Månad: mars 2018

Republikens president Sauli Niinistö träffade EU-ledare i Bryssel onsdagen den 28 mars 2018. Under sitt besök träffade presidenten Antonio Tajani, Europaparlamentets talman, Federica Mogherini, EU:s höga representant och Jean-Claude Juncker, Europeiska kommissionens ordförande.

Under dagen diskuterades brett relationerna mellan EU och Ryssland samt flera EU-länders utvisningar av ryska diplomater till följd av nervgasattacken i Salisbury.

”Vi måste komma ihåg att behandlingen i Europeiska rådet och de efterföljande nationella behandlingarna inte var någon straffprocess eller rättegång, utan politisk verksamhet. I förhållande till detta och från dessa utgångspunkter tog också Finland sitt beslut”, kommenterade president Niinistö när han träffade finländska medier på eftermiddagen efter diskussionerna.

President Niinistö betonade igen betydelsen av dialogen och påpekade att dialogen med Ryssland fortsatte också efter händelserna på Krim. ”Nästan alla har bekräftat att dialogen behövs nu och framöver. Detta var ett starkt tema i diskussionerna mellan mig och Juncker. Vi måste i alla fall kunna diskutera – om klyftan mellan Ryssland och väst har blivit större, får den inte öka ytterligare.  Därför är det värt  att diskutera.” Läs pressmeddelande

Filosofie doktor  Tapani Suominen ställer frågan om de yngre generationerna i Finland  och  Sverige inte längre känner till den enastående solidaritet som svenskarna visade Finland  1939-1940.

Sveriges hjälp till Finland under vinterkriget var i själva verket mycket omfattande. När kriget bröt ut förklarade Sverige sig inte neutralt. Detta möjliggjorde att landet kunde ge sin granne ekonomisk hjälp och vapen samt tillåta värvning av frivilliga. Beloppet av krigstida krediter till Finland var 230 miljoner, något som motsvarade över hälften av Finlands budget  (1938). Läs artikel

Under ubåtsjakten vid Hårsfjärden var Ingvar Carlsson vice statsminister och efter mordet på Olof Palme övertog han statsministerposten. Carlsson var även en pådrivande kraft bakom 1995 års ubåtsutredning och i sina memoarer riktar han skarp kritik mot hur ubåtsfrågan hanterades.

Inför publiceringen av »Sanningen på spåret« fick den pensionerade statsmannen ta del av det underlag som visar hur marinen förde beslutsfattare och allmänhet bakom ljuset. Ingvar Carlsson studerade det tidigare hemligstämplade materialet med stort intresse och ställde följdfrågor som visade att han än i dag hade händelserna i färskt minne.[…]

Ser jag tillbaka på hur jag själv agerade har jag ganska rent samvete och den som läser vad jag skrev i min bok bibringas en ganska god uppfattning om ubåtshysterin. Jag är väldigt kritisk mot medierna. Jag förstår inte att de bara spelade med.[…]

Samtidigt uppehåller du dig vid nationalitetsfrågan. Men den är egentligen irrelevant, eftersom man överhuvudtaget saknade belägg för främmande undervattensverksamhet.

– Jag finner det märkligt att underlaget för påstådda ubåtskränkningar gång på gång visar sig bristfälligt och att tidigare slutsatser måste omprövas. Det är illa nog. När det gäller nationalitetsbedömningar tillkommer emellertid ytterligare en dimension av mycket allvarlig karaktär. Om företrädare för Sverige, utan ordentlig bevisföring, anklagar en främmande makt för att ha kränkt våra vatten, riskerar vi att minska tilltron till vår säkerhetspolitik.

Den alltid lika lugne och metodiske Ingvar Carlsson reser sig för att gå. Men på väg ut stannar han till för ett ögonblick, och säger:

– Man vilseledde regeringen och man vilseledde kommissionen och det är klart att det är upprörande. Läs intervjun

Värnplikten i Finland har aldrig behövt återinföras efter någon experimentiell paus och är en obligatorisk självklarhet som man över lag är positivt inställd till. Om inte majoriteten av folket tillsammans försvarar landet och ser till att det fungerar, vem ska då göra det?

Syftet är solklart. Välformulerat ur finska Försvarsmaktens värnpliktsinformation: “Under din tid som värnpliktig får du utbildning, med vars hjälp du effektivt kan försvara Finland” och “Värnplikten är ett kostnadseffektivt sätt att producera en stor och prestationsduglig reserv.”

Efter de senaste “Uppbåden” (landsomfattande mönstring) inledde i januari ca 12 500 värnpliktiga sin 165, 255 eller 347 dygn långa tjänstgöring.

Det är ett lagstadgat krav på varje finsk man medan det för kvinnor är en frivillig möjlighet. En allt populärare möjlighet har det visat sig för antalet kvinnor som söker och genomför militärtjänst ökar! Under 00-talet låg siffran på i snitt 484 och har sedan dess nästan årligen satt nytt rekord. 2017 var andelen kvinnor 1 126 och för i år hela 1 516. Läs artikel

Bolaget Cybaero mörkade flera kritiska brister med ett militärt drönarsystem. Det visar nya uppgifter som SvD tagit del av. De uppgifter som bolaget släppte fick aktien att rusa.

– Att undanhålla den här typen av information är förstås väldigt allvarligt, säger Joakim Bornold, Nordnet.

Tester av börsnoterade Cybaeros nya drönarsystem på en Visbykorvett framställdes som en framgång, där marinens krav och förväntningar uppfylldes helt. Det var det officiella beskedet från bolaget efter en rad avancerade tester hos Försvarsmakten i slutet av april 2016.[…]

Men SvD kan avslöja nya uppgifter som visar att testerna i själva verket visade på flera allvarliga brister, information som aldrig offentliggjordes av Cybaero. Informationen framkommer i en rapport skriven av Sjöstridsskolan hos Försvarsmakten i juli 2016, som SvD tagit del av. Inte heller efter att rapporten blivit klar uppdaterade Cybaero aktieägarna om att det fanns allvarlig kritik mot drönarsystemet. Läs artikel

Ett angrepp mot Sverige behöver inte bara ske med militära medel. Modern krigföring handlar också om att destabilisera motståndarens samhällsfunktioner. Enligt en rapport från FOI ställer detta säkerhets- och underrättelsetjänsten inför nygamla utmaningar som kräver ökat samarbete.

Kraftfull teknik kombinerat med allt mer sårbara samhällen har gjort att icke-militära medel har fått en allt större roll i mellanstatliga konflikter. Antagonistiska aktörer har i dag goda möjligheter att utöva påverkan mot andra länders utrikes- och säkerhetspolitik utan att korsa tröskeln för väpnat angrepp, så kallad hybridkrigföring. Ett exempel på detta är cyberattackerna på Ukrainas elsystem som släckte ner delar av landet 2015 och 2016. Läs artikel

Hela rapporten kan läsas här.

The evidence is in: the missile defense system that the United States and its allies rely on is a lemon.

On March 25, Houthi forces in Yemen fired seven missiles at Riyadh. Saudi Arabia confirmed the launches and asserted that it successfully intercepted all seven.

This wasn’t true. It’s not just that falling debris in Riyadh killed at least one person and sent two more to the hospital. There’s no evidence that Saudi Arabia intercepted any missiles at all. And that raises uncomfortable questions not just about the Saudis, but about the United States, which seems to have sold them — and its own public — a lemon of a missile defense system. Läs artikel

Allmänheten har rätt att bättre få veta vad svenska militärer gör i Irak. Större insyn är särskilt viktigt eftersom Sverige riskerar att hamna på ena sidan i en stormaktskonflikt mellan USA och Ryssland.

I Mellanöstern rasar flera krig samtidigt. Ryssland och USA deltar med egna styrkor och via sina respektive allierade. Regionala stormakter som Turkiet, Iran och Saudiarabien deltar både med egna styrkor och genom olika etniska och religiösa grupper.Läs artikel