Månad: augusti 2018

Under perioden 13-17 augusti deltar korvetterna HMS Karlstad och HMS Nyköping i den danska övningen SQUADEX 33. Övningen genomförs huvudsakligen i Kattegatt-området. Ledningen under övningen sker från det danska fartyget HDMS Peter Willemoes, där chefen för den danska sjöstyrkan (COM DATG) är placerad. Utöver de svenska fartygen och den danska marinen, deltar även danska stridsflygplan av typen F16 som kvalificerade målresurser. […]

– Att få delta i denna övning skapar förutsättningar för oss att kontrollera sambandslösningarna inför TRJE 18 samt bidrar till att utveckla relationen till dem som skall leda oss under kommande övning. Det leder till ökad interoperabilitet och kommer underlätta kommande samarbete med danska Marinen och NATO inom ramen för övningar och beredskap, säger fartygschefen på HMS Karlstad, Magnus Almqvist. Läs artikel

Formalitetene er nå ryddet av veien for at antallet amerikanske soldater i såkalt rotasjonsbasert trening i Norge kan økes til 700 og ordningen forlenges. […]

Hensikten med utvidelsen og videreføringen av ordningen er økt samtrening mellom norske og allierte soldater i Norge. Dette mener VG om amerikanske soldater i Norge. Men det økte amerikanske nærværet har også møtt kritikk. SV mener det «i beste fall er en uthuling av norsk basepolitikk» og at Norge er best tjent med å ha en sterk norsk militær tilstedeværelse i nord, ikke å flytte amerikanske soldater nordover. Også Arbeiderpartiet har understreket at økt amerikansk nærvær i nord ikke må gå på bekostning av antallet norske soldater i Indre Troms.

Forskere spør seg dessuten om et økt amerikansk nærvær virkelig bidrar til økt sikkerhet for Norge på et tidspunkt da Vestens forhold til Russland er svært kjølig. Läs artikel

Sverige behöver en förbättrad förmåga att hantera situationermed höjd beredskap och då ytterst i krig. Det finns behov avtydligare ansvars- och ledningsförhållanden samt en stärkt samordning inom civilt försvar inom ramen för totalförsvaret. Ensärskild utredare ska analysera och föreslå en struktur för ansvar, ledning och samordning inom civilt försvar på central, regional och lokal nivå. Strukturen ska även stärka samhällets förmåga att
hantera fredstida kriser.[…]

…för att snabbare få beredskapshöjande effekt så behöver berörda aktörer fokusera sitt förmågehöjande arbete till sju av dessa områden: energiförsörjning, livsmedel (inkl. dricksvatten), transporter, hälso- och sjukvård och omsorg, finansiella tjänster, information och kommunikation samt skydd och säkerhet.
Vidare utgör Natos sju civila förmågor (grundläggande målsättningar för nationell resiliens, eng. baseline requirements for national resilience) en central utgångspunkt i det nationella arbetet med att utveckla krisberedskapen och civilt försvar och är ett viktigt ingångsvärde i arbetet med skydd av samhällsviktig verksamhet. Läs direktivet

U.S. sanctions against Iran that have an exterritorial effect violate international law and Germany expects Washington to consider European interests when coming up with such sanctions, spokespeople for the German government said on Wednesday.

The European Union vowed on Monday to counter U.S. President Donald Trump’s renewal of sanctions on Iran. Washington’s so-called ”snapback” sanctions reach beyond U.S. borders. Läs artikel

Den tidigare statsministern och partiordföranden Göran Persson (S) lät sig intervjuas i medierna innan midsommar.

Han gav där rådet till Stefan Löfven att i valrörelsen lyfta fram frågan om ett tydligt nej till svenskt medlemskap i militäralliansen Nato”, skrev Peter Akinder i en ledare i Borås tidning den 19 juli.

Jag delar verkligen Göran Perssons uppmaning. Carl Bildt har livat upp några gamla militärer som i sin tur fört hans budskap om solidaritet och krig vidare till M och de krigiska småpartierna. De vill nu alla anfalla över Östersjön mot Baltikum när balter och ryssar kommit i gräl. Förr var det bara M med ”smalare men vassare” som var för anfall, men det hette vilseledande försvar. […]

Sverige kan inte gå i duell med en stormakt, konstaterade före detta ÖB, Sverker Göransson. Nej, självklart inte. Helt rätt. Sverige behöver ett folkförsvar över hela ytan med indirekt defensiv strid. Detta gynnar freden för Sverige och för Sveriges alla kringliggande parter. Ett sådant försvar är både krigsavhållande och solidariskt.

Carl Bildt införde en säkerhetspolitik för anfall. Försvarsministern och ÖB följer efter. Okunnighet eller?

Sverigedemokraterna och en enig S-kongress våren 2017 står för självständighet, militär alliansfrihet och försvar. Det är en traditionell ansvarsfull säkerhetspolitik. Med rimlig välfärd, sammanhållning och allmän värnplikt kan ett starkt försvar organiseras. Det gynnar freden och verkar krigsavhållande. Vänsterpartiet lär ha samma idé. Läs artikel

Norge vilikke invitere Russlands president til markeringen av frigjøringen av Finnmark i 1944. Det skjer i oktober neste år, 75 år etter de blodige kampene mot Hitlers soldater.

Vertskapet, forsvarsminister Frank Bakke-Jensen, sier Vladimir Putin ikke har gjort seg fortjent til det. Men Putin er Russlands statsoverhode. Og det var Russland som ofret 2122 menn på norsk jord.

75-årsubileet for frigjøringa av Finnmark handler ikke om å hedre Putin. Men det heltemotet russiske soldater gjorde for å befri landet vårt.  Å ikke invitere landets toppledelse er et brudd på godt naboskap, og diplomatisk kutyme.

Det er etanstrengt forhold mellom Norge og Russland på toppnivå, og  næringssamarbeid har stoppet som følge av handelsboikott på begge sider. Vi trenger pusterom hvor vi kan snakke sammen. Der vi vektlegger at vi aldri har vært i krig med hverandre, men stikk motsatt, hjulpet hverandre . Läs artikel

Finska YLE har nyligen uppmärksammat utgivningen av en kontroversiell bok om Finlands president Sauli Niinistö, av journalisterna Matti Mörttinen och Lauri Nurmi, Mäntyniemen Herra (Herren på Talludden). Vi återger nedan ett avsnitt ur YLE-reportaget.

[…] Boken ger också en detaljerad bild av den maktkamp om utrikespolitiken som pågick mellan presidenten och regeringen 2014 och 2015 efter Rysslands annektering av Krim.

I mars 2014 hade statsminister Jyrki Katainen deltagit vid ett EU-toppmöte där man fastslagit att EU-länderna fryser alla bilaterala möten med Ryssland. Enligt den dåvarande utrikesministern Erkki Tuomioja ska Niinistö ha varit ytterst upprörd och under ett möte med regeringens utrikes- och säkerhetspolitiska utskott ha konstaterat att “EU inte kan hindra mig från att hålla kontakt med eller träffa Putin”.

Våren 2015 ville Niinistö bjuda in den ryska dumans talman Sergei Naryskin och fem andra ryska politiker för att högtidlighålla 40-årsdagen efter den europeiska samarbets- och säkerhetskonferensen i Helsingfors 1975.

Utrikesminister Timo Soini och finansminister Alexander Stubb motsatte sig besöken och frågan måste behandlas under tre uppslitande möten mellan presidenten och regeringen. När beslutet att inte bjuda in ryssarna hade fattats uppfattade Ryssland det som fientligt och kallade Finlands ambassadör Hannu Himanen till ett samtal. […]

Enligt boken har Niinistö också använt det statsägda energibolaget Fortum som en spelbricka i Rysslandspolitiken. Sommaren 2015 var Fennovoimas kärnkraftsprojekt i motvind. Projektet var av största vikt för det ryska statliga kärnkraftsbolaget Rosatom, som ser det som ett visitkort i väst. Riksdagen hade bestämt att det inhemska ägandet måste uppgå till 60 procent och i juli 2015 såg det ut som om målet inte gick att nå. Då ska Niinistö ha blandat sig i och sett till att Fortum ändrade sig och gick med i projektet. – Niinistö gjorde klart för statsminister Juha Sipilä att Rysslands och Finlands goda relationer står på spel om Fennovoimaprojektet inte blir av, säger en av bokens författare Lauri Nurmi. Läs artikel

Foreign Minister Heiko Maas talks to the “Rhein-Neckar-Zeitung” about the new world order, transatlantic relations, Iran, refugee policy, as well as German-Turkish relations.

Minister, there are more and more crises and wars. Traditional alliances are being challenged. How dangerous is that?

There are no certainties any more. So much is going on. Decades-old partnerships have become fragile and proven agreements are being called into question. That presents very special challenges for foreign policy.

Wouldn’t that be the time for the UN to play a proactive role?

The key to resolving political conflicts lies with the United Nations, and the UN Security Council in particular. Many conflicts can only be resolved effectively there. That’s not easy, especially at a time when multilateralism is under great pressure because many people, particularly populists, are proclaiming a return to the nation-state. What’s more, at the very time when they are needed so urgently, the United Nations and the European Union are preoccupied to a certain extent with their own problems. […]

Shouldn’t Europe finally take on more responsibility itself?

Yes, in future we Europeans will have to look out for ourselves more. We’re working on it. The European Union has to finally get itself ready for a common foreign policy. The principle of unanimity in line with which the European Union makes its foreign policy decisions renders us incapable of taking action on many issues. We’re in the process of transforming the European Union into a genuine security and defence union. We remain convinced that we need more and not less Europe at this time. Läs intervjun

Dersom Norge ikke lenger kan være sikre på at USA vil komme oss til unnsetning når vi trenger det, må alle planer legges om. Paradokset er at det trolig bare er i en slik situasjon – hvor Nato-landenes gjensidige forpliktelser oppløses – at fremtidige regjeringer kommer til å bevilge så mye penger at vi når Nato-målsetningen om å bruke to prosent av BNP på forsvar. Vi kommer i så fall til å gjøre det av egeninteresse, og ikke for å oppfylle forpliktelser i en sviktende allianse.

Foreløpig trøster de fleste seg med at Donald Trump snakker med minst to tunger og at den amerikanske administrasjonen fortsatt er bunnsolid for Nato. Vi må ganske sikkert begynne å tenke på alternativer til vår sterke allianse med USA. Läs artikel

Kan vi stole på Donald Trump? Svaret er like provoserende som det er selvfølgelig. For svaret er nei. […]

Erkjennelsen er brutal. Og den har kommet gradvis. Den som først satte ord på denne erkjennelsen av ledende politikere var den tyske forbundskansleren Angela Merkel. Det var i juni for et år siden, etter deres første møte, da Trump var på sin første Europa-turne som president. Det var da han nettopp hadde møtt sine kolleger i Nato, og et samlet Europa måtte hale og dra i Trump for å få USAs president til selv å formulere alliansens sentrale dogme, at han støttet solidaritets-paragrafen, paragraf fem, om at et angrep på én er et angrep på alle. […]

Tidligere statssekretær i UD, og generalsekretær Jens Stoltenbergs stabssjef i NATO fra 2015 til 2017, Torgeir Larsen, oppsummerer Trumps holdning til sikkerhetsspørsmål på denne måten i en melding på Facebook:

«Felles vestlig sikkerhet uten felles verdifundament vil reduseres til et rent bytteforhold. I reneste form en ny slags vasallstat og leiehærvesen.» […]

Kan vi stole på Trump? Kanskje, hvis du gjør en avtale der du «pay up front» – legger penga på bordet. Og kjøper amerikansk sikkerhet som fra en leiehær.

Men så; kanskje ikke. Läs artikel