Flygvapenchefen överlåter åt USA att säkra svenskt luftrum

Det var först i tisdags (9/11) som USA beslöt att trappa upp sin närvaro i storövningen Trident Juncture. Hangarfartyget Harry S. Truman med en besättning på 5 000 personer ska öka på det amerikanska deltagandet.

Nu har övningen plötsligt vuxit till att omfatta 51 000 militärer som ska öva att försvara Norge mot angrepp. Samtliga svenska försvarsgrenar deltar i Norge, och svenskt luftrum samt en flygbas i Sverige används i Nato-övningen.

Flygvapenchefen Mats Helgesson kommenterar eskaleringen för Dagens Nyheter:

– Det är ju faktiskt ett extra nordiskt flygvapen som har kommit till Nordsjön. Ytterligare flygresurser i vårt område som hjälper oss att hålla ordning på luftrum och annat, det är ju bara bra. Att ha ytterligare en stark partner i närområdet är alldeles utmärkt. Svensk flygvapenchef är alltså nöjd med att USA mer eller mindre tar över och ”håller ordning på luftrum och annat.”

Uttalandet är anmärkningsvärt. Svenska försvaret har ansvar för vårt territorium, inga andra stater.

Läs mer

Finland genomför utvärderingsbesök i Ryssland, puolustusvoimat.fi

Finland gör, för ökad tillit och säkerhet i enlighet med Wienfördraget 2011, ett utvärderingsbesök i Ryssland den 9 – 11 oktober 2018. Utvärderingen sker inom ramen för det bilaterala avtalet mellan Finland och Ryssland gällande årliga extra utvärderingar.

Målsättningen för utvärderingsbesöket är att kunna konstatera riktigheten i de tidigare år 2018 inlämnade uppgifterna. Målet för utvärderingen är 61:e Marininfanteribrigaden i Sputnik. Läs pressmeddelande

Infanteri behövs, kkrva.se

Robin Häggblom

Det är intressant att från en finsk horisont notera hur väsensskild den svenska debatten rörande infanteri är. Mycket har redan sagts i den här debatten, men ett par punkter förtjänar ännu att lyftas fram.

Norrland är stort. Även om vi koncentrerar oss på det gamla Milo ÖN så har vi ett område om i runda tag 300×500 km, som innehåller synnerligen varierande terräng. Samtidigt är långt ifrån alla kvadratmetrar skapade lika, och jag vill därför ifrågasätta överste Henricssons påstående om att fienden väljer slagfältet.[…]

Vad är då lösningen? Det är att öka mängden förband genom relativt billiga förbandstyper såsom infanteri, samt att de få förband som finns måste ha en hög operativ och strategisk rörlighet, samt hög eldkraft och uthållighet. De måste också ha en mångsidighet som gör att de kan föra strid framgångsrikt i de olika typer av terräng som förekommer i Norrland. Eldkraften hos moderna infanterienheter ska inte underskattas, och precis som Fritzson konstaterar hjälper system såsom drönare på pluton- och kompaninivån tillsammans med moderna understödsvapen ytterligare. Läs artikel

NATO krever at Norge gjør milliardkjøp, dagbladet.no

NATO krever at Norge kjøper to nye spesialbygde transportfly som gjør det mulig å etterfylle de nye amerikanske F-35-flyene med bensin mens de er i lufta.

Det kommer fram av et dokument med de såkalte kapabilitetsmålene i NATO, som Klassekampen har lest. I dokument er det nedfelt mål for hvert enkelt land, og forsvarsministrene i medlemslandene har vedtatt dokumentet.

Ifølge avisa åpner Forsvarsdepartementet for at Norge kan gi etter for kravet om å skaffe til veie to tankfly for å etterfylle F-35-flyene mens de er på vingene. Det ene tankflyet skal være klar til bruk i 2028, det andre i 2029.

Ifølge avisa har Australia nylig kjøpt slike fly til rundt 2,2 milliarder norske kroner stykket. Det betyr at et norsk innkjøp ville kostet rundt 4,4 milliarder, i tillegg til driftskostnader og hangarer. Läs artikel

Schrödinger’s Griffin, corporalfrisk.com

The JAS 39E Gripen is something of a paradox. It’s at the same time both a mature concept dating back to the late 80’s and a fighter so new the first deliveries aren’t planned until next year. […]

The whole concept behind the Gripen, the earlier A/B/C/D as well as the current E/F versions, is operations against a numerically superior peer-level enemy. This puts significant demands upon the ability to get the most out of every single aircraft, from the ground up. To begin with the aircrafts get a large number of flight hours during combat operations, thanks to the quick turnaround time. This is something the Swedish jets demonstrated to their Finnish hosts at exercise Ruska 2017 last autumn. The same exercise also demonstrated the ability of the Gripen to seamlessly fit into the Finnish air combat system. This is no surprise, as the development of the Finnish and Swedish air combat doctrines have been heavily influenced by each other, including dispersed basing and operations with limited support equipment. Läs artikel

Doktorsdisputation om infanteritaktikens utvecklingshistoria, maanpuolustuskorkeakoulu.fi

Överste i.a. Hannu Liimattas doktorsavhandling […] (Från utländska förebilder mot mer unika lösningar – Utvecklingen av infanteritaktiken under det självständiga Finlands fyra första decennier), som hör till det krigshistoriska vetenskapsområdet, granskas den 22 oktober 2018 kl. 12 vid Försvarshögskolan i Sandhamn. […]

Enligt doktorsdisputationen var målet för utvecklingen av den finländska krigskonsten att skapa metoder genom vilka en underlägsen försvarare kan klara av strider mot en materiellt och numerärt överlägsen fiende. Målet för utvecklingen av infanteritaktiken var en unik finländsk taktik. Med det avsågs att allmänna principer inom krigskonsten tillämpades på de speciella förhållandena i Finland. En framgångsrik taktik ansågs förutsätta framför allt eldkraft och mobilitet hos infanteriet. Läs hela sammanfattningen på svenska

Övningen Northern Coasts 18 ordnas i Finland 25.10 – 8.11.2018, merivoimat.fi

Finska marinen leder övningen Northern Coasts (NOCO18), som ordnas i Finland under tiden 25.10 – 8.11.2018. I övningen deltar ca 4000 personer och tiotals ytfartyg och luftfarkoster.

Målsättningen för övningen är att öva gemensamma marina och internationella operationer på enhets- och stabsnivå inom sjökrigföringens alla delområden samt att utveckla de multinationella truppernas interoperabilitet i synnerhet vid operationer i kustförhållanden.

För finländarna innebär den internationella övningen en utmärkt möjlighet att öva med större trupphelheter och prestationsförmågor i hemlandet och dess närhet. NOCO18 möjliggör även övningsverksamhet i enlighet med försvarsmaktens uppgifter bl.a. i fråga om att ta emot och lämna internationellt bistånd samt arrangemang gällande värdlandsstöd. Läs pressmeddelande

USA sender atomdrevet hangarskip til megaøvelse i Norge, nettavisen.no

USA har bestemt seg for å sette inn det atomdrevne hangarskipet USS Harry S. Truman i NATOs storøvelse Trident Juncture i Norge.

Det bekrefter den amerikanske admiralen James G. Foggo, som leder NATO-øvelsen.

Det atomdrevne hangarskipet USS Harry S. Truman er 333 meter langt og har rundt 60 fly og helikoptre om bord. Hangarskipet kommer til øvelsen sammen med en flåtegruppe med jagere og kryssere og om lag 6.000 soldater alt i alt. […]

Bekreftelsen på at flåtegruppen blir med, betyr at omfanget av militærøvelsen øker nok en gang. Totalt antall soldater ligger nå på rundt 50.000. Det er den største militærøvelsen som har vært gjennomført i Norge siden den kalde krigens slutt. Läs artikel

Oksanen: Bygg upp beredskapspolisen via värnplikten, helahalsingland.se

Polisen behöver förstärkas för att orka med påfrestningar. Beslutet att lägga ned beredskapspolisen var alldeles förhastat och präglat av prestige och kortsiktighet. […]

Sverige behöver en ny beredskapspolis som också kan vara deltidspolis på samma sätt som det finns deltidsbrandkårer. Den gamla beredskapspolisen var civilpliktiga poliser som fått fem veckors extrautbildning vid polishögskolan efter genomförd värnplikt. 2012 när resursen lades ned fanns 1500 beredskapspoliser. Det kan jämföras med att polisen totalt utgör idag cirka 20 000 personer.

Avsikten med Beredskapspolisen var att den skulle avlasta vid extraordinära händelser genom att ta hand bevakning, avspärrning och befolkningsskydd. Men Rikspolisstyrelsen tyckte inte att resursen behövdes och styrkan lades ned 2012. Vapnen förstördes. Att det var ett stort misstag inser nog de allra flesta idag. Läs artikel

 

Seminarium om svensk-ryska relationer under Kalla kriget och idag, kkrva.se

IRH (Nätverket för IR historia) bjuder in till seminarium om svensk-ryska relationer under Kalla kriget och idag

Ryssland är Sveriges viktigaste stormaktsgranne, det land jämte Danmark som vi under historiens gång haft flest krig och fred med. Sverige måste alltid förhålla sig till Ryssland oavsett regim. Hur vi skall förhålla oss till Ryssland föranleder ofta politiska kontroverser, något som Sven Hirdman, Sveriges ambassadör i Moskva under åren 1994–2004 och författare till flera böcker om svensk utrikespolitik och svensk-ryska relationer, diskuterar i sitt anförande.

Sven Hirdman
efn.se

Tid och plats: onsdag 17 oktober, kl. 13.00 – 15.00, Rum D900, Historiska institutionen

Anskaffning av medelräckviddigt luftvärn, riksdagen.se

Motion av Allan Widman (L) m fl.

I skrivelse 2017/18:290 redovisar regeringen de överväganden och beslut som fattats inom ramen för anskaffningen av luftvärnssystemet Patriot. Skrivelsen utgör ett svar på riksdagens tidigare tillkännagivande om att anskaffningen skulle förankras i riksdagen.

Skrivelsen innehåller, trots omfattningen av anskaffningen, ingen ekonomisk redovisning överhuvudtaget. Det anges enbart att anskaffningen ryms inom det beställningsbemyndigande som riksdagen beslutat om på 78 miljarder kronor och att det även ryms inom planeringen för Försvarsmaktens anslag 1:3 på utgiftsområde 6.

Vad gäller de ökade kostnaderna för infrastruktur, drift och underhåll samt upprätthållande av systemets förmåga som uppstår efter 2021 och under systemets livslängd menar regeringen ska omhändertas genom omprioriteringar inom berörda anslag.

Vid större, långsiktiga och principiellt viktiga anskaffningar brukar regeringen göra en bedömning av materielens livscykelkostnad. Så skedde till exempel 2012 då beslut fattades om utveckling och anskaffning av JAS 39 Gripen E. En sådan livscykelkostnad underlättar riksdagens uppföljning av materielsystemen och ger också en uppfattning om hur stora omprioriteringar som kan behöva ske mellan de olika anslagen.Läs motionen