NEJ TILL NATO-MEDLEMSSKAP OCH DCA-AVTAL!
Sveriges statsminister Stefan Löfven besöker Finland och träffar statsminister Juha Sipilä i Helsingfors tisdagen den 29 januari.
Statsministrarna kommer att diskutera bland annat aktuella EU-ärenden, såsom brexit, migration och unionens fleråriga budgetram, samt klimatfrågor och försvars- och hybridhot.
Måndagen den 28 januari träffar statsminister Löfven republikens president Sauli Niinistö på Talludden. Läs pressmeddelande
[…] Europarådet befinner sig för närvarande i oroväckande politiska svårigheter. Vi löper en akut risk för att förlora en medlem. Låt mig vara tydlig: det finns inga tvivel om ursprunget till denna situation. Finland var bland de första länderna som offentligt fördömde annekteringen av Krim. Trots det skulle Rysslands utträde ur Europarådet vara en förlust för alla parter. Och i slutändan skulle det innebära ännu ett slag mot hela den regelbaserade internationella ordningen.
Jag litar på att Europarådet kommer att lösa den nuvarande krisen, såsom den har löst alla tidigare. Finland kommer tillsammans med de övriga medlemsstaterna och andra intressenter att aktivt stödja insatser för att hitta en väg framåt. Problemet kan inte lösas utan den parlamentariska församlingen. Därför uppmanar jag till ett nära samarbete mellan institutionerna – ministerkommittén och den parlamentariska församlingen – för att arbeta för en gemensam och hållbar lösning. Läs talet
Northern Wind är den svenska arméövningen som genomförs i Norrbotten i mars 2019. Under Northern Wind övas nationellt försvar och övningen ger Sverige en ökad förmåga att lösa stridsuppgifter i brigads ram med underställda utländska förband. Eftersom övningen genomförs i norra Sverige under vinterförhållanden ger den även de deltagande förbanden en ökad vinterförmåga.
“NATO is instrumental in setting us apart from Russia”, sade en ledande kongressman i USA:s representanthus i samband med en omröstning om Förenta staternas fortsatta medlemskap i militäralliansen. Detta är just detta ”avskiljande från Ryssland”, det nuvarande Natos huvudmålsättning, som gör det så olämpligt för ett vänligt sinnat grannland till Ryssland som Sverige att ansluta sig till alliansen eller att ha ett alltför demonstrativt försvarssamarbete med Nato och med enskilda länder som ingår i alliansen.
Det är helt uppenbart att det officiella USA ser Ryska federationen som en ”geostrategisk motståndare”. Men ett sådant synsätt kan omöjligen småstaten Sverige anamma. Den bör göra allt för att hålla sig utanför strategiska överväganden av det slaget. En sak är att fördöma stormaktspolitik, när den överträder folkrättens regelverk, en annan att ta ställning i stormaktsspelet, att göra sig till knähund för endera parten. I det senare fallet riskerar Sverige att bli en sköld för den ena sidan, utan att tillförsäkras något som helst skydd av denna. Och detta gäller oavsett medlemskap i militäralliansen eller unilaterala transatlantiska förbindelser, som den svenska regeringen månar om.
– Forsvaret er nå så lite at vi over tid ikke kan klare våre forpliktelser nasjonalt og internasjonalt, advarer forsvarssjef Haakon Bruun-Hanssen.[…]
– Forsvaret er for lite til at vi over tid kan klare våre forpliktelser nasjonalt og internasjonalt. Vi må ha større kraft og høyere tempo i arbeidet med å styrke forsvarsevnene vår, sier forsvarssjef Haakon Bruun-Hanssen.
Admiralen legger særlig vekt på utholdenheten og kapasiteten på enkelte områder.
– Vi må ha fokus på områdene der utholdenheten og evnen til tilstedeværelse ikke er god nok. Dette gjelder i dag først og fremst våre landstyrker og den maritime kapasiteten.[…]
NATO gjør i disse dager organisatoriske endringer med betydning for Norge. Tilpasningene i NATOs kommandostruktur omfatter etableringen av en maritim felleskommando i USA, samt en logistikkkommando i Tyskland. Den moderniserte kommandostrukturen medfører en personellmessig økning på ca 1280 hoder, hvor Norge regner med å fylle rundt 44 av dem.
NATOs Joint Force Command, Norfolk samlokaliseres og integreres med US 2nd Fleet og de blir sentrale i å sikre den transatlantiske linken og forsterkninger til våre nærområder. 2nd Fleet vil bli viktig for daglige maritime operasjoner i våre nære havområder. Forsvaret søker derfor å få innplassert dyktige offiserer og befal både i NATO kommandoen og i 2nd Fleet. Läs talet
I fjol ryckte den första kullen värnpliktiga in på I 19 efter att allmän värnplikt kom tillbaka. Få av dem har avbrutit tjänstgöringen.
– Det är många kvar och det är en väldigt stor lättnad. Man har kvar gruppen som man ryckte in med, säger Lova Widman, värnpliktig sjukvårdssoldat på I 19.
Hon är en av 401 rekryter som påbörjat sin värnplikt på I 19 efter att den allmänna värnplikten återinfördes. Läs artikel
Försvaret har svårt att locka unga till officersyrket, antalet nyexaminerade är mindre än antalet anställda som har möjlighet att gå i pension. På Gotland är problemet särskilt stort. Medelåldern på officerarna vid nya P18 är näst högst i landet, bara Hemvärnets stridsskola har en högre medelålder.
– Tre av fyra kommer att nå pensionsåldern inom tio år på P18, säger Karl-Johan Boberg, förste vice ordförande vid Officersförbundet.
Problemen med rekrytering har gjort det omöjligt att uppnå det gällande försvarsbeslutet. Armén kommer misslyckas med att leva upp till målet om att ha två fungerande brigader fram till 2020, en brigad består av omkring 4 500 soldater. Att anställa, utrusta och utbilda militär personal kostar – enligt försvaret är anslagen för låga för att nå politikernas mål. […]
Högre lön, men också att fler kallas in till värnplikt ses som en lösning på problemet.
– Det systemet som nu är beslutat behöver ungefär 15 000 värnpliktiga per år, vi måste upp i de siffrorna för att klara personalförsörjningen. Läs artikel
Tal vid 228:e nationella försvarskursen i Helsingfors.
Tillräckliga resurser i förhållande till våra uppgifter och vår verksamhetsmiljö är en förutsättning för upprätthållandet och utvecklandet av Försvarsmaktens förmåga idag såväl som under kommande år.
Riksdagens förra sommaren godkända försvarsredogörelse uppställer klart den resursnivå som behövs för en försvarsförmåga relaterad till verksamhetsomgivningen. Försvarsmakten är idag i gott skick och vår förmåga att uppfylla våra uppgifter är god – det försvagade säkerhetsläget i våra närområden till trots. Det är vår plikt att upprätthålla försvarsförmågan och beredskapen i relation till verksamhetsomgivningen, varje stund. En trovärdig försvarsförmåga verkar också som en stabiliserande faktor för säkerhetsomgivningen.
Värnplikten, som grundar sig på en försvarsplikt som berör alla medborgare, har visat sig vara ett effektivt sätt att upprätthålla försvarsförmågan för vårt vidsträckta land såväl i normal- som i undantagsförhållanden. Det nuvarande försvarssystemet baserat på manlig värnplikt som den frivilliga kvinnliga militärtjänsten kompletterar, uppfyller väl våra militära behov och fungerar bra. Hela talet finns på finska
[…] Arbetet fortsätter med att skapa ett modernt totalförsvar. Den nationella säkerhetsstrategin ska genomföras utifrån en bred säkerhetsanalys. Ett nationellt center upprättas för att öka informations- och cybersäkerheten. En ny myndighet inrättas för att stärka det psykologiska försvaret mot bland annat påverkansoperationer. Den civila beredskapen rustas för att bättre kunna möta klimatrelaterade kriser som hälsohot, bränder, torka och översvämningar. Vaksamheten ökas mot utländska försök att förvärva känslig infrastruktur.
Sverige bibehåller sin säkerhetspolitiska linje. Försvarsanslagen höjs successivt för att stärka Sveriges militära förmåga, och samarbeten mellan andra länder och organisationer fördjupas. Den militära alliansfriheten tjänar vårt land väl. Sverige ska inte söka medlemskap i Nato. Samtidigt slår vi vakt om den transatlantiska länken, utvecklar försvarssamarbetet framför allt med Finland och fördjupar samarbetet för att öka säkerheten runt Östersjön. Om en katastrof eller ett angrepp drabbar ett annat land i Norden eller EU ska Sverige inte förhålla sig passivt. Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas. Läs regeringsförklaringen
Former Secretary of State Rex Tillerson is speaking publicly about what led to his firing in March by President Trump. In his comments, Tillerson described the president as ”pretty undisciplined.”[…]
”I think part of it was obviously we are starkly different in our styles. We did not have a common value system,” Tillerson told CBS News political contributor Bob Schieffer on Thursday. ”When the president would say, ’Here’s what I want to do and here’s how I want to do it,’ I’d have to say to him, ’Mr. President, I understand what you want to do, but you can’t do it that way. It violates the law. It violates a treaty.’ You know, he got really frustrated.” Läs artikel
Socialdemokraterna, Vänsterförbundet, Gröna förbundet och Sannfinländarna tycker att det skulle vara vettigt om Finland skaffar färre jaktplan än antalet 64 som finns i offertförfrågan.
Det här framgår ur Yles färska säkerhetspolitiska enkät.[…]
Det finländska försvaren står inför en extremt stor investering. De nuvarande Hornetplanen ska ersättas med nya. Anskaffningspriset beräknas ligga mellan 7 och 10 miljarder euro. Utöver anskaffningspriset ska Finland också betala för underhållet av planen. Räkningen kan stiga till tiotals miljarder. Läs artikel
Det är extra spännande tider för många i Finland just nu. Idag är det nämligen åter dags för halvårsinryckning hos våra goda grannar där tusentals unga män och kvinnor, mestadels födda år 2000, sluter upp för att göra sin plikt. Ett lagstadgat krav på varje finsk man och en frivillig möjlighet för kvinnor.
Oavsett inriktning eller tjänstgöringstid (som varierar mellan 165, 255 och 347 dagar ) rycker kullarna in samtidigt, en på vintern och en till sommaren. Årets första, ”Kontingent 1/19”, samlar inte mindre än 12 500 beväringar till samtliga truppslag.
Totalt kommer ca 23 000 att få sin grundutbildning under 2019. Det är bara att gratulera! Läs artikel