Klicken som vill driva internationell social ingenjörskonst

Mats Björkenfeldt

I nya numret av Foreign Affairs, nr 1 2019, recenseras statsvetarprofessorn John Mearsheimers senaste bok, som anmälts här på sajten , samt Harvardprofessorn Stephen M. Walts, The Hell of Good Intentions. America’s Foreign Policy Elite and the Decline of U.S. Primacy (Farrar, Straus and Giroux 2018). Dessa författare har tidigare skrivit en gemensam bok. De kritiserar båda ”the Liberal Order”, det vill säga USA:s självpåtagna rätt att med vapenmakt ägna sig åt social ingenjörskonst världen över. Och de som aktivt försvarar denna ordning, ”the Blob” kallad av Walt, avslöjas grundligt i hans bok. Recensenten i Foreign Affairs medger att han själv tillhör denna liberala Blob, men avslutar med att ”[t]heir admonition to think differently is useful in a time of rapid change”. Det tilläggs att Walt and Mearsheimer “offer surprisingly little guidance on the future of humanitarian intervention”. Något recensenten finner negativt, men undertecknad ser som positivt.

Läs mer

Den finländska värnplikten – grunden för vårt försvar i 100 års tid, maavoimat.fi

Generalmajor Markku Myllykangas, stabschef för armén

Vi finländare är bara ungefär 5,5 miljoner till antalet. Det utgör cirka 0,07 % av världens befolkning. Det finns över 50 städer i världen där det finns flera människor än vi är i hela Finland. Eftersom vi inte hör till någon militärallians är vi beredda att försvara vårt territorium självständigt. Vi försvarar vårt land från Hangö till Utsjoki och från Ilomants till Vasa. År 2015 sände vi ett s.k. reservistbrev till våra cirka 970 000 reservister. Det är inte många länder som kan göra det. Det är inte heller många länder som kan tiofaldiga sin fredstida styrka till krigstida styrka på några dagar. Det kan vi. Trots vår ringa folkmängd och vårt omfattande territorium har vi lyckats upprätthålla och säkerställa lugna förhållanden i vårt land.

Värnplikten har väckt känslor, både för och emot, redan då den blev det självständiga Finlands försvarslösning 8.2.1919. Värnplikten har således utgjort grunden för vårt försvar redan i 100 års tid. Kärnan består och är fortfarande aktuell. Förhoppningsvis bevarar denna fungerande grund sin karaktär även i framtiden. Läs artikel

Finlands ”hemliga” recept, artiklar.militart.nu

Lars Gyllenhaal

[…] Hur Finlands försvarsutgifter kan vara så låga som de är framstår som ännu märkligare när man beaktar hur många som ännu gör värnplikten i den gamla östra rikshalvan (i 600 år var Sverige och Finland ett rike). Från att nära 90 procent av alla vapenföra unga män blev beväringar – som de officiellt benämns i Finland – är man nu ”nere” i 80 procent.

Utbildningsnivån då? Man kan ju undra hur värnpliktiga, alltså amatörer, ska kunna mäta sig med en helprofessionell styrka? General Ari Puheloinen, Finlands ÖB 2009-14, bemötte sådana funderingar med att poängtera att de finska krigsförbandens kärna inte är 20-åriga nybakade soldater utan 25–27-åringar som genomfört både militär grundutbildning och krigsförbandsövningar och, för att direkt citera generalen: ”Yrkesarméer kan inte räkna med att kunna rekrytera alla de bästa talangerna inom varje årsklass.”

När man i Sverige inför värnpliktens avskaffande diskuterade utländska exempel var det förvånansvärt lite som sades om den finska modellen och än mindre om exemplen Schweiz och Österrike. Ändå utgör Finland, Schweiz och Österrike tre av världens absolut mest stabila och framgångsrika stater. Till skillnad från Sverige har alla tre valt att behålla värnplikten. Läs artikel

”På vilken grund erkänner Sverige Guaidó?”, svd.se

Mikael Westerlund, advokat

Ett antal länder inklusive Sverige har de senaste dagarna officiellt erkänt oppositionspolitikern Juan Guaidó som Venezuelas president vilket väcker ett antal folkrättsliga frågor. Juan Guaidó har inte vunnit något allmänt val utan är en ”självutnämnd president”.[…]

Venezuela är en republik och presidenten är dess statschef. Genom att länderna, däribland Sverige, har erkänt Juan Guaidó som landets legitima president har man således också erkänt honom som Venezuelas statschef. Genom att man betraktar Juan Guaidó som den legitima statschefen har man indirekt underkänt hela den nuvarande regeringen i Caracas. Såvitt jag känner till har Sverige aldrig tidigare agerat på liknande sätt och skälen för det är att man inom folkrätten erkänner suveräna stater och inte tillfälliga politiska ledare.[…]

En grundsten i vår världsordning är kortfattat och förenklat att varje folk har rätt till självbestämmande. Varje folk har rätt att välja sina egna politiska företrädare och fatta sina beslut utan andra staters ingripanden. Denna rätt tillkommer förstås även venezolanerna. Det är inte Trump, Bolsonaro eller Wallström som ska utse Venezuelas president utan det ska det venezolanska folket inom ramen för deras konstitution och suveränitet. Läs artikel

Osäkerhet om USAs och Natos stöd till Norge

Lars-Gunnar Liljestrand

Norska försvarets forskningsinstitut, FFI, har lagt fram en rapport som visar på stora behov av upprustning under perioden 2021–2037.

Det handlar totalt om 500 miljarder norska kronor, vilket är 100 miljarder mer än vad som ligger i nuvarande plan. Som jämförelse kan nämnas att norska försvarsbudgeten ligger på 59 miljarder per år och det handlar här om att lägga till de extra 500 miljarderna utöver den nuvarande ramen. Regeringens uppdrag till FFI var att föreslå vad försvaret skall lägga pengar på för att möta nya hot mot Norge och ett Nato som hotas av försvagad sammanhållning. Främst är det risken att Nordnorge inte kan försvaras vid ett ryskt angrepp som ligger bakom kraven på försvaret. Rapporten pekar på en rad områden, främst inom armén och flottan, där det råder stora brister idag.

Det finns en stark oro för att USA stegvis minskar sitt intresse för Europa och alltmer inriktar sig mot Stillahavsområdet och att Nato försvagas av motsättningar mellan medlemsländerna. Säkerheten i Medelhavsområdet har högre prioritet för Frankrike, Italien och Portugal än att försvara Nordeuropa till exempel.

Läs mer

Lag nästa år: Sverige och Finland får försvara varandra, dn.se

Från den 1 januari nästa år ska en ny lag göra det möjligt för militära förband från Sverige och Finland att försvara varandras länder. Redan i mars kommer 1.500 finska soldater hit för att öva försvarskrig i Norrbotten.[…]

– Vi räknar med att lägga en proposition för riksdagen i juni och att lagen kan träda i kraft från den 1 januari 2020. Då kan man snabbare fatta beslut och i en krissituation kunna bistå varandra, säger Peter Hultqvist. […]

Fakta Lagförslaget i korthet:

Om Finland i fred eller i krig begär hjälp mot kränkningar kan svenska regeringen besluta om det. Om Finland angrips och begär hjälp måste riksdagen godkänna att svensk styrkor sätts in.

Om Sverige i fred eller krig utsätts för kränkningar får regeringen begära hjälp av Finland. Finska förband får samma långtgående befogenheter som Försvarsmakten att öppna eld, spärra av områden  o s v.

Vid höjd beredskap, krigsfara eller angrepp mot Sverige kan regeringen begära militärt stöd från Finland. Läs artikel

Värnplikten i Finland fyller 100 år, ostnyland.fi

Värnplikten har varit en viktig uppgift för finländarna och kommer att fortsätta var a det de följande hundra åren, säger stabschefen vid arméstaben, generalmajor Markku Myllykangas i ett pressmeddelande på fredagen med anledning av att det gått 100 år sedan systemet med värnplikt infördes.

– Värnplikten väcker känslor för och emot, och gjorde det redan då den blev det självständiga Finlands försvarslösning den 8 februari 1919.

Myllykangas säger att systemet var funktionellt då, och är lika funktionellt i dag tack vare kontinuerliga reformer och uppdateringar.

– Inom Försvarsmakten genomförs nu ett program, Utbildning 2020, som ska svara på de förväntningar som de värnpliktiga har som är födda på 2000-talet. Vi effektiverar utbildningen och utbildningsmetoderna så att så många värnpliktiga som möjligt kan få uppgifter där de kan utnyttja sitt kunnande.

Cirka 25 000 finländare genomför årligen sin värnplikt. Av dem är 400-500 kvinnor. Längden på tjänstgöringen är 165 dagar, 255 dagar eller 347 dagar beroende på vilken typ av specialutbildning man får. Läs artikel

Varför gick Danmark i krig?

Lars-Gunnar Liljestrand

En oberoende utredning som skulle besvara frågan om varför Danmark gick i krig presenterade i januari i år sin slutrapport.

Det handlar om är Danmarks deltagande i de senaste 20 årens stora krig: Bombkriget mot Jugoslavien, interventionen i Afghanistan och interventionen i Irak.

Svaret på frågan är kort och gott: Solidaritet med USA och NATO och viljan att visa Danmark som en pålitlig militär partner med USA och Nato.

Läs mer

End the War in Afghanistan, New York Times

Ledarredaktionen NYT:

[…] This page has been supportive of the war in Afghanistan since it began. We criticized NATO countries in Europe for not sending enough soldiers. And we were critical of the Bush administration for its lack of postwar planning and for diverting resources to the war in Iraq.

Events have shown us to have been overly optimistic regarding the elected Afghan government, though we were rightly critical of its deep dysfunction. We have raised concerns about military tactics that cost civilians their lives and been skeptical of the Pentagon’s relentlessly rosy assessments of the progress made and the likelihood of success. […]

It is time to face the cruel truth that at best, the war is deadlocked, and at worst, it is hopeless. The initial American objective — bringing Bin Laden to justice — has been achieved. And subsequent objectives, to build an Afghan government that can stand on its own, protect the population and fight off its enemies, may not be achievable, and certainly aren’t achievable without resources the United States is unwilling to invest.

Walking away from a war is not a strategy. But an orderly withdrawal of NATO forces can be organized and executed before the year is out and more lives are lost to a lost cause. […]

The failure of American leaders — civilians and generals through three administrations, from the Pentagon to the State Department to Congress and the White House — to develop and pursue a strategy to end the war ought to be studied for generations. Likewise, all Americans — the news media included — need to be prepared to examine the national credulity or passivity that’s led to the longest conflict in modern American history. Läs artikel

Ryssland varnar Norge för uppbyggnad, gp.se

Ryssland varnar Norge för att gå vidare med vad Moskva kallar en militär uppbyggnad i den arktiska regionen.

Enligt Maria Zakharova, talesperson för det ryska utrikesdepartementet, har Moskva sett på medan Natolandet Norge blivit mer och mer aktivt i att hjälpa försvarsalliansen bygga upp sin närvaro i regionen – vilket kan få obehagliga följder.

 I strid med historiska traditioner om grannrelationer och samarbete i Arktis fortsätter Oslo att trappa upp spänningen och öka risken för militära handlingar. Detta kommer inte att lämnas obesvarat, säger Zakharova.

 Ryssland kommer att vidta alla möjliga åtgärder för att bevara sin säkerhet, fortsätter hon.

Norge, med nästan 20 mil landgräns till Ryssland, har i sin tur uttryckt oro för rysk militär uppbyggnad på Kolahalvön. Läs artikel

Tillsammans med Finland skapar vi stabilitet i närområdet, forsvarsmakten.se

Det svensk-finska samarbetet mellan Nylands brigad och Amfibieregementet är sedan länge etablerat. De första övningarna länderna emellan genomfördes i slutet av 90-talet och sedan dess har förmågan utvecklats allt eftersom. […]

Under 2019 planeras flera gemensamma övningar länderna emellan och i veckan genomförs den första. Övning Kesi pågår just nu i Finland och är en ledningsträningsövning där ledningen av den gemensamma styrkan övas. Övningen genomförs i en träningsanläggning som är framtagen för att öva ledning av förband. Svenska och finska officerare planerar, sida vid sida, för hur styrkan ska lösa de uppgifter den ställs inför. Läs pressmeddelande

 

Amfibieregementets nya soldater övade i Vaxholm, mitti.se

I dag besökte 190 nyutbildade soldater från Amfibieregementet Vaxholm. Under en vecka ska de visa att de kan strida och bo i skogen under vinterförhållanden, innan de kan få sina gröna baskrar.
– Det känns kul. Man har ingen aning vad som väntar. Men tisdagen var fruktansvärd, säger rekryten Frida Bertilsson. Läs artikel