Månad: december 2018

– Vi är glada över att få förse Tjeckiens försvarsmakt med Saabs senaste luftvärnssystem med kort räckvidd, RBS 70 NG. Att ett NATO-land väljer att investera i RBS 70 NG-systemet är det bästa betyg systemet kan få och ett bevis på att Saab är en ledande leverantör inom luftvärnslösningar, säger Görgen Johansson, chef för Saabs affärsområde Dynamics. Läs artikel

I år var det i huvudsak ungdomar som är födda 2000 som deltog i uppbåden. Sammanlagt 469 uppbåd hölls på totalt 249 orter. Styrkan hos den manliga åldersklass som deltog i uppbåden var cirka 30 700 personer.

Av männen i åldersklassen förordnades 22 939 i tjänst, d.v.s. 74,63 procent (2017: 75,71 %). Av dem som förordnats att inleda tjänstgöringen inleder merparten sin tjänstgöring i arméns truppförband i början av 2020 eller under de närmaste tre åren som följer på uppbådet. Av hälsoskäl befriades 9,19 procent (2017: 9,53 %) från tjänstgöring under fredstid (C-klass). Till förnyad granskning vid uppbåd (E-klass) av hälsoskäl förordnades 9,04 procent (2017: 8,00 %).

Antalet personer som är bosatta utomlands och som befriats på grund av multipelt medborgarskap utgjorde 3,53 procent (2017: 3,01 %). Till civiltjänst sökte 1,39 procent av den manliga åldersklassen (2017: 1,43 %). […]

Kvinnor kan göra frivillig militärtjänst inom alla försvarsgrenar och vapenslag. Förutsättningen för att man ska kunna göra frivillig militärtjänst för kvinnor är att man är finsk medborgare, 18-29 år när tjänstgöringen inleds samt att man med avseende på sitt hälsotillstånd och sina andra personliga egenskaper lämpar sig för militär utbildning. Läs pressmeddelande

Tidigare i veckan genomförde chefen för Tredje sjöstridsflottiljen en beredskapsövning. Syftet med övningen var att under yttre hot och tidspress gå till sjöss med delar av förbandet och lösa uppgifter. Dessutom kontrollerades logistikkedjan för olika typer av komplettering av vapen med hjälp av personal ur Försvarsmaktens logistik (FMLOG). […]

Ett svenskt stridsfartyg bär normalt alltid skarpa vapen, exempelvis granater till pjäsen och i förekommande fall sjömålsrobotar och undervattensvapen. Detta är en förutsättning för att snabbt kunna växla mellan övning och skarpa insatser vilket är en av styrkorna för sjöstridskrafterna. Däremot är det viktigt att rutinerna övas för att kunna komplettera vapenlasten från någon av alla civila kajer som finns runt kusten genom transporter av FMLOG. Läs pressmeddelande

Rysslands strategiska ubåtar med kärnvapen kan nå mål långt bort. De använder delvis den arktiska isen som skydd för ubåtarnas väg in i Atlanten. Ryssland satsar stora resurser på att modernisera norra marinen som är baserad på Kolahalvön – landets största marin.

– Det vi ser nu är resultatet av de strategiska besluten som togs tidigt på 2000-talet. De implementeras nu. Det kommer att fortsätta till 2020, säger Ekaterina Klimenko som är Rysslandsexpert på Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, Sipri.

Det är nya flygfält, radarstationer, ubåtar, atomisbrytare och andra fartyg som baseras i Arktis. […]

USA rustar också när isarna smälter och har nyligen beslutat att återupprätta den Andra flottan som har ansvar för Nordatlanten och delar av Arktis. Även försvarsalliansen Nato har beslutat under året att återupprätta ett Atlantkommando med ansvar för delar av Arktis. Och USA har ökat sina operationer med ubåtar under isen i Arktis. I mars övade USA och Storbritannien med sina attackubåtar vid Nordpolen och upprättade flytande underhållsbaser där. […]

– Sammantaget innebär det en ny militärstrategisk roll för Arktis som ett resultat av fysiska klimatförändringarna och det allt sämre geostrategiska klimatet, säger Niklas Granholm på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) som har studerat Arktis ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv i många år. Läs artikel

Cirka 60 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet försvaret och samhällets krisberedskap. Mest pengar går till Försvarsmaktens förbandsverksamhet och beredskap, drygt 36,1 miljarder kronor. 13,4 miljarder kronor går till Försvarsmakten och Försvarets materielverk för anskaffning av materiel och anläggningar och att Kustbevakningen får 1,3 miljarder kronor. Försvarsutskottet föreslår att riksdagen fördelar pengarna inom utgiftsområdet enligt Moderaternas och Kristdemokraternas förslag.

I andra delar föreslår utskottet att riksdagen säger ja till regeringens förslag. Det innebär bland annat att stora delar av myndighetskostnaderna, 1,8 miljarder kronor, för Försvarets materielverk flyttas till ett eget anslag. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Försvarsutskottet föreslår också att riksdagen säger nej till regeringens förslag om att låta regeringen besluta om att hyra ut eller sälja stridsflygplan JAS 39 C/D på export under 2019. Samtidigt vill utskottet att riksdagen riktar två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Läs utskottets betänkande

[…] Göteborg är Sveriges port mot väster. Göteborgs hamn är Nordens största. Det skapar många fördelar för vår stad samtidigt som det gör oss sårbara för angripare. I ett förmodat angrepp mot Sverige skulle just hamnen på Västkusten med dess strategiska betydelse vara en av de första träffpunkterna. Därför måste försvaret av Göteborg ta sin utgångspunkt i ett hamnförsvar.[…]

Liberalerna är positiva till återinförandet av värnplikten men vi vill bredda värnplikten och införa civil värnplikt. Det skulle erbjuda valmöjligheter i värnplikten, det vill säga all värnplikt behöver inte genomföras med vapen. Det skulle även tillföra mer personal till det civila försvaret i och av till exempel Göteborg.

Det är inte alarmistiskt att vara ärliga inför de nya hot som Europa och Sverige står inför. Alarmistiskt är det att överdriva samma hot. Det gör inte Liberalerna. Det är dags att vi tar försvaret av Sverige och Göteborg på allvar. Läs artikel

Säljare blir tyska RMMV (Rheinmetall MAN Military Vehicles), som Sverige och Norge har ett ramavtal för hjulfordon kring.

”Vi valde gå på det avtalet även för Patriot-fordonen för att få systemlikhet och så bra förutsättningar för leveranssäkerhet som möjligt”, säger Pontus Nordberg vid FMV, som undertecknade avtalet för FMV:s räkning, i ett pressmeddelande.

Någon köpesumma nämns inte, men det rör sig om totalt 40 dragbilar, kranbilar och containerbilar som ska kunna ta sig fram i terräng. Leverans sker från början av 2021. Läs artikel

The Netherlands pledged Friday to boost its defence spending in the coming year to buy more F-35 fighter jets and strengthen its special forces and cyber capabilities, officials said. […]

This included looking at purchasing 15 more advanced F-35A fighter jets made by US manufacturer Lockheed Martin, Defence Minister Ank Bijleveld told the ANP news agency. The Dutch have already purchased 37 of the pricey stealth fighters, which are expected to become operational next year.

The number is enough for two squadrons, but NATO has insisted on a third, the ANP added. Läs artikel

Anm: Vi har tidigare kommenterat hur Nato kräver att detaljstyra medlemsländernas försvar.

EU:s utrikeschef Federica Mogherini vädjar till Turkiet att inte inleda en militärinsats i områden i nordöstra Syrien som den kurdisk-arabiska alliansen SDF kontrollerar. Även USA har varnat för en intervention.

Den USA-ledda militäralliansen mot terrorrörelsen IS har länge stöttat SDF-milisen i kriget mot extremisterna, vilket har bidragit till att IS nedkämpats och drivits bort från stora delar av Syrien. Turkiets president Recep Tayyip Erdogan meddelade nyligen att landet planerar en militär insats mot kurdisk milis.

Mogherini skriver i ett uttalande att en eventuell turkisk militärinsats i nordöstra Syrien kan underminera den USA-ledda alliansens och SDF:s insatser för att bekämpa IS och riskerar att ytterligare öka instabiliteten i regionen.

Pentagon varnade i onsdags för att varje ensidig militär insats i norra Syrien skulle vara oacceptabel. Oro har uttryckts för att amerikanska styrkor i regionen skulle kunna utsättas för risk vid en turkisk intervention, och att de två Natoländerna kan komma att hamna i skottlinjen för varandra.

SDF domineras av den kurdiska YPG-milisen, som Ankara likställer med den terrorstämplade PKK-gerillan i Turkiet. Läs artikel

Torbjørn Bongo sier forsvarssjefen (FSJ) ignorerer advarslene fra grensjefene i Forsvaret når han åpner for økt privatisering på vedlikeholdssiden. […]

Bongo opplyser at NOF satte fem krav til prosessen for å eventuelt vende tommelen opp til forslaget.

– Først mente vi det måtte dokumenteres at endringsforslaget ville være kosteffektivt, og at hensikten om å oppnå store innsparinger lot seg dokumentere. Dernest at beredskapen ikke måtte bli svekket som følge av endringene, både når det gjaldt daglig drift, men også med tanke på internasjonale operasjoner og større mobilisering i krig eller krise. Videre at Forsvarets behov til kompetanseproduksjon i egne rekker måtte ivaretas og sikres. Forsvaret må ha eget personell til en rekke oppgaver også ved en privatisering. Det fjerde kravet gjaldt nødvendig fleksibilitet, ved at Forsvaret beholder kapasitet til å kunne organisere seg ut fra formen på oppdragene som gis til en hver tid.  Blant annet ved å ha stridsteam som kan følge stridsvognene ut i felt og foreta eventuelle reparasjoner på stedet, eller ved nærliggende verksteder som i Alta eller Bardufoss, forklarer Bongo.

– Sist men ikke minst krevde vi at Forsvaret måtte beholde kompetanse til å ivareta oppdragsløsning. Eksempelvis ved å ha kompetanse tilgjengelig om det oppstår snag på et helikopter som må forlate et skip i nød, og der man trenger teknisk ekspertise til å gi et klarsignal eller si at maskinen ikke er flyvedyktig. Det er situasjoner vi har opplevd tidligere, som kan skje igjen, påpeker Bongo.

Etter høringen var tilbakemeldingen fra driftssjefene i alle våpengrener entydig; Forslaget ble slaktet. Endringsforslaget ville svekke organisasjonen til Forsvaret på de fire siste punktene – som går på operativ evne og kapasitet, sier Bongo. Läs artikel

Summary

This policy brief examines changing Russian and Norwegian approaches to each other in the period 2012-2016, and discusses how the ”New Cold War” spread to the North. This is an intriguing question, since both parties had initially stated that, despite the overall worsening of Russia-West relations following the crises in Ukraine, the North should be protected as a space for peaceful interaction. To address this question, watching and tracking the changing patterns of Russian exercises and military modernization is not enough; understanding the rise in tensions requires studying the effects of the interactions underway between the parties in this region. Three interaction effects need to be taken into consideration in explaining why the tense relations following the conflict in Ukraine spread to the low-tension Northern theatre. In this, we stress the interactive dynamics that ensues when two parties start to view each other as threats, interpreting new moves by the other as expressions of hostile intent. Further, we explain the observed New Cold War ”contamination” with reference to domestic policy agendas and practices of decision-making. On both the Norwegian and the Russian sides, the new military posturing in the North, now interpreted as part of a growing conflict, has emerged partly as a side-effect of implementing what actually were longstanding national goals.  Läs artikel