Hva skal norske soldater gjøre i Niger? dagbladet.no

I en kort melding fra Statsministerens kontor 9. februar ble det opplyst at det nå er kommet på plass en avtale om status for de norske styrkene som driver med kapasitetsbygging i Niger.

Hva dette innebærer er foreløpig ikke klart. Vi vet ikke om norske soldater allerede er på plass i Niger eller om dette er en utplassering som planlegges. Hvilke styrker det er snakk om og hvor mange vet vi heller ikke. Det vi vet er at dette ifølge Statsministerens kontor er et kapasitetsbyggings oppdrag hvor norske soldater skal bidra med trening og andre former for militær opplæring […]

Er dette noe vi bør være med på, og hvis ja, på hvilken måte? Hva kan oppnås med militære virkemidler i denne delen av verden og hvilke fallgruver kan vi komme til å støte på? […]

USA jakter terrorister i ørkenen sammen med Frankrike. Italia gikk nylig også inn i Niger med 470 soldater. De er der for å prøve å strupe migrasjons og flyktningrutene, mens de tyske troppene, i hvert fall offisielt, er der for å støtte FN-operasjonen som pågår i nabolandet Mali.Läs artikel

Stormaktene forbereder seg på fullskala krig, aldrimer.no

USAs og NATOs teknologiske forsprang minker, og stormaktene ruster seg for fullskala krig. Det er sentrale funn i den årlige internasjonal rapporten Military Balance. Et sentralt funn i den nye analysen er at USA og dets alliertes teknologiske forsprang innen forsvarssektoren minker. Viseadministrerende direktør ved instituttet, Kori Schake, påpeker at det andre hovedfunnet er at verdens stormakter ruster seg for fullskala krig.

– Det er et nytt funn som det er grunn til å dvele ved, sier hun til den amerikanske nettavisen Defense One […]

Rapporten Military Balance peker også på at Kina fortsetter sin militære storsatsing for fullt. I løpet av inneværende år mener IISS-analytiker Douglas Barrie at Kina vil ha et nytt luft-til-luft missil operativt.Läs artikel

Utrikesminister Margot Wallström på fråga om Natos försvarsgarantier, riksdagen.se

I regeringens deklaration vid den utrikespolitiska debatten i riksdagen den 14 februari konstateras att Sveriges säkerhetspolitiska linje ligger fast. Vår militära alliansfrihet tjänar oss väl och bidrar till stabilitet och säkerhet i norra Europa. Den förutsätter en aktiv, bred och ansvarsfull utrikes- och säkerhetspolitik i kombination med fördjupade försvarssamarbeten, särskilt med Finland, och en trovärdig nationell försvarsförmåga.

Med den militära alliansfriheten som grund bygger vi säkerhet i samarbete med andra. Vårt fördjupade partnerskap med Nato är en viktig del i detta. Läs protokollet

Försvaret väntas begära mer pengar, Aftonbladet

Försvarsmakten väntas i dag begära mer pengar av regeringen i sitt budgetunderlag. Den senaste anslagshöjningen bedöms inte räcka […]

– Om vi behöver lägga mer på beredskap och insatser så vill jag kunna använda ekonomin för det utan att den ligger fast i ambitioner i överenskommelse, sade Bydén då.

Enligt honom så finns inte längre några ”reserver och marginaler”. ÖB uppgav att han fått skjuta upp vissa inköp av materiel, övningar och investeringar som inte påverkar krigsförbandens duglighet.

Nyligen presenterades utredningen om Försvarsmaktens långsiktiga materielbehov fram till 2030. I den bedömdes att Försvarsmaktens budget enbart för vidmakthållandet av befintlig materiel och materielunderhåll för 2018-2025 är underfinansierad med åtminstone sex miljarder kronor. Oförutsedda kostnadsökningar är ett ständigt problem för planeringen av försvarsbudgeten. Materielutredningen konstaterade att materielunderhållskostnaderna har ökat med över 300 procent från 2012 till 2017 och förväntas öka ytterligare fram till 2025. Läs artikel