Månad: juni 2018

Ledarsidan fick ett exklusivt samtal med Estlands utrikesminister Sven Mikser under hans Stockholmsbesök för att delta i utrikesministermötet mellan de åtta nordiska-baltiska länderna och Visegrad-länderna (Tjeckien, Ungern, Polen och Slovakien) som möttes för att diskutera flera av de svåra framtidsfrågorna. […]

”För Estland är det av uppenbara skäl en kritisk faktor att behålla en regelbaserad internationell ordning. Den har tjänat oss väl under ett kvartssekel sedan vi återvann vår självständighet. Under senare tid har den utmanats både från utsidan och insidan. […]

”President Niinistö går rakt på sak. Det är en skrämmande trend i världspolitiken. Det finns de som vill ersätta den multilaterala regelbaserade ordningen med en multipolär värld. Det är uppenbart inget som små stater borde vara särskilt lyckliga över.”

Diskussionen kan låta abstrakt, men den här en fråga som är ytterst konkret för små och medelstora stater. Alternativet är en värld där en handfull stater tävlar mot varandra utan regler och där små stater hamnar i de stora staternas skuggvärld eller inflytelsesfärer om man så vill. För Estlands del så vet alla i landet hur det kan leda till det värsta. 1939 gjorde Sovjetunionen och Tyskland upp om inflytelsesfärer i östra Europa. Estland tillföll Stalin, och mindre än ett år senare var landet utplånat i vad vi i väst idag skulle kalla hybridkrig. Läs artikel

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg varnar för att splittringen mellan Donald Trumps USA och de europeiska Nato-länderna kan få allvarliga konsekvenser för det transatlantiska samarbetet.[…]

Jens Stoltenberg menar att det inte finns någon garanti för att Nato-samarbetet kommer att bestå och vädjar nu till USA och de europeiska Nato-länderna att lyfta sina blickar och se till behovet av enighet i en kritisk tid.

”Vi står inför det mest oförutsägbara säkerhetsläget i vår generation: internationell terror, utvecklingen av massförstörelsevapen, cyberattacker och ett Ryssland som har gjort ingripanden i grannländer och försöker blanda sig i våra inhemska angelägenheter.” skriver han till The Guardian. Läs artikel

Möt Försvarsmakten i Göteborg och se hur vi säkrar fred och frihet, både på land och till sjöss – så att du kan fortsätta simma lugnt. Så löd budskapet när Göteborgs garnison bjöd in till garnisonens dag. Och det blev en lyckad tillställning då runt 30 000 personer kom på besök.[…]

Några som också fanns på plats och visade sin verksamhet var Säkerhetskompani sjö, Bevakningsbåtskompaniet, Hemvärnets musikkår Borås, Traditionsföreningar, Soldathemmet, Elfsborgsgruppen och Hemvärnet. Läs pressmeddelande

[…] Vi har samlats här varje år i juni sedan 2013 för att diskutera aktuella frågor i utrikes- och säkerhetspolitiken. När vi ser tillbaka visar det sig att fem år är en mycket lång tid i internationell politik. Förändringen i den globala bilden har varit rätt så dramatisk. Och tyvärr har förändringen i regel inte varit till det bättre.

Den regelbaserade internationella ordningen har tydligt varit ett offer för denna förändring. Vi verkar glida in i en värld där enskilda ledare med kraft kör över permanenta institutioner, där ensidig makt talar högre än multilaterala avtal och gemensamma normer och värderingar.

Detta är en mycket allvarlig situation. Vi måste stanna upp och fråga oss själva: vad står på spel? I klarspråk betyder frånvaro av ordning oordning, eller till och med kaos. Frånvaron av regler betyder inga regler alls. Eller någon annans regler, regler dikterade utan vårt samtycke.

För en vecka sedan fick vi se väldigt olika bilder från två samtida möten: G7 i Kanada och Shanghai-samarbetsorganisationen i Kina. Den ena förmedlade bilder av splittring, de andra av enighet.

De konkreta resultaten kan berätta en annan historia, men intrycken är av betydelse i dagens värld. Om västvärlden ses som svag och oenhetlig är det mycket svårare att försvara den ordning vi har skapat och de värden som denna ordning representerar. De som gjorde upp reglerna i går kan vara de som får ta emot regler i morgon. Läs talet

Forsvarsminister Frank Bakke-Jensen vil ikke garantere at USA ikke gjennomfører operative tokt med P-8-fly fra Andøya, mens han tidligere har slått fast at den amerikanske marinen US Navy bare er i Norge for å trene og øve. […]

– Du har flere ganger sagt at US Navy er her på øvelse. De er her med et historisk stort detasjement: Fire overvåkingsfly med teknisk personell. Kan du garantere at de kun øver og ikke driver operative oppgaver og samler inn data – og dermed utfører oppgaver det norske Forsvaret skulle ivaretatt?

– Det er jo et spørsmål du ikke får svar på. Det jeg kan si er at vi er tydelige på hva som er det norske oppdraget i nord. Vi skal fly lengst nord og vi skal fly lengst øst, det oppdraget utfører vi, svarer forsvarsminister Frank Bakke-Jensen.

– Hvis det er en øvelse, hvorfor flyr amerikanerne tokt nattestid? Og hvorfor flyr de når norske Orion står på bakken? En viktig del av øvelser er jo samtrening, forutsatt at det er trening som pågår, og ikke operative oppdrag?

– Det er også et spørsmål du ikke får svar på. Hvordan øvingsledelsen legger opp aktiviteten, er ikke noe jeg har noe med å gjøre, svarer Bakke-Jensen. Läs artikel

Regjeringen har med stivt smil erklært at amerikanske marinestyrker kan øve og trene i Norge i ytterligere fem år, og at aktiviteten skal utvides. Antall soldater skal økes fra 330 til 700. Mens marinekorpset tidligere bare var stasjonert på Værnes i Trøndelag, skal det nå også rykke inn på Setermoen i indre Troms der den norske hæren har sitt tyngdepunkt. Samtidig er fem amerikanske overvåkingsfly av typen P-8 Poseidon på plass på Andøya flystasjon. US Navy bistår Norge i overvåkingen av russisk ubåtaktivitet i nordområdene etter at den norske kapasiteten ble svekket, bl.a. som følge av vedtaket om å nedlegge Andøya flystasjon. Det pågår også forhandlinger om at det amerikanske luftforsvaret skal etablere Rygge i Østfold som en framskutt operasjonsbase for kampfly. Til sammen vil det gi USA tre kraftfulle militære støttepunkter på norsk jord. […]

En annen kritiker er Norges tidligere NATO-ambassadør Kai Eide. I et innlegg på Facebook skriver Eide at regjeringen gjør Norge «mer avhengig av amerikanske styrker i en tid hvor amerikansk politikk er mer uforutsigbar enn noen gang og presidenten behandler venner og allierte på en måte vi aldri har opplevd». Eide mener vi både må styrke landforsvaret etter mange års forsømmelse og blåse liv i dialogen med Moskva. […]

I en slik verden er det dristig av regjeringen å gjøre Norge enda mer ensidig avhengig av USA i forsvars- og sikkerhetspolitikken. En lang rekke eksperter har pekt på faren for konflikter eller situasjoner med press der USA eller NATO ikke kan eller vil komme Norge til unnsetning. Da vil et forsvar med store hull i sine kapasiteter ha liten verdi. Läs artikel

[…] Faktum är att flera av huvudingredienserna i ”Trumplinjen” inte heller är nya. Peter Beinart påpekar i en tänkvärd artikel att mycket av vad Trump står för också karaktäriserade 1920-talets republikanska presidenter som Warren Harding, Calvin Coolidge och Herbert Hoover. De var mindre bombastiska och personfixerade, men liksom Trump tog de avstånd från bindande internationella fördrag och allianser och avvisade förslag om att USA skulle bidra till en säkrare värld genom ekonomiskt stöd till behövande länder. ”[W]hat links Trump and the conservative presidents of the 1920s is their view of all foreign governments, regardless of ideology, as alien and predatory, and their desire not to bind America to any of them”, skriver Beinart. Det är ingen tillfällighet att Ku Klux Klan nådde en toppnivå medlemsmässigt under 1920-talet, och att immigrationen kraftigt minskade efter ett kongressbeslut 1924.

Så sent som 1949 röstade senatens ledande republikan Robert Taft emot bildandet av NATO eftersom det förband USA att ingripa militärt om ett allierat land angreps. Taft var också emot Marshallhjälpen, som han fruktade skulle medföra höjda inhemska skatter. Isolationismen förenades med en uttalad protektionism, en hållning som republikanerna hade haft ända sedan 1800-talet. Det var först under det kalla kriget på 1950-talet, då kampen mot Sovjetkommunismen stod högst på dagordningen, som GOP svängde och blev ett tydligt frihandelsparti. Det har Trump nu i grunden ändrat, utan nämnvärt motstånd från de timida partivännerna i kongressen. Läs artikel

”Dramatiska konsekvenser” i form av nedskärningar i verksamheten väntar om Försvarsmakten inte tillföras mer pengar. Det anser Moderaterna som presenterat en rapport med förslag om hur försvarets förmåga ska förstärkas. […]

Avgörande nu är långsiktiga ekonomiska satsningar för att åstadkomma en långsiktig försvarsuppbyggnad. Konkret vill Moderaterna nu förstärka samtliga tre försvarsgrenar:

• Armén ska tillföras en tredje brigad i Skåne, inledningsvis måste de två redan existerande ha full förmåga. Artilleriet förstärks genom att samtliga 48 Archerpjäser utnyttjas. Stridsvagnar och stridsfordon ska renoveras.
• Marinen ska påbörja införskaffningen av nästa generations ytstridsfartyg. Antalet ubåtar ska öka från dagens fyra till sju.
• Flygvapnet ska förstärkas genom att C/D-versionen av Gripen bibehålls även när den nya E-versionen introduceras.

Partiet vill också ge Hemvärnet ökad status som en egen försvarsgren, där 25 000 befattningar är fyllda, på sikt 30 000. Dessutom öka antalet värnpliktiga och satsa mer på cyberförmåga inklusive värnpliktsutbildning och ett ”digitalt hemvärn”. Läs artikel

”Tyskland satsar nu på nytt system för 360 graders prestanda för att ersätta sina Patriotsystem. Borde Sverige också Sverige titta på”. Så twittrade Bildt i tisdags i förra veckan efter nyheten att Tyskland slutför förhandlingarna om ett nytt luftvärn MEADS.

Han trycker alltså på en svag punkt hos Partiot som måste riktas mot målet och har en radar som bara täcker 120 grader. MEADS/SAMP/T, David´s Sling och andra moderna medelräckviddiga luftvärnssystem har en radar som täcker 360 grader. Missilen behöver heller inte riktas mot målet utan avfyras rakt upp i luften. Detta innebär att en och samma robotlavett kan skjuta ned fler samtidigt inkommande mål från alla riktningar. […]

Carl Bildt är  känd för sin integritet och hans twittrande om Patriot utmanar nu såväl Vita Huset som den amerikanska vapenjätten Raytheon. Han är det enda tunga namnet i svensk politik som vågar ifrågasätta Patriotaffären. Han utmanar samtidigt partilinjen. Moderaterna har ställt sig bakom försvarsminister Peter Hultqvist i valet av Patriot trots att affären fullt genomförd kommer att kosta cirka 28 miljarder kronor i inköpspris. (Från Dagens Industri 19 juni)