Månad: mars 2018

Etterretningsoffiserer fra sentrale NATO-land var torsdag 8. mars samlet på Ramstein Air Base i Tyskland. Formålet var å utarbeide en ny strategi for etterretningsarbeidet i lys av etableringen av NATOs nye Atlanterhavskommando. Den norske Etterretningstjenesten var ikke invitert. […]

Fra det allierte samarbeidet om jakten på russiske ubåter i Nord-Atlanteren og Barentshavet vet vi at det ikke er jevnbydighet mellom hva som deles når et stort land samarbeider med et lite. Norge deler mye og nesten alt det vi får inn av etterretning, men kravet er normalt at informasjonsflyten skal være under nasjonal kontroll og at informasjonen deles i ettertid. USA deler lite tilbake dersom det er informasjon og data som hentes inn av US Navys flåte av P-8A Poseidon overvåkingsfly eller fra andre amerikanske sensorplattformer. Det betyr at det Norge selv ikke henter inn av etterretning, er det ingen automatikk i at vi får kunnskap om.[…]

Det er liten tvil om at den beste løsningen er at Norge leverer tilfredsstillende nasjonalt på egen forsvarsevne og etterretningsarbeid i nord. Men vi må samtidig erkjenne at forsvarsevnen fortsatt er under enhver kritikk og at vi er helt prisgitt alliert hjelp dersom det virkelig gjelder. Når landets politikere har stilt seg slik slik de har gjort, nytter det ikke å være sikkerhetspolitiske primadonnaer i bilaterale møter og samtidig skryte utad av at vi er verdensmestere. Da er det viktigere å søke konstruktive løsninger som gjør at Norge blir tilfredsstillende beskyttet og samtidig får tilgang til viktig etterretning. Läs artikel

[…] Ingen annan internationell aktör har dock erkänt Rysslands anspråk på Krim. Det internationella samfundet har tvärtom starkt fördömt brotten mot folkrätten och den pågående militariseringen av Krim.

FN:s generalförsamling har antagit en rad resolutioner som bekräftar Ukrainas territoriella integritet. Tillsammans med länder som USA, Kanada och Norge har EU valt att inte erkänna den olagliga annekteringen samt infört sanktionsregimer riktade mot personer och aktörer som har främjat denna.

Även byggandet av en bro över Kertjsundet kommer att ses i ljuset av detta. EU har avseende Krim infört förbud mot handel och investeringar, samt restriktioner för resor och turism. EU erkänner inte heller av Ryssland anordnade val på Krim.   Vi kommer inte att låta Krim försvinna från den internationella dagordningen. Därför gör EU:s höga representant Federica Mogherini å EU:s vägnar ett årligt uttalande om Krim. Restriktioner och sanktioner kommer att bibehållas så länge som den olagliga annekteringen fortsätter.

Den olagliga annekteringen av Krim försämrar inte bara säkerhetsläget i Svartahavsområdet, utan får återverkningar även långt bortom regionen. Ockupationen och den pågående ryska militära aggressionen i Donbass utgör brott mot hela den europeiska säkerhetsordningen – de regler och principer som har legat till grund för stabilitet och säkerhet i Europa sedan slutet av kalla kriget.Läs artikel

Vi återpublicerar här en debattartikel från 12 september 2014:

Den regering som tillträder efter valet i höst bör, oavsett om den leds av Fredrik Reinfeldt eller Stefan Löfven, återinföra en allmän värnplikt för både män och kvinnor.

För fem år sedan avskaffade Sverige, som enda land i Norden, värnplikten i fredstid. Det historiska riksdagsbeslutet fattades med bara tre rösters majoritet och utan att ha föregåtts av en ingående offentlig debatt om vad vi vill med vårt försvar. Konsekvenserna ger anledning till oro, inte bara för försvarets personalförsörjning utan även när det gäller försvarets sammanhållande och socialiserande funktion.

Värnplikten har ett starkt fokligt stöd. Enligt en undersökning gjord av Novus i januari 2014 anser 59 procent av de tillfrågade att det var en dålig idé att avskaffa värnplikten. En mätningen som alltså gjordes före händelserna i Ukraina. Läs artikel

[…] Genom den återinförda värnplikten blir rekryteringsunderlaget dessutom betydligt bredare och större igen. Unga män och kvinnor från hela landet och från alla olika delar av samhället innebär avsevärt större möjligheter att få in andra kategorier än de som söker yrket på frivillig basis i dag. Ett av problemen med att rekrytera officerare från dagens anställda soldater och sjömän är att många tyvärr saknar kompletta gymnasiebetyg och därmed formell behörighet för officersyrket.

Utöver detta finns andra vinster som inte ska förringas. Det handlar om den svenska försvarsviljan. Genom värnplikten knyts folket närmare Försvarsmakten och förståelsen för varför vi måste ha ett fungerande försvar ökar. Den bristande förståelsen är ett problem i vårt samhälle i dag då allt för många, både unga och gamla, tar vår fred och frihet för given då det finns en allt för utbredd ”någonannanism”. Det vill säga, att det säkert finns någon annan som kan göra det jobbiga och farliga så att jag själv slipper. Läs  ledaren

Under veckan genomförde 17:e bevakningsbåtkompaniet en samövning med personal och enheter ur 33:e minröjningsdivisionen och 34:e underhållsdivisionen. Övningarna genomfördes strax utanför Göteborg och innehöll moment som skarpskjutning, minröjning och flera olika logistiska delar.

17:e bevakningsbåtkompaniet tillhör Amfibieregementet i Göteborg medan 33:e minröjningsdivisionen och 34:e underhållsdivisionen tillhör Tredje sjöstridsflottiljen i Karlskrona. Det är mycket som skiljer de olika enheterna men faktum är att det också finns stora likheter – framför allt är alla tre krigsförband i marinen. De har gemensamma beröringspunkter och behöver därför öva tillsammans. Läs pressmeddelande

Regeringen och ansvariga myndigheter har inte skapat tillräckliga förutsättningar för en väl fungerande livsmedels- och läkemedelsförsörjning i händelse av kris. Bland annat behövs det tydligare mål och ansvarsfördelning, konstaterar Riksrevisionen.

Forsvarsbudsjettet har de siste årene gjennomgått en sterk utvikling. I løpet av bare 11 år har det vokst fra 31 milliarder kroner i 2007 til 55 mrd. i 2018. Regjeringen er ikke i tvil om at utviklingen innebærer en «historisk satsing».

Samtidig virker det som om problemene står i kø, når det gjelder mange av de operative kapasitetene i Forsvaret:

• Hæren er svært liten. Bare drøyt 1000 profesjonelle soldater kan stille til kamp. Om man tar med de vernepliktige, kan tallet dobles, rundt regnet.
• Luftforsvaret har få operative kampfly.
• Hæren har få operative stridsvogner.
• Hæren har for tiden nesten ikke artilleri tilgjengelig (M109-systemet er fra 1960-tallet). Det er bestilt inn 24 nye skyts, men også det tallet er lavt. Finland har f.eks. nesten 1000 skyts.
• Hæren kan bli stående helt uten transporthelikoptre.
• Marinen får om noen år bare fem kampklare overflatefartøy (fregattene). Korvettene skal fases ut.
• NH-90-skandalen fører til at fregattene hemmes sterkt, ettersom helikoptrene er svært viktige for ubåtjakt.
• Det er generelt svært lite luftvern tilgjengelig. Det gjelder både hæravdelinger og ifm sikring av baser.
• Heimevernet er kuttet fra 45.000 mann til 40.000. Går man noen år tilbake i tid, var HV 90.000 mann stort.
• Norge skal anskaffe fire nye ubåter. Det lave antallet er blitt omtalt som «en styrt avvikling» av ubåtmiljøet.
• De maritime overvåkingsflyene (MPA) har hatt betydelige utfordringer med å få til nok operative tokt. Läs artikel

[…] Från svensk sida har vi noterat premiärminister Theresa Mays bedömning att nervgiftet ifråga är av en typ som utvecklats som ett kemiskt vapen i Sovjetunionen och senare övertagits av Ryssland, och att rysk inblandning i dådet ter sig som högst sannolik. Vi har också varit tydliga med att all användning av kemiska vapen är oacceptabel.
Vi har vidare stött Storbritanniens begäran att frågan ska behandlas i FN:s säkerhetsråd i dag. Vi ställer oss också bakom det brittiska kravet att Ryssland måste förklara hur detta nervgift kunde komma att användas vid mordförsök i Storbritannien.
Det är nu centralt att de ansvariga för detta dåd ställs till svars. Läs pressmeddelande

[…] Finland in particular provides a unique viewpoint, as it, too, has a total defense plan. But unlike Sweden, it never dismantled that plan after the Cold War. In a recent interview, Finnish Defence Policy Director-General Janne Kuusela told Defense News he wouldn’t put a similar timeline for when aid might come, but acknowledged that his country has to plan to take care of itself in case of an invasion.

“It’s not going to be an easy walk to try and invade us,” Kuusela said. “Any potential aggressor has to think about that twice before entering Finland.”

Ultimately, the goal of the Swedish commission is to get to that point, as well, but the question of time is now a factor. The commission’s plans call for Sweden’s total defense concept to be up and running by 2025, a long time given how quickly geopolitics have shifted in recent years.

“Give us time, give us plans, give us exercises, give us people, and we can do” what is needed, von Sydow said. “We need time, but we will do as much as possible.”Läs artikel

Bilateral samverkan mellan Svenska livgardet och Gardesjägarregementet under Kehä 118-övningarna Målsättningen med den lokala Kehä 118-försvarsövningen har varit att utveckla personalens kompetens och samverkan mellan myndigheterna lokalt och inom den lokala bataljonens uppgifter. Den militärpolispluton från Svenska livgardet som har deltagit i övningen har också gjort det möjligt att utveckla den bilaterala verksamheten mellan Gardesjägarregementet och Svenska livgardet. Läs pressmeddelande

De siste årene har fiendebildet av Russland vokst, og regimet blitt vanskeligere å forsvare […]

For oss som jobber med russisk utenriks- og sikkerhetspolitikk, har det vært et poeng å nyansere noe av kritikken mot nabolandet ved å vise til hvordan verden ser ut fra Kreml. Anneksjonen av Krim i 2014 var for eksempel uten tvil folkerettsstridig, men neppe et tegn på en ny nasjonalistisk og/eller ekspansjonistisk imperialisme. Krim står helt spesielt i russisk identitet, og kan ikke sammenlignes med eksempelvis de baltiske statene – slik noen har gjort i diverse fryktscenarioer. […]

Forrige tirsdag lanserte den uavhengige FN-kommisjonen for Syria en rapport om overgrep mot sivile.

Den konkluderer med at både russiske og amerikanske angrep har blitt utført med for lite hensyn til risikoen mot sivile. Et russisk angrep i november 2017 førte til minst 84 døde, et amerikansk angrep i mars 2017 minst 150. Begge land bør kritiseres nedenom og hjem. Likevel er kritikken mot Russland mer synlig i media, noe de dessverre kan spille på for å undergrave den. Läs artikel