Månad: december 2018

[…] Det är viktigt med ett hela-landet-perspektiv när försvaret nu utvecklas och tillförs mer resurser. Hela landet ska försvaras även om geografiska prioriteringar kan behöva göras utifrån rådande hotbild. För Centerpartiet är det särskilt viktigt att säkerställa arméns krigsförband och deras förmåga. Vi ser redan nu ökad närvaro i hela landet och att förmågan att hantera alla klimat som finns i vårt land stärks. Det har Centerpartiet varit drivande till. Med vårt fokus på armén och att hela landet ska försvaras är det viktigt att de två armébrigaderna ska kunna agera samtidigt med godtagbar förmåga och att krigsdugligheten hos förband med lägst förmåga nu prioriteras.

Men vi behöver också se till att vi kan försvara svenskt territorium till sjöss och i luften genom att ha hög förmåga inom ubåtsjakt och våra flygstridskrafter samt genom att utveckla Sveriges luftvärnsförmåga. Vi står bakom inköpet av Patriot för att långsiktigt stärka Sveriges luftförsvar. Läs motionen

[…] Moderaterna föreslår därför att Försvarsmakten ska tillföras de 18 miljarder kronor myndigheten begärt perioden 2019-2021 för att kunna uppnå ambitionen i det innevarande försvarsbeslutet och skapa förutsättningar för ökad förmåga på sikt. Fokus i närtid ska ligga på att färdigställa den beslutade krigsorganisationen, parallellt med detta ska planering för ökad förmåga påbörjas.

På sikt vill Moderaterna att Sveriges försvarsutgifter ska närma sig två procent av BNP. Ambitionen är att göra detta under en tioårsperiod. En fortsatt utbyggnad av försvarets anslag bör dock ske efter en noggrann analys tillsammans med Försvarsmakten. Ökade resurser måste kunna omsättas till faktisk höjd försvarsförmåga. Att bygga ut Sveriges försvarsförmåga kommer därför att kräva god kostnadskontroll, spårbarhet och uppföljning. Samtidigt som vårt nationella försvar stärks ska även arbetet för ett svenskt Natomedlemskap fortsätta. Läs motionen

[…] Numerären i de svenska insatsförbanden är för liten. Mer än hälften av landets yta består av skogsområden. Infanteri är i betäckt terräng det mest användbara truppslaget. Med stor spridning, lättrörlighet och preciserad eldkraft är infanteriet avgörande för förmågan att försvara hela landet. Truppslaget är grunden för all stridsteknik, taktik och strategi. Därför behöver vi en tionde bataljon, bestående av pliktutbildad personal, vars uppdrag är att kunna agera lättmanövrerat i den svenska terrängen för att sinka fiendens framfart. Liberalerna kommer att reservera budgetmedel för detta utöver den generella förstärkning som redovisas ovan. […]

När riksdagen beslutade att göra värnplikten vilande i fredstid möjliggjorde man för ett återinförande – om läget i omvärlden drastiskt försämrades, eller om försvaret misslyckades med att rekrytera frivilliga soldater. Båda dessa förutsättningar är nu uppfyllda. Regeringen har nu till del återinfört värnplikten, med militär grundutbildning för både kvinnor och män inom ramen för lagen om totalförsvarsplikt. Vi välkomnar detta, och anser att värnplikten bör utvidgas och omfatta 10000 värnpliktiga år 2025. För att hantera ökade volymer anslår vi 30miljonerkronor till Totalförsvarets rekryteringsmyndighet 1:6. Därutöver avsätter vi 63miljoner för 2019 under anslag 1:6 för att kunna bygga ut ytterligare en prövningsplats. Läs motionen

NATO har bedt Norge investere i ytterligere to tankfly som en egen nasjonal kapasitet for å øke den operative evnen til de nye F-35-kampflyene. Lars Erik Jamtli i Befalets Fellesorganisasjon (BFO) fastslår at dersom investeringen realiseres, bør tankflyene stasjoneres på Ørland. Forsvarsdepartementet sier eventuell lokalisering ikke er avgjort. […]

De såkalte kapabilitetsmålene er vedtatt av forsvarsministrene i hvert enkelt medlemsland. NATO-alliansens kapabilitetsmål fastsetter militære mål for de respektive medlemslandenes kapasiteter. Det er i dette dokumentet, som Klassekampen tidligere har omtalt, at NATO har bedt om at Norge investerer i to tankfly for å ivareta F-35-flåtens behov. NATO anser kravet som svært viktig for Norges framtidige evne til å produsere luftmakt i nord.

Innfasingen av F-35-kampflyene er allerede i gang. F-35-flyene skal etter planen være fullt ut operative fra 2025, men med produksjon av operative tokt allerede fra 2019. Rekkevidden og lengden av tokt med F-35 har etter anskaffelsesbeslutningen ble tatt vist seg å bli en god del lavere enn planlagt. Det gjør at behovet for tankfly også er blitt større.

Det vil fortsatt gå minst ett tiår før tankflykapasiteten som gjennom det multinasjonale MRTT-samarbeidet skal gi flyene nødvendig aksjonsradius kan være på plass. Aftenposten skriver at det ene tankflyet kan være klart til bruk i 2028, det andre i 2029. […]

Kilder internt i Forsvaret sier at eventuelle nye tankfly er tenkt lokalisert til Rygge, der USA ønsker å stasjonere kampfly permanent.[…]

Pressevakt Ann Kristin Salbuvik i FD understreker at det er mye uavklart rundt tankfly-spørsmålet.[…]

– NATO-alliansens forsvarsplanleggingsprosess har som formål å frembringe de kapabiliteter alliansen kollektivt har behov for dersom den skal kunne løse sine oppgaver innenfor et politisk definert ambisjonsnivå. NATOs kapabilitetsmål til medlemsnasjonene fastsettes etter en fireårig syklus. I denne fireårige prosessen fastsetter NATO et overordnet ambisjonsnivå alliansen som helhet tar sikte på å møte, både på kort-, mellom- og lang sikt. Ambisjonsnivået fremkommer etter både militære og politiske innspill og besluttes etter NATOs prinsipp om konsensus. Basert på dette overordnede ambisjonsnivået fordeler NATO målene til de enkelte medlemsnasjonene, opplyser Salbuvik. […]

Rapporteringen i NATOs planprosess er grunnlaget for NATOs overordnede vurdering av om Norge møter de mål og forventninger som er definert i NATOs kapabilitetsmål. Denne prosessen ble konkludert i juni 2018. Vurderingen er som tidligere blitt oversatt til norsk og offentliggjort i budsjettforslaget for 2019, tilføyer hun. Läs artikel

[…] With the Russian bear hobbled, NATO was used to pull mostly half-hearted European contingents into a nation-building exercise in Central Asia in 2002. The understandable risk aversion and national caveats of most NATO forces in Afghanistan undermined the alliance’s credibility and cohesion. In a fitting rebuttal, the British and French dragged the U.S. and NATO into the even more foolish Libyan intervention in 2011. Far from protecting Europe, let alone America, NATO has become an engine for putting muscle behind bad ideas. That NATO and even the European Union could be destroyed by the refugee tides flowing partly from Afghanistan and through Libya may end up being one of history’s ironies.

To those who argue that American troops are required to deter supposed Russian revanchism in Europe, one need only look just outside the alliance’s borders to Ukraine. There, even in a state that borders his own, Russian President Vladimir Putin is unable to achieve his larger aims. Läs artikel

[…] “The United Nations is deeply concerned about this escalation of tensions, which is taking place in the broader context of the conflict in eastern Ukraine and the annexation of Crimea,” Rosemary DiCarlo, Under-Secretary-General for Political Affairs, said in a briefing that followed the first meeting on the issue which had been called by the Russian Federation under the provisional agenda item titled “Violation of the borders of the Russian Federation”.

That first agenda item was rejected by a procedural vote of 7 against (France, Kuwait, Netherlands, Poland, Sweden, United Kingdom, United States) to 4 in favour (Bolivia, China, Kazakhstan, Russian Federation), with 4 abstentions (Côte d’Ivoire, Equatorial Guinea, Ethiopia, Peru). Läs  artikel

[…] För att kunna verka på djupet och leda bekämpning av högvärdiga mål med långräckviddiga vapensystem krävs förband som kan verka okonventionellt med ett mycket litet behov av extern logistik. Det tidlösa behovet för jägarförband i syfte att skapa asymmetri kommer att bli än mer viktigt. Det innebär att ju mer högteknologisk en motståndare är, desto mer lågteknologiskt måste ett jägarförband uppträda. Framtiden kommer även att ställa krav på än mer uppdragstaktik – jägarchefer måste i allt större utsträckning agera på bristande eller frånvaro av underlag från högre chef.

Jag har tidigare på denna blogg argumenterat för jägarförbandets behov av att inte bli upptäckt – både visuellt eller i det elektromagnetiska spektrat. För att lyckas med detta ställs det krav på ett minimalt användande av sambandssystem samt noggrann och samfälld planering där högre chefs målbild och beslut i stort blir tydliga för jägarchefen så att denne agera. För detta krävs en väl avvägd sambandsplan. Moderna jägarförband ställer krav på en utrerad uppdragstaktik. Jägarförbanden tillsammans med brigaderna projicerar tillsammans ett hot av såväl symmetrisk som asymmetrisk karaktär vilket skapar ett dilemma för motståndaren. Organisatoriskt innebär det att det framtida jägarförbandet ska bestå av snabbt gripbara soldater, där de stående jägarförbanden har särskilda förmågor vad avser kapacitet att verka i ett skymningsläge. Ytterligare jägarbataljoner, bestående av pliktplacerad personal som omsatts ur jägarbataljonen, organiserade i bataljoner med förmåga att kunna lösa uppgifter över hela riket, behövs. Dessa bedriver störstrid över ytan samt kan även i ett senare skede agera som den sammanhållande länken för det fortsatta motståndet. Som jägarchef på djupet är det fortsatta motståndet en naturlig del av operationsplanen. Små enheter som under svåra förhållanden kan leverera stor effekt har framtiden för sig. Läs artikel

[…] Putin gave conflicting accounts of the Kerch incident. He first alleged that the Ukrainian boats, two small gunboats and a tugboat, had been trying to cross the strait in secret, when they clashed with the Russian coastguard.

The Ukrainian tugboat was rammed by Russian vessels, and one of the gunboats was fired on, sustaining damage in the hull and the bridge. Moscow said the clash took place inside Russia’s territorial waters, which extend 12 miles (20km) from the coastline, which Ukraine denies. Kiev says its vessels notified the Russian maritime authorities of their intention of going through the strait and that the Russians opened fire on its vessels after they had turned around and were heading away from the strait into the open wars of the Black Sea.

In his remarks in Buenos Aires, Putin appeared to confirm some of Kiev’s claims, conceding that the Ukrainian and Russian vessels had been in contact with each other before the incident, and that the Ukrainians had refused to use a Russian pilot to help them navigate the narrow strait. The Ukrainians reject Russian insistence that they use a Russian pilot, saying it is not required by a 2003 agreement on sharing the waterway, and is a recently imposed means of controlling Ukrainian access. Läs artikel

Den absolutte sværvægter i indkøbsbudgettet fra det danske forsvar er de nye kampfly F35, som skal erstatte F16.

I 2016 besluttede et flertal i Folketinget at indkøbe 27 fly i perioden mellem 2018 og 2026, der ifølge den politiske aftale skal sikre, ”at Danmark fortsat har evnen til at hævde dansk suverænitet og mulighed for at kunne indsætte kampfly i internationale operationer eller ultimativt bidrage til Natos kollektive forsvar af dansk og allieret territorium”.

Danmark skal betale en indkøbspris på 16,4 milliarder kroner for at erhverve sig flyene, men det udgør under halvdelen af de samlede udgifter.

Prisen over de næste 30 år er anslået til 56,4 milliarder kroner, når man medregner driften og vedligeholdelsen. Läs artikel

Under hösten har flera av Amfibieregementets krigsförband övat med sina dimensionerade vapensystem, Sjömålsrobot 17 och minsystem M9. Vapensystem som kan sänka fartyg och hejda motståndare. Höstens övningar är ett av flera steg i att etablera min- och robotförmågan på både ost- och västkusten.[…]

Med hjälp av våra sensorer kan vi upptäcka en motståndare på och under ytan, för att därefter avfyra det vapensystem som ger mest effekt.  Vi verkar i det dolda fram till att minan sprängs eller roboten avfyras. Det gör att en motståndare aldrig kan bortse från oss.

– Det är när vi kombinerar våra vapensystem som vi blir som farligast för fienden, och det är med hjälp av dem vi hejdar en motståndare från att fortsätta in i vår skärgård.  Under hösten har vi utvecklat vår min- och robotförmåga samt utbildat flertalet skjutledare på båda systemen, säger major Johan Wallin chef för 17:e bevakningsbåtkompaniet, ett krigsförband inom Amfibieregementet. Läs pressmeddelande