Månad: april 2018

Från Erlander till Wictorin, generallöjtnant Carl Björeman

av

Generallöjtnant Carl Björeman sammanfattar en tes som han driver i sin senaste bok Sex överbefälhavare söker en roll:

Statsminister Tage Erlander startade 1949 nedbbrytningen av det nationella svenska försvaret. ÖB Owe Wictorin gav i mitten på 1990-talet statsmakterna argument för att oåterkalleligen fullfölja förstörelsen.

  1. I samband med att statsministern 1949 gav direktiv till 1949 års försvarsutredning angav han att flygvapnet vore vår första försvarslinje. Hans tydliga avsikt var att sätta makt bakom sina ord. Men Koreakriget hindrade detta. Först 40 år senare var tiden mogen för att öppet frånta det territoriella försvaret– byggt på markförsvar och värnplikt – dess tidigare dominans.
  2. ÖB Owe Wiktorins extrema argument fick statsmakternas stöd:

”Lägg ner territorialförsvaret, minska markstridskrafterna. satsa på flygvapnet och JAS.”

Statsmakterna har enligt min mening med ödesdigra konsekvenser genomdrivit statsminister Tage Erlanders oprövade hugskott.

Splits on Russia in German left risk undermining Merkel, uk.reuters.com

av

Germany’s decision to expel Russian diplomats has split the Social Democrats (SPD), Chancellor Angela Merkel’s coalition partner, undermining her tough stance on Moscow just two weeks into a new government.

Berlin is sending four diplomats back to Russia, joining other European states, the United States and others in a concerted response to a nerve agent attack on a former Russian spy in England which Britain blames on Russia. Moscow denies any involvement.

“We must do everything possible to prevent a new Cold War with Russia,” Social Democrat Gernot Erler, government coordinator for Russia, told the Passauer Neue Presse.

He said Germany had a clear and unshakeable position, “but we want to stay in dialogue with Moscow”. Läs artikel

Se även artikeln i tysk press.

Säkerhetspolisen får nytt uppdrag inom säkerhetsskydd, sakerhetspolisen.se

av

Från den 1 april gäller nya regler vid vissa typer av utkontraktering, eller outsourcing. För Säkerhetspolisen innebär det att man får ett nytt uppdrag och rätt att ytterst stoppa en upphandling som kan vara skadlig för rikets säkerhet.

 – Säkerhetspolisen välkomnar de nya reglerna. De ger oss bättre möjligheter att förebygga att skyddsvärden med betydelse för rikets säkerhet exponeras, en sårbarhet som vi har pekat på under flera år, säger Linda Escar, biträdande enhetschef för säkerhetsskydd.[…]
Innan upphandlingsprocessen inleds ska myndigheten göra en särskild säkerhetsanalys för att dokumentera vilka hemliga uppgifter leverantören kan få ta del av. Sedan ska myndigheten samråda med sin tillsynsmyndighet, det vill säga Säkerhetspolisen eller Försvarsmakten. Läs pressmeddelande

The ‘Unwilling or Unable’ Test: Has it Been, and Could it be, Accepted? Oliver Corten, cambridge.org

av

On 23 September 2014, the United States of America sent a letter to the Security Council justifying the launch of an air campaign against the Islamic State of Iraq and the Levant (ISIL) on Syrian territory. In this letter, the US referred to a formula that appeared a few years ago in certain scholarly writings: the ‘unwilling or unable’ test. The aim of this article is to show that this test has not been accepted by the international community of states as a whole in the Syrian case. It is also to stress that such an acceptance would lead to a radical transformation of the jus contra bellum regime, one that a large majority of states is probably not ready to accept. Läs artikel

Angående hybrid- och cyberhoten, Anders Björnsson

av

Hybridkrigföring som en form av icke-konventionellt angrepp på en stat och dess befolkning är ett populärt tema i de säkerhets- och försvarspolitiska miljöerna. Här handlar det om att sätta ett fiendeland ur spel genom andra medel än rent militära eller genom en kombination av militära och icke-militära. Man tänker sig att det moderna samhällets sårbarhet är sådan att detta går att manipulera och sabotera utifrån, till sammanbrottets gräns. För en angripare skulle förloppet kunna te sig som en billigare lösning än en fullskalig insats av uteslutande invasionstrupper. Landets infrastruktur kan bryta samman utan att det behöver bombas sönder, och politiska vinster kan nås med förhållandevis mindre fasa och förödelse. Kanske det angripna landets befolkning helt enkelt svälter ihjäl, medan mycket annat – natur och byggnader, vägar och broar – förblir vid det gamla.

Läs mer

Försvarsminister Tone Skoger: A Norwegian Perspective on the Threat and the Role of NATO and the EU in Dealing with the Threat

av

In serious crisis or war, Norway will relyheavily on Allied reinforcements. We welcome a somewhat increased Allied presence in the north. In the autumn we will host exercise Trident Juncture with 35 000 participants, the largest Allied exercise in Norway for years. These activities strengthen collective defence.

In view of Russia’s policies in the Ukraine, Norway has aligned herself closely with the EU-sanctions policy, and NATO’s suspension of practical military cooperation. At the same time we aim for a balanced approach. We have a long history of practical cooperation with Russia in the north, in areas like fisheries, and people-to-people. We continue to cooperate with Russia in certain areas, including the border guard, search and rescue, the Incidents at Sea-agreement, – and a hotline between Joint Operational Headquarters in Bodø and the Northern Fleet. This is our contribution to regional stability in the north.[…]

Another key issue is related to the new European Defence Fund. For Norway, it is important that we are invited to participate in the second part of this fund, – the European Defence Industrial Development Program (EDIDP). Our participation here would benefit all parties involved in this program, for a number of reasons:

Firstly, Norwegian defence industry is high-tech and internationally competitive, playing an important role in the European defence industry supply chain. Läs talet

Ny værnepligt er vores bud, defencewatch.dk

av

Forsvarschef Bjørn Bisserup står helt bag den nye værnepligt, som skal resultere i opstillingen af en ny totalforsvarsstyrke med fokus rettet på bevogtning af vital infrastruktur den dag hvor NATO-tropper skal bruge Danmark som opmarchområde i en krisesituation.

“Det er vores bud på, hvordan man kan udnytte den værnepligt, der er her i landet. I dag består værnepligten af tre måneders rekrutuddannelse og en fjerde måned med en beredskabsuddannelse, hvorefter vi hjemsender de værnepligtige. I den fremtidige værnepligt får de fire måneders uddannelse målrettet mod bevogtningsopgaver. Vi hjemsender dem i enheder med en delvis føringsstruktur tilknyttet, og de kan genindkaldes til bevogtningsopgaver på relevante opgaver. Og vi indkøber det udstyr, de i givet fald skal bruge.” Läs artikel