Månad: september 2018

Försvarsmakten medverkar i den av Nato arrangerade multinationella manövern Trident Juncture 18 (TRJE18) 25.10 – 7.11.2018. Övningen leds av Norge. Finländska övningstrupper verkar också i Finland och Sverige.[…]

Från basen i Rovaniemi opererar också Förenta Staternas F-15C-jaktplan och KC-135-lufttankningsplan jämte F-16-jaktplan från Belgien. […]

Trident Juncture 18 hör till Natos övningar med så kallad hög synlighet, som Nato anordnar med tre års mellanrum. I manövern medverkar sammanlagt över 40 000 soldater från omkring 30 länder. Finland verkar i övningen i rollen som kompanjonsland. Målsättningen för Finland medverkan är att stärka den nationella försvarsförmågan och förbättra den internationella samverkansförmågan. Läs pressmeddelande

Rysslands premiärminister Dmitrij Medvedev säger att tanken om att helikopterplattorna i den åboländska skärgården skulle ha ett ryskt militärstrategiskt syfte vittnar om ett ”sjukt sinne” och är paranoia.

Den socialdemokratiska regeringen valde för att runda en Natodebatt att istället teckna bilaterala avtal med medlemmar i försvarsalliansen. De har emellertid en lägre status än ett medlemskap och är mer av politisk än juridisk natur. Avtalet mellan USA och Sverige har exempelvis undertecknats av respektive försvarsdepartement, inte av staterna. […]

Finns det något utväg? En möjlig sådan vore en politisk kompromiss i god svensk anda. Varför inte titta på Finland som i sin doktrin säger att landet har en option på Nato? Försämras det strategiska landskapet, det vill säga om Ryssland blir mer hotfullt, håller landet öppet för ett medlemskap. Läs ledaren

Kärnvapen dödar massivt, både omedelbart och över tid. Den Internationella Domstolen i Haag
klargjorde redan år 1996 användning av sådana vapen strider mot internationell rätt i väpnade
konflikter och generellt mot principerna i den internationella rätten. Ett kärnvapenkrig kan leda till klimatförändringar som kan hota allt liv på jorden. Skapandet av kärnvapen har för första gången i mänsklighetens historia gjort det möjligt för människan att begå ett kollektivt självmord. Läs artikel

Alla kärnvapenstater är i olika grad emot att ansluta sig. Kina är minst emot, vilket visade sig bland annat vid omröstningen i FN:s generalförsamling hösten 2016 inför förhandlingarna om ett kärnvapenförbud. Även inom Nato finns en viss sympati gentemot traktaten, främst i Norge och i Nederländerna. Norges parlament har röstat igenom ett beslut att utreda huruvida det norska medlemskapet i Nato kan kombineras med att landet blir part i traktaten. Vad gäller Nederländerna var det landets parlamentet som tvingade sin regering att delta i förhandlingarna. Läs artikel

Försöket att skapa ett försvar baserat på yrkesmilitärer i samband med att allmänna värnplikten lades ner blev behöver utvecklas, menar Engelbrektson.

– Vi har inte haft så svårt att fylla platserna för de fast anställda, men att hitta personer till de tidvisa anställningarna i systemet har inte varit så lätt, säger Engelbrektson, som redan innan han tillträdde som svensk arméchef drog en lans för återinförande av allmän värnplikt

Luckorna i försvarsorganisationen ska nu täckas med att 13 000 ungdomar kallas in till mönstring av årskullarna 1999 och 2000.

– Av dem väljs 4 000 ut för en 11 månader lång grundutbildning 2018 och lika många 2019. Senare kan det nog bli tal om ökade volymer. Lagom till år 2020 kan vi ha två brigader om cirka 5 000 soldater i varje. Det är något motståndarna måste räkna med, säger arméchefen.

Omkring 100 000 ungdomar kommer att få information om värnplikten hem i brevlådan. Hur väljer ni dem som ska testas?

– Vi kan ju se vilka som är motiverade genom att redan vara med i försvarssammanhang och uttala sin frivillighet. Mer exakt hur urvalsprocessen ska se ut måste vi diskutera lite mer, innan jag säger något om det. Sedan är det ju en grannlaga uppgift att välja flickor eller kvinnor så att könsfördelningen blir bra i försvaret. Alla tecken visar på att en organisation fungerar bättre där båda könen är någorlunda jämställt representerade. Läs artikel

USA:s blockering av tillsättning av domare i WTO:s skiljedomstol är världshandelsorganisationens mest akuta kris, enligt EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström. Om ett år kan domstolen sluta fungera. Även tyska förbundskanslern Angela Merkel är orolig.

USA:s ovilja att tillsätta nya domare till WTO:s överprövningsorgan, högsta rättsliga instansen i WTO, är mycket bekymmersam, anser Cecilia Malmström.  Läs artikel

Morgonen gryr och vinden ruskar i tältduken. Runt omkring står flera kamouflerade lastbilar som bär arbetsutrymmen för tredje brigadstaben. Stämningen är laddad och det sprakar högtalaren: ”Viktor Ivar uppfattat, påbörjar vägförstöring”. Sverige är sedan någon dag i krig och brigaden ska avvärja det fientliga anfallet. […]

En fiende framrycker genom de norrländska skogarna och de två svenska brigaderna slår tillbaka. Det är scenariot för Arméns stabs- och sambandsövning, ASSÖ 18. Läs pressmeddelande

Misstankarna om skattefusk och penningtvätt i Pargas väcker en bred debatt om hur öppenheten ska hanteras i Finland. President Sauli Niinistö har uttalat sig om frågan på en presskonferens i FN-högkvarteret i New York. Det kan gälla både militär säkerhet, stora skatteintäkter och bulvaner som drar nytta av Finland.

– Det handlar om en ovanligt stor skatteutredning av polisen som behöver mycket personal, konstaterar president Niinistö.

Det misstänkta bolaget äger så många fastigheter, och man har hittat stora mängder kontanter, noterar presidenten.

– Det handlar om misstänkt grov penningtvätt och skattefusk. Därför var en ovanligt stor operation nödvändig.

Han var informerad ”i god tid på förhand”, men vill inte precisera hur långt på förhand han fick informationen. Den utrikespolitiska ledningen var involverad i planerna. Läs artikel

Nu drar storövningen Trident Juncture 2018 igång. Norge är attackerat och ska befrias av styrkor från Nato och vänskapliga nordiska länder – Sverige och Finland. I den största internationella övningen som Försvarsmakten hittills varit med om ställs 2 000 soldater ur svenska förband mot utländska. Natoövningen Trident Juncture 2018 blir det närmaste skarpt läge man kan komma och en unik möjlighet att samöva med andra nationer. Norska landområden har tagits över av främmande makt. Nato reagerar blixtsnabbt och sätter in styrkor från ett stort antal medlems-­ och partnerländer. Totalt handlar det om 40 000 personer, 10 000 fordon, 130 flygplan och 70 fartyg från ett 30­-tal nationer, som mobiliserar och organiserar ett försvar inom ramen för snabbinsatsstyrkan Nato Response Force.

Övningen sker mellan den 25 oktober och den 7 november där 2 000 av de soldater och officerare som agerar på norskt territorium kommer från svenska förband. Det övergripande målet är att samöva förband och enheter från olika länder för att gemensamt kunna möta kriser. Deltagandet bottnar i den svenska solidaritetsförklaringen, som bland annat säger att vi ska kunna ”ge och ta emot stöd, såväl civilt som militärt” om ett EU-­land eller nordiskt land drabbas av en katastrof eller ett angrepp. Läs artikel

Överste av första graden Per Blomquist påtalar i ett blogginlägg i denna spalt att det ter sig ogenomtänkt att i samband med KV21 hävda ”att det endast är Ryssland som kan utgöra ett hot mot vårt lands suveränitet och självbestämmande”. Det är både sant och ett understatement. Som exempel kan anföras att handelskriget mellan USA och Kina höjer intensiteten i de pågående tvisterna i Västra Stilla havet och kan dra in NATO-området i väpnade konflikter. I ett sådant läge kan såväl Ryssland som en normalt vänligt sinnad nation kräva tillgång till delar av svenskt territorium eller stöd för sin krigföring i andra former.

Det sammanhanget kräver en närmare förklaring. Ryssland och Kina var under det kalla kriget djupt oense och stod tidvis på gränsen till krig mot varandra. Efter Sovjetunionens upplösning lyckades de båda länderna bilägga sina gränstvister, inleda samarbete och skapa nya former för regionalt samarbete såsom Shanghai Cooperation Organisation samt organisationen för internationell samverkan mellan de större ”icke-västländerna” Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika (BRICS). Sedan trycket från USA mot Kina och Ryssland började hårdna och ta sig uttryck i sanktioner har de båda länderna enligt principen ”min fiendes fiende kan bli min vän” utvecklat det redan inledda strategiska samarbetet och givit det nya former. Läs artikel