Månad: november 2018

Den norske forsvarsdebatten preges av at modernister og tradisjonalister ser både problemene og løsningene svært forskjellig. Begge har noe å lære oss.

Sverre Diesens rører i grumsete vann i sitt siste intervju i Minerva, den 28. oktober. Den stadig mer polariserende forsvarsdebatten handler om trusselpersepsjon, innretning og anvendelse av norske styrker og viljen til å bruke penger på forsvar. Det finnes to fløyer som ser diagnose og medisin forskjellig.

Ved nærmere ettersyn er det derimot ikke sikkert at man må velge en side. Begge parter har rett, men følger hver sin logikk. […]

Det finnes mange grupperinger av tradisjonalister og det lar seg vanskelig peke ut én særlig toneangivende stemme, selv om Jacob Børresen, Robert Mood og Kjell Grandhagen leverer solide innspill fra den fløyen.

Tradisjonalistene vil bruke mer penger på Forsvaret, og argumenterer for at det er viktigere å være klar i dag enn å være det i 2040. Tradisjonalistene fokuserer på at landmakten er det dominerende militære virkemiddel og at sjø- og luftmaktens hovedrolle er å støtte landmakten. Begrunnelsen finner de i krigshistorien. Krig er ført av, for og mot mennesker på landjorda.

Modernistene hevder derimot at Forsvaret har nok penger, og legger til grunn at det kun er hypotetisk hvorvidt vi trenger å bruke Forsvaret. En trussel mot Norge er tilnærmet ikke-eksisterende, og den lille trusselen som er igjen kan avgrenses, forstås og planlegges for. Modernistene vektlegger begrepet strategisk, og setter såkalte strategiske effekter, som F-35, ubåter og missiler foran alt annet. Läs artikel

Samarbetet mellan Finland och Sverige kan sägas bygga på samma ädla principer som den traditionella talkoandan. Ge hjälp, så får du själv hjälp vid behov. Enligt den politiska styrningen är utgångspunkten att det militära samarbetet mellan Finland och Sverige inte begränsas. Armén i Finland och Sverige har snabbt och beslutsamt avancerat enligt styrningen. På några år har vi nått det skedet, att finska trupper fungerar som en naturlig del av en svensk trupp och tvärtom, skriver kommendören för armén, generallöjtnant Petri Hulkko. […]

I övningen Arctic Shield 18, som ordnas i december, deltar för första gången en svensk avdelning av en bataljons storlek som en del av en finsk trupp. Tvärtom är det i mars nästa år, då en finsk avdelning av en bataljons storlek försvarar norra Sverige som en del av en svensk brigad i övningen NorthernWind. Vad kan man kalla det här annat än talkoanda? Båda parterna har allt att vinna på detta samarbete. Det gamla räknesättet gäller inte här, eftersom 1 + 1 är mera än två. Läs artikel

USA genomförde rekordmånga bombanfall i Afghanistan från januari till september, visar statistik från det amerikanska försvaret.

Totalt släpptes 5 213 bomber över landet under perioden. Samtidigt skriver FN i en ny rapport att antalet dödade civila i Afghanistan ökar.

USA har slagit rekord i hur många bomber som fällts över Afghanistan, visar ny statistik från den amerikanska försvarsmakten. Mellan januari och september 2018 fälldes 5 213 bomber över landet, fler än något tidigare år.

Det tidigare rekordet var 2010, då 5 101 bomber fälldes över Afghanistan, rapporterar Forbes. De amerikanska siffrorna visar på en kraftig ökning av bombanfallen de senaste åren jämfört med under slutet av Barack Obamas presidentskap. 2017 fälldes 4 361 bomber, medan siffran för 2016 är 1 337 och siffran för 2015 är 947. Läs artikel

[…] Det militära hotet är alltjämt det farligaste för Sverige, det är det som de samlade försvarsansträngningarna ska avhålla från. Den ryska upprustningen som påbörjades efter Georgienkriget har i stort följt sin uppgjorda plan. Ryssland har nu bevisligen kapacitet att genomföra två mindre expeditionära operationer parallellt som i Syrien och Ukraina. Ökad underrättelseinhämtning pågår också i närområdet av både Ryssland och våra Nato-partners.

De mest sannolika hoten är redan realiserade i form av olika slags påverkansoperationer. Debatten handlar ofta om desinformation, där ett skevt urval av fakta blandas med felaktiga påståenden som sedan förstärks av medgörliga människor och programmerade konton på sociala medier, så kallade botar. Denna desinformation syftar till att polarisera och dränera energi i det offentliga samtalet. […]

Så ser den nygamla hotbilden ut. Naturen är densamma, en fientlig intention och målmedvetet uppbyggande av kapacitet för att kunna realisera den politiska viljan. Karaktären har däremot förändrats genom internets framväxt och erövrandet av rymden. För att överleva som en småstat i skärningen av stormakternas intressen gäller det att vässa sinnen och svärd, fördjupa samarbeten med likasinnade och slå vakt om folkrätten. Det startar med ett medvetande. Läs artikel

[…] – För svensk del handlar det om vår nationella säkerhet. Den vilar på den europeiska säkerhetsordningen, och vi, som litet och militärt alliansfritt land, måste stå fast vid principerna och åtagandena. Vi står vid frontlinjen här, säger Ulrika Funered, ambassadör och chef för Sveriges OSSE-delegation i Wien. […]

För svensk del handlar det om vår nationella säkerhet. Den vilar på ett internationellt regelverk som även inkluderar den europeiska säkerhetsordningen. Och som ett militärt alliansfritt land måste vi stå fast vid det internationella regelverket, principer och åtaganden.

– Sverige uppfattas som väldigt konsekventa och principfasta. Vi är en tydlig röst för att hålla fast vid en regelbaserad världsordning, principer och åtaganden. Det här kan uppfattas som att vi är Rysslandsfientliga, men ideligen förklarar vi att det inte handlar om det. Det handlar om våra nationella säkerhetspolitiska intressen, säger Ulrika Funered. Läs pressmeddelande

Gunnar Hökmark (M) framför 19/10 att Sverige inte kan möta ”de hot Sverige står inför idag” ensamt. Det har Sverige aldrig kunnat i modern tid. Likväl hävdar GH och tidigare försvarsministern att svensk anfallsinsats på Nordkalotten har positiv effekt på svenskt försvar. Militärstrategiskt fel! Sverige försvarar inte ens sitt markterritorium.

”Hur länge ska vi medborgare behöva delta i detta okunniga och/eller falska spel som några få ledande politiker och militärer har dragit Sverige in i?” frågade jag på goda grunder (24/10). Spel? Ja, en synnerligen oklar solidaritetsförklaring till grund för anfallsstrid mot främmande makt! […]

Hergus Palmquist åberopar generalmajor Karlis Neretnieks och överste Bo Hugemark, ledamöter ur Kungl. Krigsvetenskapsakademien, för anslutning till Nato. De skriver i debattboken Till bröders hjälp hur Sverige ska anfalla över Östersjön mot Baltikum, där balter och ryssar har kommit i konflikt med varandra. Sveriges offensiv sker, eftersom USA/Nato antas vara sena. Helt orealistiskt!

Vad som är mest krigiskt av småstaten Sverige – orealistisk övning på Nordkalotten eller anfall över Östersjön – får läsarna att avgöra.

Läs artikel

De finska myndigheterna har fortsatt undersöka de störningar av GPS-signalen som konstaterades vid Natoövningen Trident Juncture. Finland anser de norska störningsobservationerna vara tillförlitliga. Det är dock inte ändamålsenligt att närmare gå in på de tekniska detaljerna i offentligheten.

Utrikesministeriet har lämnat riksdagens utrikesutskott en utredning i saken.

Myndigheterna fortsätter utredningarna. Frågan tas upp med Ryssland på diplomatisk väg. Finland utgår från att till exempel luftfartssäkerheten inte får riskeras genom sådan här verksamhet.Läs artikel

Flera myndigheter är förlorare när tidigare utlovade satsningar fryser inne i regeringens förslag till övergångsbudget. Försvarsmakten tappar hundratals miljoner kronor och försvarsminister Peter Hultqvist (S) säger att han är bakbunden.

– Vi bedömer att vi har fått en reducering på 350 miljoner kronor jämfört med vad som i grunden var planerat och i förhållande till årets förbandsanslag, säger brigadgeneral Mats Ström, Försvarsmaktens tillförordnade kommunikationsdirektör, till TT. […]

ÖB Micael Bydén har tidigare pekat på konsekvenser för alla stridskrafter om Försvarsmakten inte får tre miljarder kronor mer i anslag för 2019 – men de pengarna syns inte alls till i förslaget till övergångsbudget.

Mats Ström säger nu att försvaret kompenseras för prisökningar, men det saknas alltså 350 miljoner kronor till förbanden nästa år. Enligt Ström pågår en dialog med regeringskansliet, och han säger att minskningen sannolikt beror på att det är just ett förslag till övergångsbudget. Läs artikel

[…] Ubåten A26 är ett högriskprojekt. Regeringens tak för två exemplar av den nya superubåten är satt till 8,2 miljarder.

När kontraktet presenterades i Visby hamn under Almedalsveckan 2015 nämndes ingenting om att det också innehåller en exportklausul som ger tillverkaren Saab rätt att omförhandla med staten och beställaren Försvarets Materielverk (FMV), om det inte går att hitta en köpare även på exportmarknaden. […]

Den nya E-versionen av Jas Gripen är liksom ubåtarna ett projekt av nationellt säkerhetsintresse.

Hittills har försvaret fått klartecken för 60 plan, men det kan också bli 70 enligt ett tidigare förslag från försvarsberedningen 2014. Var det slutligen landar är oklart och därmed också kostnaden. En annan möjlighet är att behålla äldre C/D-plan i operativ drift och utöka det totala antalet plan. Då skjuter även priset i höjden. Gripen-E:s amerikanska motorer blir en annan kostnadssmäll när priset i kronor avgörs av av dollarkursen, i dagsläget på en avsevärt högre nivå än den uppskattade. […]

Under ESV:s pågående översyn av Försvarsmaktens investeringsplaner tog S-MP-regeringen för några månader sedan beslutet att köpa in det amerikanska luftvärnssystemet Patriot.

Kostnaden beräknas inledningsvis till omkring tolv miljarder. Totalt kan det landa på det dubbla – eller ännu mer. USA har godkänt en affär med ett tak på 3,2 miljarder dollar, nu motsvarande 29 miljarder kronor. Slutnotan avgörs av antalet robotar och priset för uppgradering och drift av systemet under hela nyttjandeperioden. Läs artikel