Regeringen meddelar med stöd av 15 a § lagen (1966:314) om kontinentalsockeln tillstånd för Nord Stream 2 AG (bolaget) att i den sträckning som anges i bolagets ansökan, se bilagan, lägga ut två rörledningar på kontinentalsockeln inom svensk ekonomisk zon i Östersjön för transport av naturgas.
De åtgärder som krävs för utläggningen av rörledningarna (verksamheten) ska ha avslutats senast den 1 mars 2024. Tillståndet förfaller beträffande den del av verksamheten för vilken sådana åtgärder inte har vidtagits före denna tidpunkt. Läs beslutet
Månad: juni 2018
Svenskt ja till omdebatterad gasledning, pt.se
Regeringen har gett klartecken till Nord Stream 2:s ansökan om att lägga en gasledning i Sveriges ekonomiska zon i Östersjön.
Regeringen är i sig kritisk till projektet, men anser sig inte kunna säga nej. Alltjämt har regeringen en grundkritisk ställning till frågan, säger näringsminister Mikael Damberg (S). […]
Tidigare har bland annat Finland och Tyskland gett slutligt tillstånd till Nord Stream 2 att anlägga och driva en gasledning i deras respektive ekonomiska zoner, medan danskarna funderar. Det svenska ställningstagandet kan jämföras med det danska. Den danska regeringen har tills vidare avvaktat och ställt sig mer frågande. Men Damberg pekar på att rörledningarna i det fallet ska gå igenom danskt territorium, inte bara i dansk ekonomisk zon. Det är rättsligt en helt annan situation, säger Damberg. Läs artikel
EU-US Trade: European Commission endorses rebalancing duties on US products, europa.eu
Commissioner for Trade CeciliaMalmström said: ”This is a measured and proportionate response to the unilateral and illegal decision taken by the United States to impose tariffs on European steel and aluminium exports. What’s more, the EU’s reaction is fully in line with international trade law. We regret that the United States left us with no other option than to safeguard EU interests.” Läs pressmeddelande
Ingen ny folkrätt på plats. Anmälan av tre nya böcker.
I den nyutkomna boken The Use of Force in International Law. A Case-Based Approach (red. Tom Ruys och Olivier Corten, Oxford 2018, 961 sidor) analyserar 76 framstående folkrättsexperter 66 olika internationella händelser efter andra världskriget (och dessutom ”Carolina Incident” som utspelade sig 1837 men som det fortfarande hänvisas till), där väpnat våld har kommit till användning. Några författare från de nordiska länderna finns inte med, vilket kanske beror på avsaknad av internationellt inflytande hos våra folkrättsexperter.
Boken är uppdelad i tre delar.
Del 1 tar upp händelser under det kalla kriget (1945–1989)
Antalet värnpliktiga och underlaget ökar och måste fortsätta öka, sempermiles.se
Igår rapporterades att ordningen är på väg tillbaka. Under 2018 kommer 4 000 unga män och kvinnor genomföra värnplikt. Årets kull bygger på 6 000 som kallades till mönstring. Inför 2019 avser man skapa ett större underlag och kallar 11 000, alltså nästan dubbelt så många till mönstring. Det är mycket bra. Än går det lätt att selektera de som förstår och vill. Antalet värnpliktiga blir dock samma för de två första åren, helt enligt plan.
Men till nästnästa år, 2020, stiger siffran även vad gäller värnpliktiga till 5 000 och vi passerar då Danmarks storlek – eller inte, ifall de danska beslutsfattarna hinner komma överens i diskussionen att fördubbla antalet värnpliktiga som då skulle hamna kring 8 400 per år!
Jämför vi oss med våra andra nordiska grannar har vi en bit kvar redan idag. I Norge talar man stadigt om det årliga behovet av 8 000 medan Finland utbildar ca 27 000.
Vi är på rätt väg och det tar tid att återuppbygga värnplikten, som olyckligt (för att uttrycka sig milt) sattes vilande i runt åtta år. Sverige, med sin stora yta, kust och luftrum, har förr haft betydande siffror och med lite tur fortsätter det här att växa. Behovet finns som bekant.
Norges, och möjligen Danmarks, nivåer om ca 8 000 soldater varje år är vårt första mål som vi beräknar nå 2022. Vårt första mål säger vi, men det finns ingen släppt fortsättning efter 2022, bara förhoppningar. De är dock inte helt grundlösa om det bara kan vinna gillande och skäliga anslag hos kommande riksdag och regering(-ar). Tittar vi bakåt i relativt modern tid hade Sverige år 2005, 9 225 värnpliktiga. Backar vi ytterligare till 2000 fanns 16 978 och 1995 var siffran inte mindre än 36 903. Läs artikel
Bildspecial: Hemvärnet löste uppgifter runt om i landet, forsvarsmakten.se
Det är inte bara den blågula fanan som förgyllt Sveriges gator och torg denna nationaldag. Runt om i landet har den största beredskapskontrollen av Hemvärnet sedan 1975 pågått. Många soldater har löst uppgifter genom bevakning av samhällsviktiga funktioner i sina respektive områden. Syftet var att kontrollera Hemvärnets larmkedja och ytterst höja Sveriges operativa förmåga.[…]
Hemvärnets beredskapskontroll har under dagen varit i full gång. Från norr till söder samlades personal som utan förvarning kallats in till samtliga av Sveriges 40 hemvärnsbataljoner. Vid Luftvärnsregementet i Halmstad var Kent Rydberg en av de första att inställa sig i sin befattning vid 45:e hemvärnsbataljon i Halland. […]
Rikshemvärnschefen, generalmajor Roland Ekenberg är hittills nöjd med det han sett av övningen.
— Jag känner en stor trygghet och respekt för de människor som frivilligt väljer att genomföra den här övningen, säger rikshemvärnschefen. Läs pressmeddelande
Sauli Niinistö: De transatlantiska relationerna har för första gången gått bakåt, hbl.fi
Följden av att USA drog sig ur Iranavtalet är inte bara själva avtalet, säger president Sauli Niinistö. – Det är förtroendet, om man alls kan lita på sådana institutioner som finns till för förtroendets skull, säger presidenten som bedömer relationerna med USA som ”gått bakåt eller är i en svacka för första gången”.
Den här svackan, och avsaknaden av en stabil global ordning som den västerländska traditionen är van vid, är en av de större fenomen som president Sauli Niinistö kommer att ta upp under Gullrandadiskussionerna senare i juni där bland annat FN:s generalsekreterare Antonio Guterres kommer att närvara.[…]
Finland har i sin EU-politik inte varit entusiastiskt till kommissionens förslag att kartlägga investeringar från tredje land, och den politiska dimensionen i Rysslands energipolitik har närmast Angela Merkel tagit upp. Niinistö säger att han i det här skedet närmast noterat ekonomisk påverkan som fenomen.
– Om det finns behov av att agera och hur kan man diskutera. I Finland har det inte synts signaler om att det skulle finnas ett sådant hot i investeringarna. Det finns länder som har begränsningar, till exempel USA när det gäller hamnarna, och säkert skulle det också i Finland väcka debatt om någon var på väg att röra eller köpa upp central infrastruktur av den natur som är statlig. Läs artikel
Historisk övning – Försvarsmakten testar Hemvärnets beredskap, forsvarsmakten.se
Hela Hemvärnet, 22 000 personer, kommer att kontaktas och ombes inställa sig för tjänstgöring mellan 5 och 6 juni. Övningen är den första av sitt slag på över 40 år och även om frivillighet råder är överbefälhavaren Micael Bydén optimistisk och hoppas att många hemvärnssoldater visar lojalitet och deltar i övningen.
För första gången sedan 1975 genomför Försvarsmakten en oanmäld beredskapskontroll av hela Hemvärnet. All personal runt om i Sverige som ingår i någon av de 40 hemvärnsbataljonerna och som har möjlighet ska under kvällen den 5 juni och under nationaldagen inställa sig för tjänstgöring. Larmet är beordrat av Försvarsmakten och att delta i övningen är frivilligt.
— Vi har uppdraget att stärka försvaret av Sverige och öka vår operativa förmåga. Det här är ett sätt att göra det på. Denna övning är stor på flera sätt. Vi testar larmkedjan för nästan halva vår insatsorganisation, det har vi inte gjort sedan 1975, säger överbefälhavaren Micael Bydén. Läs pressmeddelande
Förtroendet för Sverige som militär partner väger tyngre än vår yttrande- och tryckfrihet?
Utredningen om utlandsspionage, Förstärkt skydd för uppgifter av betydelse för ett internationellt samarbete för fred och säkerhet som Sverige deltar i(SOU 2017:70), är ute på remiss och om det skall ske förändringar i grundlagen krävs beslut av två riksdagar. Förslaget är kopplat till Sveriges militära insatser i utlandet.
Utredningen föreslår två nya brott som skall införas i brottsbalken: utlandsspionage (kan ge mellan fyra och åtta års fängelse) och obehörig befattning med hemlig uppgift. De skall också införas som nya brott i Tryckfrihetsförordningen (TF) och Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Därmed försvinner meddelarfriheten för sådana brott. Utlandsspionage definieras som att någon lämnar uppgifter som är hemliga och vars utlämnande kan leda till ”allvarligt men för Sveriges förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation”.
Tyngdpunkten i förslaget ligger inte på skada för Sveriges säkerhet utan på hur förtroendet för Sverige som militär partner kan komma uppfattas av andra stater som vi ingår tillsammans med i koalitioner för militära operationer.
Logisk at ny radar i Vardø er en del av omstridt skjold mot atomraketter, nrk.no
Forsker Michael Mayer ved Institutt for forsvarsstudier mener den nye etterretningsradaren under bygging i Vardø kan være en del av omstridt rakettskjold mot atomraketter. Vestlige lands arbeid med et rakettskjold i Europa har vært et av de vanskeligste tema i forholdet til Russland det siste tiåret. […]
Tidligere flaggkommandør Jacob Børresen mener utbyggingen av et rakettforsvar mot interkontinentale atomraketter fører til større fare for atomkrig. Russland frykter USA skal kunne gå til atomangrep mot Russland uten selv å bli rammet tilbake, mener Børresen.
– Russland har satset på å kunne ramme USA med raketter. Hvis de opplever at USA lykkes i å hindre dem i kunne gjøre det, så har man jo nøytralisert dette som russerne mener er et nødvendig bidrag til russisk sikkerhet. Det bidrar ikke til stabilitet, sier Børresen. Läs artikel
NATO command center to be built in Germany: report, dw.com
NATO states have agreed to build a command post in the German city of Ulm as a response to Russia’s policy in eastern Europe, according to German news agency DPA. Another center is set to be established in the US.[…]
The move comes as a response to Russia’s military assertiveness in Crimea and eastern Ukraine. The crisis which started in 2014 already saw Germany and the US deploy troops to NATO’s eastern flank, including Poland and the Baltic states. Läs artikel
Perspektiv från Finland, carlbildt.wordpress.com
I går var det försvarsmaktens s k flaggdag i Finland, tillika Marskalk Mannerheims födelsedag, och dessutom firandet av hundra år sedan Finlands försvarsmakt grundades.
Försvarsmaktens kommendör Jarmo Lindberg gav stor mottagning för det finska samhällslivets alla toppar och förtjänta i anrika ständerhuset. Alla var där. Och när president Sauli Niinistö gjorde entré började orkestern omedelbart, som sig bör, spela Björneborgarnas Marsch. En gammal vän sade att försvarsmaktens insatser för Finland förvisso var någonting att fira. Hade de inte gjort vad de gjort hade jag nog fått tillbringa mitt liv i Sibirien, noterade han utan minsta antydan till dramatik i formuleringen. […]
President Niinistö har tagit ett tydligt kommando över utrikespolitiken inte minst genom de s k Gullranda-samtal som han ordnar varje försommar för att summera världen och dra upp de stora linjerna i utrikespolitiken.[…]
Säkert kommer man på G7-mötet också att ha anledning att diskutera hur den iranska fortsatt skall hanteras. Israels premiärminister Netanyahu åker just nu runt i Europa med budskap som åtminstone delvis saknar så gott som varje verklighetsförankring i sin fientlighet mot Iran.
Och i Teheran är det tydligt att de mer militanta krafterna uppfattar signalerna från omvärlden och börjar att agera därefter. Vi var i en långsamt positiv cirkel, men nu är vi tydligt på väg in i en ond cirkel i regionen.
Från europeisk utgångspunkt påtagligt bekymmersamt, men från viss amerikansk och viss israelisk kanske någonting man i själva verket strävar efter. Läs bloggen