Månad: april 2018

Frivilligorganisationernas roll i totalförsvaret återkom som en röd tråd genom konferensen. Nils Svartz, överdirektör för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har använt sig av dem i arbetet med broschyren ”Om kriget och krisen kommer” som ska delas ut till alla landets hushåll under krisberedskapsveckan 28 maj – 3 juni. Senast den producerade var 1983.[…]

Även i kommuners konkreta arbete med det civila totalförsvaret föreslog Nils Svartz att vända sig till frivilligorganisationerna för att hjälpa verksamheten i kris eller krig. Christina Malm berättade att det i årskullen 1999 finns 16 000 personer som skattat som friska och intresserade av försvaret men som inte kommer att bli kallade.
– Vi är otroligt glada över det. Förutom att vi talar om att de kan söka frivilligt hänvisar vi också till frivilligorganisationerna.

Även Anders Danielsson, landshövding i Västra Götalands län var inne på samma spår:
– Vi får inte glömma bort de frivilliga. Kan vi ge oss ett löfte till nästa möte? Att vi tar in civilförsvaret i våra staber. Då får de lättare att rekrytera, vilket de måste – medelåldern är ganska hög.

Han uppmaning var tydlig:
– Vi måste tänka på det redan nu. De som inte klarar hårnålen på din myndighet, de kan passa någon annanstans. Många vill hjälpa till. Den goda viljan finns. Läs pressmeddelande

Oenighet i FN:s säkerhetsråd om kriget i Syrien. Internationell fred står på spel, säger utrikesminister Margot Wallström.[…]

– Det är klart att vi måste fortsätta att agera och sätta press. Tala om att det kan bli ett väldigt högt pris och farligt läge om man tror att det finns en militär lösning på det här problemet. Vi har trots allt kommit överens om hur fall av användning av kemvapen ska utredas. Därför betonar vi att det är internationell lag och rätt som ska gälla. Vi tycker att man måste få fram ett starkt rådsagerande, och få OPCW, som utredare attacker med kemvapen, att samla in fakta och reda ut vad som har hänt.

President Donald Trump har sagt att svaret på den misstänkta kemvapenattacken kommer att vara kraftfullt. För ett år sedan svarade USA på en saringasattack i Syrien genom att avfyra 59 kryssningsrobotar mot Syrien. Om USA svara på ett liknande sätt den här gången, vad tycker du om det i så fall?

– Jag vill inte spekulera i Trumps eventuella militära respons. Han sa så sent som förra veckan att USA nu skulle dra sig ut Syrien.Läs artikel

Days after alleged chemical weapons attack in the Damascus suburb of Douma, the United Nations Security Council failed to adopt two competing resolutions that would have established a mechanism to investigate use of such weapons in Syria, as well as another concerning a fact-finding mission in the war-torn country.[…]

The first draft considered today – penned by the United States – which would have established a new investigative mechanism for one year, as well as identify those responsible for the use of chemical weapons, was rejected owing to a negative vote from Russia. The draft received 12 votes in favour, two against (Bolivia and Russia) and one abstention (China).

A negative vote – or veto – from one of the Council’s five permanent members – China, France, Russia, United Kingdom and the United States – blocks passage of a resolution. Today’s meeting marked the twelfth time Russia has used its veto to block Council action on Syria.

Similarly, a competing draft – penned by Russia – which would have established the mechanism for one year as well but would have given the Security Council the responsibility to assign accountability for the use of chemical weapons in Syria, was also not adopted. This draft received six Council members’ vote in favour (Bolivia, China, Ethiopia, Equatorial Guinea, Kazakhstan and Russia), seven against (France, the Netherlands, Peru, Poland, Sweden, United Kingdom and United States) and two abstentions (Cote d’Ivoire and Kuwait).

The Council rejected a third text – also proposed by Russia – which concerned the work of the OPCW Fact-Finding Mission (FFM).

The draft received five votes in favour (Bolivia, China, Ethiopia, Kazakhstan and Russia), four against (France, Poland, the United Kingdom and the United States), and six abstentions (Cote d’Ivoire, Equatorial Guinea, Kuwait, the Netherlands, Peru, and Sweden). Läs pressmeddelande

Det har blossat upp en strid inom socialdemokratin kring kärnvapenfrågan. Skall Sverige skriva under kärnvapenavtalet eller inte. En utredning skall ge svaret – efter valet i höst. Det hela ha drag av den heta debatt om atombomben i svenskt försvar som gick av stapeln vid decennieskiftet 1950–1960. Å ena sidan utrikesminister Östen Undén som var emot och å andra sidan försvarsminister Per Edvin Sköld som var för. Det var en strid mellan två giganter inom socialdemokratin.[…]

Är det samma konstellation som vi upplever idag? Försvarsministern vill inte riskera samarbetet med NATO medan utrikesministern vill skriva under förslaget. Frågan skall utredas men den har ju utretts inom FN med svensk medverkan. Att medlemmarna av NATO skulle gå med på att avskaffa kärnvapnen ligger för närvarande inte inom möjligheternas ram men det finns bortemot 130 andra stater som vill avskaffa kärnvapnen. Sverige är bland dem men konstrar efter påtryckningar av NATO och avvaktar. Men som utrikesminister Margot Wallström uttryckte det vid ett tillfälle – NATO skall inte bestämma över svensk utrikespolitik.

Ett bestämt nej till kärnvapen på svensk mark är en självklarhet. Varför tvekar regeringen? Vi bryter ett ställningstagande som varit självklart sedan vi avskrev den svenska atombomben. Därefter har Sverige alltid arbetat mot spridning av kärnvapen (icke spridningsavtalet) och i längden ett avskaffande. Så är också FN:s beslut genom åren. Sverige har varit pådrivande.

Dagens kärnvapen är också av en helt annan storlek än bomberna över Hiroshima och Nagasaki i augusti 1945. De kan förgöra världen. Det minsta man kan begära är att de inte skall hamna på svensk territorium. Det måste finnas garantier för det. Läs artikel

För tio år sedan slogs Socialdemokraterna för Amf 4. Sedan dess har försvarsintresset inom S i Göteborg varit som bortblåst. Varför är Socialdemokraterna ointresserade av försvaret av staden, undrar riksdags- och fullmäktigekandidaten Gustaf Göthberg (M).[…]

Göteborg är värt att försvara och Moderaterna går till val i höst på ett flertal reformer för att öka försvaret av staden:

• Uppgradera Göteborgs garnison till eget regemente. Detta för att både sända en signal om att försvaret av Göteborg är prioriterat, men också för att på så sätt kunna lyfta fram mer kompetens och förmåga till försvaret i Göteborg. Utöver detta kommer Moderaterna verka för fler övningar i Göteborg och i närområdet.

• Stärk försvaret av hamnen. Utifrån folkförsörjningsperspektiv bör hamnen muddras och en förmågeförstärkning av försvaret ske. Detta i form av marin minröjningskapacitet, luftvärnssystem till befintliga förband och uppgradering av befintligt materiel. En högre försvarsförmåga i form av stående förband i Göteborg kommer spela stor roll för att säkra Sveriges och Skandinaviens viktigaste logistikinfrastruktur. Läs artikel

Ut på ettermiddagen laurdag 13. april 1940 går eit sørgjetog gjennom Bergens gater. Eit orkester speler sørgjemarsj. Bårene blir køyrde sakte frå Haukeland sjukehus, ned Ibsens gate, så Bjørnsons gate og deretter ein liten stubb på Camilla Colletts gate før dei følgjer Fabrikkegaten siste stykket til Solheim gravplass på Minde, rett sør for Bergen sentrum.[…]

Fredstanken var ikkje berre partipolitisk. Halvdan Koht var også inspirert av Bjørnstjerne Bjørnson, den store landsfader. Det sjølvstendige Norge skulle ikkje blande seg i stormaktspolitikken. Vår misjon skulle vere fred og dialog. BB stifta Norges Fredslag. Arbeidarpartimann, historikar og utanriksminister Koht tok opp arven, og var difor oppteken av både klassekamp og nasjonsbygging. Slik ideologisk tenking tok han med seg inn i tallause fredsinitiativ.

Resultatet var som Undersøkelseskommisjonen (av 1945) skriv: [Det var en] «kjensgjerning at i Norge var store lag av folket som stod i et klart motsetningsforhold til et virkelig forsvar, noen på et rent prinsipielt pasifistisk grunnlag, andre på det mer praktisk betonte «hva kan det nytte», og atter andre fordi de mente at forsvaret kunne bli brukt i et indre oppgjør».¹

1940 blei eit nederlag for dette. Den grå og regntunge gravferda i Bergen 13. april skulle blitt den endelege kvile for slik naivisme. Läs artikel

Tomas Ries på Försvarshögskolan är säker på att Sverige kommer bli inblandat i en konflikt och därför måste bygga upp ett starkt totalförsvar igen.
– Världen är inte så fredlig och lätt som vi trodde för 25 år sedan.[…]

Tomas Ries jobbar med strategier och säkerhetspolitik på Försvarshögskolan i Stockholm.

– Medan Finland beslöt att ha kvar sin allmänna värnplikt beslöt Sverige att gå en annan väg. Med facit i hand var det ett misstag. Idag har vi ett mycket mer spänt läge mellan Ryssland och väst. Det tar tid att bygga upp totalförsvaret igen.

Han är också helt säker på att Sverige kommer att bli inblandat i en konflikt och att vi därför måste bygga upp ett starkt totalförsvar igen.

– Världen är inte så fredlig och lätt som vi trodde för 25 år sedan. Nu ser vi att det finns många stormakter som har andra intressen, som Ryssland och Kina. Personer som Trump, som i sig inte innebär någon direkt fara, kan skapa problem, som ett växande handelskrig mellan USA och Kina och det får i sin tur konsekvenser även för oss. Läs artikel

Oenighet i FN:s säkerhetsråd om kriget i Syrien. Internationell fred står på spel, säger utrikesminister Margot Wallström.[..]

Om Ryssland gång på gång blockerar beslut i FN:s säkerhetsråd, hur ska då omvärlden markera mot Bashar al-Assad?

– Det är klart att vi måste fortsätta att agera och sätta press. Tala om att det kan bli ett väldigt högt pris och farligt läge om man tror att det finns en militär lösning på det här problemet. Vi har trots allt kommit överens om hur fall av användning av kemvapen ska utredas. Därför betonar vi att det är internationell lag och rätt som ska gälla. Vi tycker att man måste få fram ett starkt rådsagerande, och få OPCW, som utredare attacker med kemvapen, att samla in fakta och reda ut vad som har hänt. Läs artikel

FN:s Syriensändebud Staffan de Mistura vädrade under ett extrainkallat krismöte med säkerhetsrådet för första gången oro för att situationen riskerar att sätta säkerheten på spel inte bara i Mellanöstern – utan över hela världen.

Rådet får inte tillåta en situation som eskalerar utom kontroll i Syrien på någon front, sade han under mötet som hålls med anledning av den misstänkta kemvapenattacken i staden Douma utanför Damaskus i Syrien.

Därefter varnade Rysslands FN-ambassadör Vasilij Nebenzija för att militära insatser mot Syrien kan få allvarliga konsekvenser. Detta sedan USA pekat ut Ryssland, tillsammans med Iran och den syriska regimen, som ansvarigt för att det misstänkta kemvapenangreppet ägde rum.

USA:s FN-ambassadör Nikki Haley betonade att mötet inte handlar om ett gräl mellan Moskva och Washington, men tillade att USA kommer att besvara de misstänkta kemvapenattackerna i Syrien – även om inte säkerhetsrådet enas om att agera.

-Vi har nått fram till det ögonblick då världen måste få se rättvisa skipas, sade hon.

Mötet hålls på initiativ av Sverige, USA, Storbritannien, Frankrike och fem andra länder. Storbritannien och Frankrike har enats om att inte utesluta några alternativ i diskussionen om hur världssamfundet ska svara på den misstänkta giftgasattacken, enligt utrikesdepartementet i London.Läs artikel

I dag er det 78 år siden Danmark blev besat af tyske tropper. Set i bagklogskabens lys kan man spørge, om besættelsen kunne være undgået? Den korte version er, at det kunne den ikke. Ja, den var nærmest nødvendig.

Hitler ønskede at sikre forsyningen af stål til den tyske krigsindustri. Derfor var det vitalt, at de tyske søtransporter kunne ske uhindret, fra minerne i Nordsverige og udskibningen fra Narvik, ned langs den norske kyst til Tyskland. […]

Man kan udlede, at massive besparelser på forsvaret i kombination med manglende forsvarsvilje kan tvinge en anden nation til militær indgriben for at opfylde et militært tomrum. Så den politik, der førtes for at holde Danmark uden for krigen, virkede modsat. Med Hitlers dagsorden og den danske regerings førte politik var Tyskland derfor nødt til at besætte Danmark den 9. april 1940. Läs artikel