Månad: februari 2018

Vi kan inte utgå från att myndigheter alltid är goda. Det är en självklarhet, som får extra tyngd av att det är minister Christoffer Taxell som uttalar sig så här, i en stor intervju i Hufvudstadsbladet (4.2).

Han intervjuas med anledning av sin förestående 70-årsdag, och får frågan om de kommande nya spaningslagarna. De ska i korthet göra det möjligt för försvarsmakten och polis att idka signalspaning via internet och telefontrafik när den nationella säkerheten är hotad.
De här lagarna handlar om så stort ingrepp att grundlagens tionde paragraf om ”brev- och telefonhemligheten samt hemlighet i fråga om andra förtroliga meddelanden är okränkbar” måste ändras. För att ändra grundlagen i brådskande ordning krävs fem sjättedelars majoritet i riksdagen. Annars kan lagen godkännas först efter riksdagsvalet 2019.
Djävulen sitter i detaljerna, hur genomförs spaningen i datanätverken rent tekniskt och vad avses med nationella säkerheten, säger De grönas rikdagsledamot Jyrki Kasvi. Han har varnat för risken att innebörden och tolkningar ändras i takt med de politiska konjunkturerna.

– Om till exempel ett radikalgrönt parti skulle vinna valet och få absolut majoritet och får för sig att köttätande är en fara för den nationella säkerheten så kan vi inte börja bussa Skyddspolisen på köttsmugglare, sade Kasvi till Svenska Yle i en intervju i fjol våras då regeringen meddelade att man vill driva igenom lagpaketet i brådskande ordning. Läs artikel

[…] If the constitutional violations weren’t troubling enough, the announced plan would also put the United States in direct violation of international law. The American operations against the Islamic State and Qaeda elements in Syria were made in the defense of the United States and its allies, particularly Iraq. This was the basis for the American explanation to the United Nations of its military operations in Syria, provided by Ambassador Samantha Power on Sept. 23, 2014. That explanation was reiterated in a letter to Congress from Secretary Tillerson last fall.

Some critics have said this use of the self-defense exception is overbroad. But even if that argument was plausible before, the indefinite commitment of United States troops to hold territory in Syria cannot be defended on similar grounds.

Stabilizing the territory taken from the Islamic State is undoubtedly essential to ensuring terrorist threats do not re-emerge, and that must be a priority for the United States. But as the threat from the Islamic State diminishes and the Syrian conflict returns to a battle over whether Mr. Assad will regain full control over land held by rebels who are divided among themselves, it is no longer possible to argue that the mission is one of self-defense. If the president were to order American troops to hold Syrian territory in those circumstances, he would be ordering them to act in clear violation of the United Nations Charter.

In so clearly breaking international law, we would not just put our troops in harm’s way; we would also be licensing malevolent leaders the world over to follow in our footsteps. Läs artikel

Hauge er på kontoret i Brussel. Han er regjeringens mann i Nato-hovedkvarteret. Ved siden av ham sitter viseadmiral Ketil Olsen, sjef for den norske militærmisjonen i Brussel […]

Hauge og Olsen snakker om nærområdeinitiativet. At Nato vender hjem fra Afghanistan og satser på kollektivt forsvar og transatlantiske forbindelser. Mål: Å finne rett balanse uten å drive ny rustningskamp. Men selv om Nato er opptatt av mange andre ting også – som migrasjonskrise, terrorhåndtering, cyberangrep og EU – så handler mye om forholdet til Russland. Det beskrives som dårligere enn på mange år […]

Olsen: Jeg tror naboforholdet Norge har med Russland, er sunt å bringe inn i alliansen. Sitter du i Italia eller Hellas, er du opptatt av andre ting enn russiske trusler. Vi har samarbeidet med Russland på flere områder. Det gjør vi fortsatt, selv om vi har dempet samarbeidet noe etter 2014. Men innenfor søk- og redning og i Barentshavet har vi et avklart forhold. Norge viser at det er mulig å lage kjøreregler som fungerer […]

– Nato tilbyr ikke kampkraft i Afghanistan, sier dere. Samtidig er det vel riktig å si at Nato-landet USA trapper opp i nettopp Afghanistan?

Olsen: At Nato gjennom Resolute Support Mission (RS) ikke tilbyr kampkraft, innebærer at Nato ikke stiller kampavdelinger for å kjempe sammen med afghanske sikkerhetsstyrker. Vi trener, veileder og gir råd. Amerikansk opptrapping må ses i sammenheng med manglende bemanning og materiell fra de andre medlemslandene. Sjefen for oppdraget, general John Nicholson sa i november 2017 at oppfyllingen av styrkebehovet var på bare 80 prosent. Så tar USA ansvar og fyller langt på vei opp manglene gjennom å tilføre eget personell og materiell. Nato ser ikke på dette som opptrapping, men at man blir bedre i stand til å lykkes med oppdraget. Så er det slik at USA også bidrar i Operation Freedom’s Sentinel. Det er bilateral støtte til afghanske myndigheter.   Läs artikel

Kerstin Lundgren (C ) […]Men en fråga som utrikesministern fortfarande behöver besvara är naturligtvis varför vi bara förväntar oss stöd av EU eller nordiska grannar om det värsta skulle inträffa. Varför hoppas vi när det är möjligt att få garantier? Varför vill inte utrikesministern och regeringen försäkra svenska folket att om det värsta händer, om Sverige utsätts för hot, om Sverige skulle utsättas för ett militärt angrepp, då finns det garantier för att vi får stöd?

Utrikesminister MARGOT WALLSTRÖM (S) replik: Herr talman! Det enkla svaret är att ett Natomedlemskap inte skulle göra Sverige säkrare. Sverige skulle bli mer utsatt. Därför tjänar den militära alliansfriheten oss väl även i fortsättningen. Tillsammans med Finland har Sverige denna position, och vi kommer att stå fast vid den. Nu är inte tid att ändra vår säkerhetspolitiska doktrin eller fatta beslut av ett sådant slag. Dessutom kan vi fråga oss hur det står till i Nato för närvarande. Vi vet vem som är commander in chief i det land som verkligen bestämmer i Nato, och vi ser hur Turkiet uppför sig. Hur det är med garantierna kanske man också får diskutera i Natokretsen. Läs riksdagsdebatten

Utrikesminister Margot Wallström (S) tonar ner förväntningarna på att hennes kommande resa till Sydkorea ska leda till ytterligare närmanden mellan Nord- och Sydkorea.

– Man bör inte ha några orealistiska förväntningar på det här, säger Margot Wallström.

Sverige har sedan länge diplomatisk närvaro i Nordkorea och kontakter på högsta politiska nivå eftersom Sverige är så kallad skyddsmakt för USA, Kanada och Australien. Det innebär att Sverige företräder dessa länder i konsulära frågor, som till exempel förhandlingar om frigivning av fångar. På söndag reser Margot Wallström med en svensk delegation till Sydkorea. Hon är inbjuden av sin sydkoreanska kollega Kang Kyung Wha och de bägge kommer bland annat att diskutera säkerhetsläget på den koreanska halvön innan utrikesministern avslutar besöket med att titta på svenska idrottare som deltar i olympiska spelen.  Sverige har sedan länge diplomatisk närvaro i Nordkorea och kontakter på högsta politiska nivå eftersom Sverige är så kallad skyddsmakt för USA, Kanada och Australien. Det innebär att Sverige företräder dessa länder i konsulära frågor, som till exempel förhandlingar om frigivning av fångar.

[…] Sveriges säkerhetspolitiska linje ligger fast. Vår militära alliansfrihet tjänar oss väl och bidrar till stabilitet och säkerhet i norra Europa. Den förutsätter en aktiv, bred och ansvarsfull utrikes- och säkerhetspolitik i kombination med fördjupade försvarssamarbeten, särskilt med Finland, och en trovärdig nationell försvarsförmåga.

Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik bygger på sammanhållning i EU och ökat samarbete på bred front: i Norden och Östersjöområdet, inom FN och OSSE, med Nato och genom en stark transatlantisk länk.
Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat EU-land eller ett nordiskt land. Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas. Vi ska därför kunna ge och ta emot stöd, såväl civilt som militärt.
Vår säkerhet är beroende av att den europeiska säkerhetsordningen respekteras, och vi ska verka genom EU samt i OSSE och Europarådet för att upprätthålla den. Läs deklarationen

Frankrike kommer att införa en obligatorisk militärtjänstgöring för alla unga, enligt landets regering.

Under sin valkampanj förra året lade president Emmanuel Macron fram ett förslag om en månads tjänstgöring med ”direkt erfarenhet av militärt liv”. Han framställde detta som ett sätt att bygga social sammanhållning och patriotism, genom att sammanföra ungdomar med olika bakgrund. Men ett sådant program skulle kosta alltför mycket och belasta en redan ansträngd militär, enligt kritikerna. Så sent som i förra veckan uttryckte Frankrikes försvarsminister Florence Parly tveksamhet kring om det gick att göra tjänstgöringen obligatorisk.

Regeringens talesperson Benjamin Griveaux insisterar dock på att Macron inte kommer att backa om sitt förslag, men att tjänstgöringen inte nödvändigtvis måste vara av militär karaktär. Läs artikel

I 1949 slutta Noreg seg til Atlanterhavspakta (A-pakta), forløparen til Nato. To stortingsrepresentantar som stilte seg kritisk til det, var Høgres formann Carl Joachim Hambro og Olav Oksvik frå Arbeidarpartiet (Ap). Kva var samnemnaren for at dei, frå så ulike parti, likevel kom til å stå kvarandre nær som Nato-motstandarar? Svaret er å finne i formuleringa nasjonal suverenitet – som sams overideologi.

Det høver å starte med Hambro-sitatet som Høgrefolk aldri siterer. Det er frå året etter at Noreg underteikna A-pakta: [Vi har fått] «en ledelse av vår utenrikspolitikk som ligger utenfor landet og landets grenser.» Hambro hadde òg eit skjerpande tillegg: Med støtte frå andre representantar gav han det råd at Noreg i Nato skulle «møte opp med en mistenksom aktpågivenhet også overfor våre allierte». Det er eit poeng at Hambros ord fall i Den utvida utanriks- og konstitusjonskomiteen der det var referatforbod. Dei sensasjonelle orda nådde ikkje folkeopinionen.

Formuleringa «Nato-føydalismen» kan vel provoserer dei som sakralisererer alliansen som ankerfestet for norsk tryggingspolitikk, men den har dekning i internasjonal allianseforsking, der to termar blir brukt: entrapment og abandonment. Fellesingrediensen er frykt. Det første ordet indikerer frykt for dei bindingar som kan ligge i å bli fanga i ein stormaktsallianse, ein asymmetrisk maktrelasjon, der småstaten har minimal innverknad og må innordne seg større statars politikk. Høgremannen Hambro hadde dessutan lite til overs for marknadsføringa av Nato som ’demokratienes allianse’, det Ap-leiinga køyrde fram som lokkevimpel for tilslutning. Läs artikel

Artikeln publicerad i Klassekampen 8 maj 2017

FN borde överväga att skicka cirka 20 000 soldater och 4 000 poliser till Ukraina i ett försök att lösa krisen där. Soldaterna bör hämtas från länder som inte är anslutna till Nato, bland annat Sverige, enligt en expert.