Månad: april 2018

The following is an unofficial translation of the full text of a joint declaration signed and issued by South Korean President Moon Jae-in and North Korean leader Kim Jong-un at the end of their bilateral summit held Friday at the Joint Security Area of Panmunjom inside the heavily-fortified Demilitarized Zone that divides the two Koreas.

Panmunjeom Declaration for Peace, Prosperity and Unification of the Korean Peninsula

During this momentous period of historical transformation on the Korean Peninsula, reflecting the enduring aspiration of the Korean people for peace, prosperity and unification, President Moon Jae-in of the Republic of Korea and Chairman Kim Jong Un of the State Affairs Commission of the Democratic People’s Republic of Korea held an Inter-Korean Summit Meeting at the ‘Peace House’ at Panmunjeom on April 27, 2018.

The two leaders solemnly declared before the 80 million Korean people and the whole world that there will be no more war on the Korean Peninsula and thus a new era of peace has begun. Läs deklarationen

Utredningen om en rättslig reglering av försvarssamarbetet med Finland (Fö 2017:01) har haft i uppdrag att se över vissa delar av de rättsliga förutsättningarna för Sveriges försvarssamarbete med Finland, med utgångspunkt i den analys av regeringsformens reglering som görs i Förutsättningsutredningens betänkande (Förutsättningar enligt regeringsformen för fördjupat försvarssamarbeten, SOU 2016:64).[…]

Förslag till lag (2019:0000) om operativt militärt stöd mellan Sverige och Finland  Härigenom föreskrivs följande.

1 §    Regeringen får på begäran av Finland sätta in svenska väpnade styrkor för att stödja Finland med att i enlighet med internationell rätt hindra kränkningar av finskt territorium.

2 §    Regeringen får begära stöd av Finland i form av militära styrkor 1. för att i enlighet med internationell rätt möta ett väpnat angrepp mot Sverige, om Sverige är i krig eller krigsfara eller det råder sådana extraordinära förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara som Sverige har befunnit sig i, eller 2. för att i enlighet med internationell rätt hindra kränkningar av svenskt territorium i fred eller under krig mellan främmande stater.  Stöd enligt första stycket får innebära att sådana förvaltningsuppgifter, inklusive uppgifter som innefattar myndighetsutövning, som är nödvändiga för ett verksamt stöd, överlämnas till finska myndigheter.

3 §    Regeringen får besluta att finska militära styrkor som lämnar stöd enligt 2 § ska ha följande befogenheter: 1. de befogenheter som skyddsvakt har enligt 11–14 §§ skyddslagen (2010:305),  2. befogenheter enligt 10 § första stycket 1, 2 och 4 och andra stycket polislagen (1984:387), när de tjänstgör för bevakning och för att upprätthålla ordning inom styrkan,

Författningsförslag SOU 2018:31. Läs förslaget

Försvarsutskottet anser att ansvaret för att vidmakthålla Försvarsmaktens materiel ska föras över till Försvarsmakten och att befintliga övnings- och skjutfält inte ska få avvecklas. Utskottet föreslår därför att riksdagen riktar två uppmaningar till regeringen om detta. S och V reserverar sig mot förslagen.

I dag finns begränsningar när det gäller överbefälhavarens kontroll över Försvarsmaktens materiel och möjligheten att prioritera hur den ska användas. Det är i nuläget Försvarets materielverk som har ansvaret för att vidmakthålla Försvarsmaktens materiel, för att kunna göra effektiva upphandlingar. Men enligt försvarsutskottet bör ansvaret för försvarsmaterielen föras över till Försvarsmakten i stället. Utskottet anser att möjligheten att kunna hantera Sveriges beredskap på ett effektivt sätt är viktigare än eventuell ökad effektivitet vid upphandlingar. […]

Försvarsutskottet har tidigare påtalat hur viktigt det är att Försvarsmakten får goda förutsättningar att öva. Därför är det viktigt att regeringen arbetar för att säkra Försvarsmaktens tillgång till skjutfält och övningsområden. Utskottet anser att det bör införas ett tillfälligt stopp, ett så kallat moratorium, mot att avveckla befintliga övnings- och skjutfält och föreslår att riksdagen riktar en uppmaning till regeringen om detta.Läs pressmeddelande

[…] I 2004 valgte man at sænke værnepligten fra 12 til 4 måneder i den naive tro, at vi ikke ville få brug for en mobiliseringshær igen og vi til al evighed ville kunne klare os med en lille ekspeditionsstyrke. Men med en Putin, der rasler med sablen mod øst, er der mere end før behov for en dansk hær, der kan forsvare os og vores allierede, og her kommer man ikke særlig langt med en hær, der minder mere om en avanceret milits.

Her spiller værnepligten en afgørende rolle både som afskrækkelse og som en del af det danske Totalforsvar, men det kræver en mere omfattende uddannelse end den, som man kan nå på 4 måneder.

Derfor ønsker vi, at værnepligten igen bliver på 12 måneder.

Dette vil ikke blot gøre det langt lettere for unge mennesker at planlægge deres tid som værnepligtige, hvis de vælger at bruge deres sabbatår på det. Det vil også gøre dem til langt dygtigere soldater, idet de kan få en fuld funktionsuddannelse.  Værnepligten styrker det danske forsvar militært, den samler landet på tværs af skel og er mere relevant end nogensinde med truslen fra øst.

Ved at hæve værnepligtsperioden til 12 måneder vil vi få et uvurderligt redskab til at forsvare Danmark. Läs artikel

General Bydén pratade också om det säkerhetspolitiska läget i omvärlden.

– Det kan verka dramatiskt just nu, men sannolikheten för ett väpnat angrepp mot Sverige är låg.

– Man ska inte gå omkring och vara rädd, men gärna följa med i utvecklingen i omvärlden. Det finns ett antal oroshärdar som det finns anledning att vara uppmärksam på. Skulle en konflikt uppstå i vår närhet kommer vi att bli en del av den. Det är den säkerhetspolitiska lösningen – vi ska ge stöd och vi ska ta emot stöd. […]

I försvarets perspektivstudie har man tittat på verksamheten fram till 2035.

– Vi märker att dagens försvar inte kommer att vara relevant när vi ser vad vi kommer att möta då, utan det behövs en ökad försvarsmakt. I det budgetunderlag vi lämnat in är vi tydliga med att vi behöver större resurser, både på kort och på lång sikt.

– Dagens försvarsanslag räcker inte riktigt till för att vi ska nå de mål som är satta. Efter år 2020 har vi stora investeringsbehov. Skjuter man inte till resurser kan vi inte bibehålla vår förmåga.

Enligt Micael Bydén har man under år 2019 ett behov av att öka försvarsanslaget med tre miljarder kronor, 2020 två miljarder och under 2021 nästan fem miljarder. Läs artikel

[…] Rysslands övergrepp mot Ukraina har lett väl motiverade fördömanden men också till överdrivna farhågor om risken för ryskt våld mot de baltiska staterna och Sverige. Många i Sverige vill numera skyndsamt krypa in under Nato täcket. Ett sådant steg skulle skärpa bipolariteten och ytterligare öka risken för gnistbildning och konflikt av misstag. Det vore, enligt min mening, klokare att fullfölja vår traditionella linje att som alliansfri verka för avspänning i vårt hörn av världen. Den hindrar oss inte att fördöma de ryska övergreppen i Ukraina. Som medlem i EU ska vi också lojalt följa den linje som EU intar, inklusive ekonomiska sanktioner så länge Minsk uppgörelsen inte genomförts. Jag tror en lösning av Ukrainakonflikten skulle vara möjlig. Den måste innefatta slut på rysk inblandning i östra Ukraina och internationell övervakning av gränsen. Krim förblir en del av Ryssland men utan internationellt erkännande. Ukraina måste klargöra att man inte söker anslutning till Nato, medan Ryssland måste acceptera associeringsavtalet mellan Ukraina och EU. De ekonomiska sanktionerna hävs. Läs intervjun

Årets upplaga av Viking – en datorsimulerad övning med syfte att utbilda civila, polis och militär i att leda och samverka i internationella freds- och krishanteringsinsatser – har nu avslutats. Deltagare, som deltagit på övningsplatsen i Kungsängen, tar med sig nyttiga erfarenheter hem.

Viking är en av världens största internationella övningar av fredsfrämjande verksamhet. Försvarsmakten, med hjälp av Folke Bernadotteakademin, Polismyndigheten och Försvarshögskolan, arrangerar på uppdrag av Sveriges regering övningen som har genomförts sedan 1999.

I år deltog omkring 2 500 personer och 80 organisationer från 60 länder, och övningen genomfördes i Enköping, Karlskrona, Kungsängen och Uppsala. Förutom Sverige deltog även Brasilien, Bulgarien, Finland, Irland och Serbien med varsin övningsplats. Läs pressmeddelande

The Trump adminsitration has repeatedly signalled its willingness to scuttle the Iran nuclear deal despite all indicators that Tehran is in compliance. Here, Kaveh L. Afrasiabi argues that between the legal hurdles and likely damage to U.S. reputation, pulling out now may be too costly for the Trump administration despite rhetoric to the contrary.

The future of Iran nuclear accord is uncertain following President Trump’s latest ultimatum that unless the accord’s  “terrible flaws” are fixed, the United States will withdraw from the multilateral agreement — one that has been endorsed by the UN Security Council and yet constantly vilified by Trump as a “disaster.”  Iran has categorically rejected the US’s bid to renegotiate the deal, known as the Joint Comprehensive Plan of Action (JCPOA), and Iranian officials have warned that they may resume full-scale nuclear work and reduce their cooperation with the UN’s atomic agency in response to U.S. non-compliance with the JCPOA.   Läs artikel

Svenskarnas förtroende för Försvarsmakten har ökat rejält. Det visar SOM-undersökningen 2017.
– Det är en exceptionell uppgång, som saknar motsvarighet bland andra myndigheter, säger Karl Ydén, universitetslektor vid Chalmers.[…]

För Försvarsmakten är ökningen i förtroende mellan 2016 och 2017 exceptionell. 2016 hade myndigheten negativa förtroendesiffror. 2017 hade istället förtroendesiffrorna stigit till 20 procent, enligt undersökningen. Andelen med stort förtroende hade ökat rejält, samtidigt som de med lågt förtroende minskade.[…]

Karl Ydén säger att det kan hänga ihop med försvarsmaktsövningen Aurora som genomfördes 2017 och som uppges ha ökat Sveriges militära förmåga.

– Rimligtvis uppmärksammas också försvaret mer nu i media än tidigare. Och många partier kommer återkommande med besked om olika satsningar. Vi har också en försvarsminister som går ut och pratar om försvarets ökade förmåga, säger han.

Han ser också att återinförandet av värnplikten kan bidra litegrann.

Fakta: Förtroendet för Försvarsmakten 2017:

Stort förtroende: 38 procent

Varken stort eller litet förtroende: 44 procent

Litet förtroende: 18 procent

Källa: SOM-institutet .       Läs artikel

Heimevernets nye sjef, generalmajor Eirik Kristoffersen, frykter at det lave antallet som avtjener verneplikt på sikt vil skape problemer for rekrutteringen til Heimevernet. – Skal det være slik at 85% slipper førstegangstjenesten, spør han. […]

Kristoffersen er også veldig klar over at han leder Forsvarets desidert største styrke – målt i antall soldater. Heimevernet består i dag av 40.000 soldater. Selv om de verken har fly, skip, stridsvogner eller andre tunge eller avanserte våpensystemer, erkjenner HV-sjefen at volumet i HV er viktig. Hæren har til sammenligning bare 1160 mann i kampbataljonene, pluss rundt 1000 vernepliktige.[…]

– Forsvaret kaller inn under 15% av årskullene. Tallene går opp i dag, men ikke på sikt og i forhold til geografisk tilhørighet.

Det at så få gjennomfører, kan det ha andre effekter? På forståelsen av hva man skal med Forsvaret? På forsvarsviljen?

– Vi har ikke sett resultatet av det vi vokste opp med da alle gjennomførte, og til i dag da 15% gjennomfører. Hva betyr tallene ? Går forsvarsviljen opp? Men dette står på agendaen i mange land, for eksempel Frankrike, Polen Tyskland og USA. Det er mange som snakker om dette. Det å ha et heimevern – en beredskap, mennesker som er sivile, men har gjennomført et militært løp. Det er billig, skaper forsvarsvilje, og knytter sammen stat, folk og militærmakt. Men det gjør noe med forsvarsforståelsen på sikt. Det er vanskelig å si hvordan det slår ut når 85% av kullene ikke kalles inn, sier Kristoffersen.

Generalmajoren poengterer også at samfunnet ber dem som avtjener verneplikt om mye. Først er det 12 måneders verneplikt, og for dem som går inn i HV, er det ytterligere sju måneder. Det er en betydelig innsats som dermed avkreves et ganske lite mindretall.

Bør vi kalle inn flere?

– Vi bør ta en diskusjon om hva vi vil med verneplikten. Jeg har veldig stor tro på den, men skal det være slik at 85% skal slippe den? Min oppfatning er at flere bør kalles inn for å sikre rekruttering på sikt. Vi kommer til å slite hvis vi ikke øker antallet. Forsvarsviljen derimot, den er jeg ikke så bekymret for. Läs artikel