Månad: maj 2018

The European Commission will on Friday launch a trade defense law in response to U.S. economic sanctions against Iran in a bid to keep the nuclear accord with Tehran alive, Commission President Jean-Claude Juncker said Thursday.

Juncker told reporters in Sofia that EU leaders decided Wednesday night to activate the so-called blocking statute, which bans European companies from complying with the U.S. sanctions against Iran.

We have the duty, the Commission and the European Union, to protect our European businesses,” said Juncker, adding: “We must act now and we will act now. That’s why we are launching the process to use the 1996 ‘blocking statute’ to neutralize the extraterritorial effects of U.S. sanctions on European companies … We will do that tomorrow morning at 10:30.”

The blocking statute would forbid EU companies, under threat of punishment, to cancel business ties with Iran because of the U.S. sanctions. To do that, will need to update the law to include Donald Trump’s sanctions, a process that could take up to two months, depending on how fast the European parliament and Council vote on the update. EU countries need to approve the text by a qualified majority, meaning skeptics like Germany alone would not be able to veto the law. Läs artikel

EU vidtar motåtgärder för att skydda europeiska företag verksamma i Iran mot amerikanska sanktioner. I morgon startar en förfaringsprocess som hindrar verkställandet av USA:s sanktioner mot Iran i EU-länderna.

EU:s 28 stats- och regeringschefer är överens om att inte böja sig för Donald Trumps hot om amerikanska sanktioner. EU förbjuder europeiska företag att iaktta de bestämmelser om sanktioner som USA slagit fast. EU förbjuder dessutom företag att följa något som helst juridiskt beslut som fattats utanför unionen.

EU-ledarna beslöt under sitt möte i Bulgariens huvudstad Sofia också att i fortsättningen förbinda sig vid kärnenergiavtalet med Iran, förutsatt att Iran också förbinder sig vid det. Läs artikel

Selv om han mener samarbeidet rundt NATOs kjerneområde går så det suser, er generalsekretær Jens Stoltenberg bekymret over at USA og Europa er stadig mer uenige på andre felt.

– Det butter litt nå. Det er ikke noe vits i å forsøke å skjule det. Det er bedre å være åpen og ærlig på at det er reelle uenigheter om sentrale spørsmål.[…] Og Iran-avtalen er altså en av de uenighetene mellom de europeiske NATO-allierte og USA Jens Stoltenberg trekker frem når han skal forklare hvorfor han uroer seg over den stadig økende avstanden på tvers av Atlanterhavet. Han trekker frem klima og handel som to andre utfordringer.

Generalsekretæren er spesielt urolig for at det nå blir truet med økonomiske sanksjoner mellom NATO-allierte. USA har sagt at deres sanksjoner mot Iran, som Trump mens pressen var til stede under møtet sa kom til å bli massive, også kan komme til å ramme europeiske land som handler med Iran. Samtidig vurderer Europa mottiltak. I tillegg har USA annonsert mulige tolløkninger.

– Dette er urovekkende. Det er klart det er det, sier Stoltenberg. Läs artikel

Hans Wallmark (M): När jag träffar företrädare för Försvarsmakten är de helt absorberade av det man skriver från Försvarsmakten i budgetunderlaget för 2019. Enkelt uttryckt kan man se att om det inte blir några väsentliga kapitaltillskott och nivåhöjningar under de kommande åren kommer materielsystem att senareläggas, ambitionssänkningar ske, materiel tas bort, grundutbildning reduceras, övningar reduceras, ammunition försvinna, reservdelar försvinna, olika typer av fordon försvinna och vissa livstidsförlängningar inte bli av. Herr talman! Därför behöver vi under de kommande åren se en trappa uppåt av kontinuerliga tillskott till vår försvarsekonomi. Är Sveriges regering beredd att skjuta till betydande resurser till försvaret under de kommande åren? Är regeringen beredd att i närtid ge besked? I annat fall kommer allt detta att inträffa.

Försvarsminister Peter Hultqvist:  När man gör en budget krävs viss noggrannhet, och det krävs att man har kontroll på substansen i det man föreslår. Det ska levereras 26 miljarder till Försvarsmakten fram till 2020. Nu finns en kravbild på ytterligare 18 miljarder. Vi kommer att gå in med planeringsanvisningar inom kort, och vi förväntar oss svar på det i slutet av juni. Då har vi gått till botten i denna process och vänt på de olika stenarna och vet sanningen mer exakt. Samtidigt har vi tillsatt en utredning där Ekonomistyrningsverket ser över styrfunktioner och annat inom ramen för Försvarsmaktens ekonomihantering.

Vi har detta under kontroll och arbetar med frågan, men jag är inte beredd att sätta ned foten innan vi har gått till botten med alla parametrar. Det jag sysslar med, till skillnad från Wallmark, är riktiga budgetmedel som har effekt, medan Wallmark kan lägga fram en oppositionsbudget. Jag vill vänta tills vi har alla kort på bordet.Läs  protokollet

Kärnvapen är det största hotet mot mänskligheten. Det finns i dag minst 15 000 kärnvapen i världen. Av dem ligger minst 1 800 klara att använda, det vill säga klara att avfyras mot städer och människor. För att utplåna, döda och lemlästa.

I det så kallade icke-spridningsfördraget, NPT, förband sig kärnvapenmakterna redan för femtio år sedan att seriöst arbeta för att avskaffa alla kärnvapen.

I NPT från år 2000 antog såväl kärnvapenmakter som icke-kärnvapenmakter en tretton punkters plan för avskaffande av alla kärnvapen. Någon tidsplan blev dock inte utsatt. Dessa utfästelser har inte kärnvapenmakterna levt upp till, även om de under årens lopp har minskat antalet vapen. I stället har de stora kärnvapenländerna gått i motsatt riktning. Ryssland moderniserar sina strategiska kärnvapen. Ryssland och Kina satsar aggressivt på att utveckla mindre och effektivare kärnvapen. USA har beslutat att satsa upp till 1 200 nya miljarder dollar under tre decennier på sitt kärnvapenprogram. […]

Sveriges regering har, tyvärr efter påtryckningar från bland annat USA och Nato, valt att inte ratificera avtalet. I stället tillsatte regeringen en utredning för att utreda lämpligheten. Denna utredning ska vara klar först efter valet 2018.[…]

Vi uppmanar Sveriges regering att utan ytterligare dröjsmål underteckna och ratificera det liggande kärnvapenavtalet. Läs artikel

21-30 maj samlar övning Våreld 18 en stor del av arméns förband för att öva förmågan att med markstridskrafter försvara Sverige.

Skaraborgs regemente (P 4) är ansvariga och planerar övningen där cirka 2 500 deltagare från 12 olika förband deltar. Övriga förband är Södra Skånska regementet (P 7) Livgardet (LG), Livregementets husarer (K 3), Göta ingenjörregemente (Ing 2), Trängregementet (TrängR), Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS), Helikopterflottiljen, Ledningsregementet (LedR), Försvarsmedicincentrum (FömedC), Markstridsskolan (MSS) och Försvarsmaktens logistik (FMLOG).

Övningen genomförs i och omkring Skövde och Karlsborg samt på och runt Kvarn utanför Motala. Läs pressmeddelande

Huvudsyftet med övningen är att träna enheters uppträdande i större multinationella styrkesammansättningar som tillsammans kan skapa stabilitet och säkerheten i området kring Östersjön. Övningen ger bra möjligheter till att träna realistiska moment som ger värdefulla erfarenheter och kunskaper för alla ingående nationer. För Sveriges deltagande ökar förmågan bland annat inom områden såsom internationell samverkan, interoperabilitet, ytstrid, luftförsvar, ubåtsjakt, minröjning, ubåtsverksamhet och hantering av asymmetriska hot.

BALTOPS 2018 har i år ett stort deltagande med 19 olika nationer, cirka 4000 deltagare, ett 50-tal fartyg och ett 50-tal stridsflygplan och helikoptrar. Sverige deltar med ubåt från Första ubåtsflottiljen samt logistikstöd från bland annat Marinbasen. Övningen äger rum till sjöss i södra och Östersjön. Amfibieoperationer genomförs i Litauen och Polen. För svensk del omfattas Hanöbukten och Ravlunda skjutfält av övningar. Läs pressmeddelande

[…] Under these circumstances, to withdraw from the agreement and repudiate it by this unilateral move is to undermine the reliability of multilateral diplomacy, compromise the peaceful resolution of disputes, and further erode the authority of international law. This harm to world order is further aggravated by the widespread perception that there were no reasonable grounds for withdrawing, especially given the opposition of other signatories to the Trump repudiation, including by America’s closest allies, the United Kingdom, France, and Germany. Läs artikel

– Vi förhandlar inte med pistolen mot huvudet. EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström upprepade i dag att EU inte förhandlar om under hot angående USA:s tullar på stål och aluminuim.[…]

Ifråga om kärnavtalet med Iran som USA:s president Donald Trump den 8 maj tillkännagav att USA kommer dra sig ur betonade hon att FN:s säkerhetsråd står bakom detta.

– Läget ifråga om Iranavtalet är ett jättebekymmer. Det är ett avtal som är godkänt i FN:s säkerhetsråd och som IAEA sagt att Iran skött sina åtagande vad gäller kärnrustningsdelen, uppgav hon. Läs artikel

Tyskland planerar att höja försvarsutgifterna kraftigt under kommande år. Men det är fortfarande långt kvar till Nato- överenskommelsen om en försvarsbudget motsvarande minst två procent av BNP.

Samtidigt står uppdraget för det tyska försvaret inför stora förändringar, som diskuteras på den pågående försvarskonferensen i Berlin. Sedan konferensen, som samlar försvarets militära och civila ledare, senast hölls för två år sedan, har mycket nytt diskussionsstoff tillkommit.

Det handlar framför allt om de transatlantiska relationerna, som har utgjort en grundpelare i tysk säkerhetspolitik under efterkrigstiden. Men sedan Trumps tillträde i Vita huset har förtroendet ifrågasatts allt mer. Läs artikel