Magnus Jacob Crusenstolpe (1795–1865) växte upp i den radikala staden Jönköping. Han utbildade sig till jurist och blev snabbt, men kortvarigt, Karl XIV Johans gunstling. Crusenstolpe är väl mest känd för att ha orsakat kravaller, efter att ha blivit dömd till ett långt fängelsestraff, när han 1838 bröt mot tryckfrihetsförordningens straffbestämmelse om publicering av lastligt yttrande om konungens höga person eller gärningar.
I historikern Bo Hammarlunds bok Den aristokratiske rebellen (Dialogos 2017) lyfts en annan sida av Crusenstolpe fram. Det var inte ovanligt att den tidens nationalliberaler motsatte sig 1812 års politik (bland annat därför att den medförde inhemsk repression, angrepp på tryckfriheten etc.). Men de var också pådrivande för folkbeväpning. I försvarsfrågan tog adelsmannen Crusenstolpe således initiativ till en höjning av anslagen till försvaret med betydande belopp vid 1828–30 års riksdag.