sedan försvarsbeslutet 2015 har hemvärnsförbandens roll stärkts bland annat genom att de har tillförts fyra granatkastarplutoner och en förstärkt bataljonledningsförmåga. Läs pressmeddelande
USA:s nationella intressen styr allierade och partners, Lars-Gunnar Liljestrand
I den öppna delen av USA:s försvarsstrategi ”National Defense Strategy – Sharpening the American Military’s Competitive Edge 2018” anges inriktningen av den amerikanska krigsmakten och dess uppgifter. Ansvarig för strategidokumentet är USA:s försvarsminister Jim Mattis.
Amerikanska försvarsdepartementet konstaterar där att USA:s tidigare hegemoni i olika delar av världen och inom viktiga teknikområden är hotad främst av Kina och Ryssland, men man nämner även hot från Iran och Nordkorea liksom olika terroristorganisationer. Hoten gäller inte bara i omvärlden: även den amerikanska nationen är utsatt: ”It is now undeniable that the homeland is no longer a sanctuary.”