Månad: februari 2019

Ryska militärövningar har de senaste tio åren blivit allt mer omfattande, visar en rapport från FOI. Efter att tidigare varit inriktade på att hantera småskaliga konflikter, övar Ryssland nu att påbörja och genomföra storskaliga krig.

År 2017 meddelade ryska försvarsministeriet att cirka 10 000 ryska soldater deltog i en strategisk övning i västra Ryssland. Året därpå samlades 300 000 i motsvarande militärövning i de östra delarna av landet. Men siffrorna är inte det intressanta, tycker Johan Norberg, forskningsledare på enheten för säkerhetspolitik vid FOI i Kista.

– Det viktiga är vad de faktiskt gör, inte bara hur många som deltar. De har mycket personal. De har mycket materiel även om en hel del är gammalt sen Sovjettiden. Men övningar bygger förmåga, det vill säga förband som kan lösa ställda uppgifter, säger Johan Norberg. Läs artikel

I mars genomförs arméövningen Northern wind i östra Norrbotten. Totalt deltar närmare 10 000 soldater och officerare i övningen. Av dessa kommer cirka 7 000 från våra prioriterade samarbetsnationer Finland, Norge, USA och Storbritannien. En viktig del i förberedelserna är rekognosering av övningsområdet.
– Den gångna veckan har svenska och utländska representanter för förbanden deltagit i en omfattande säkerhetsrekognosering, berättar överstelöjtnant Johan Skiöld från Markstridsskolan, planeringsansvarig för Northern wind. […]

Eftersom en stor del av deltagarna utgörs av personal från andra nationer övas även förmågan att ge och ta emot stöd från utländska förband, det så kallade värdlandsstödet. Det finsk-svenska samarbetet är en viktig del då den svenska brigaden förstärks med en finsk bataljonsstridsgrupp.
– Den här övningen är en riktigt stor utmaning för alla deltagare. Finland bidrar med en hel bataljonsstridsgrupp, cirka 1500 deltagare, och de visar en mycket professionell inställning till det finsk-svenska samarbetet. Sedan har vi ju Norge som kommer med hela Brigad nord, över 4500 deltagare. Det blir en gigantisk logistisk operation att flytta en hel brigad med alla fordon och all personal på tåg, med buss och med flyg till övningsområdet. Bara det tar nästan två veckor och då har huvuddelen av övningen inte ens börjat. Det ger lite perspektiv till hur stor den här övningen faktiskt är, avslutar Johan Skiöld. Läs pressmeddelande

For hver time Forsvarets nye helikopteret NH90 er i lufta, vil det trekke 260.000 kroner fra statskassen.

Det melder Aftenposten, som viser til at Norge bestilte helikoptre av type NH90 så tidlig som i 2001. Nye beregninger viser at kostnaden kan bli på 260.000 kroner per flytime. Det er mange ganger høyere pris enn andre helikoptre av samme størrelse kan vise til. Helikopteret skal brukes av Kystvakta og marinens fregatter.

Den svenske Försvarsmakten har også hatt mange forsinkelser på sine helikoptre av samme type. Svenske medier melder at helikoptrene ofte blir stående på bakken, fordi kostnaden per flytime ligger på mellom 200.000 og 240.000 kroner.

Försvarsmakten bruker heller sine Blackhawk UH-60. Disse koster «kun» 40.000 kroner per flytime. SVT refererer Jonas Hellsjö, som er sjef for den svenske helikopterflåten. Han mener at de ville gjort et annet valg enn NH90 dersom valget skulle gjøres i dag. Läs artikel

Den amerikanske ambassadør i Danmark mener, at Danmark har lovet NATO at stille optankningsfly til rådighed. Det afviser Forsvarsministeriet.

Danmark har lovet NATO at stille fly, der kan tanke kampfly i luften, til rådighed. Detmener den amerikanske ambassadør i Danmark, Carla Sands.

Men Forsvarsministeriet er uenig.

»Danmark har ikke lovet NATO at investere i lufttankningsfly. Danmark har til gengæld lovet at overveje lufttankningsfly på linje med ønsker om andre militære kapaciteter fra NATOs side. Danmark drøfter ønskerne løbende med NATO og har tilkendegivet at ville overveje NATOs anbefalinger i den nationale forsvarsplanlægning. NATOs ønsker har et 15 årigt sigte. Beslutninger om investeringer på forsvarsområdet er fortsat et suverænt dansk anliggende,« skriver ministeriet til Berlingske.

Uenigheden er opstået, efter Carla Sands fredag mødte den danske presse på den amerikanske destroyer USS Porter, der er på besøg i Danmark. Her brugte hun anledningen til at påpege nogle af de mangler, hun mener, der er ved det danske forsvar. Det er bl.a. manglende overvågning, efterretningsarbejde og optankningsfly.

»Jeg ser heller ikke, at Danmark har »mid air refuelling« (optanker kampfly i luften, som USA altid leverer, når danske fly er udsendt, red.). Det skal allierede gøre. Hvis Danmark ikke bidrager med det, som I sagde, I ville, er det en byrde for vores NATO-allierede,« Läs artikel

Det kommande Nordmakedonien påbörjar nästa vecka processen för att bli försvarsalliansen Natos 30:e medlemsland.

”Den 6 februari skriver vi historia: #NATO länderna kommer att skriva under anslutningsprotokollet med den framtida Republiken Nordmakedonien”, skriver Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg på Twitter.

Även Makedoniens utrikesminister Nikola Dimitrov kommer att vara på plats i Natos högkvarter i Bryssel när protokollet undertecknas, skriver Stoltenberg. Läs artikel

Enligt Kreml har president Vladimir Putin fattat beslutet efter att ha diskuterat saken med den ryska utrikesministern och försvarsministern.

INF-avtalet slöts mellan Sovjetunionen och och USA år 1987 i syfte att reglera markbaserade medeldistansrobotar. Avtalet gick ut på att avskaffa alla medeldistansrobotar med räckvidd mellan 500 och 5 500 kilometer.

Avtalet ansågs vara ett viktigt steg i processen att få ett slut på Kalla kriget.

USA anser att Ryssland i många år har brutit mot avtalet och president Trump meddelade på fredagen att amerikanerna nu inleder processen att dra sig ur avtalet om inte Ryssland skärper sig. Det verkar nu ändå som att Putin sätter hårt mot hårt. Enligt Kreml har Putin på lördagen gett grönt ljus för tillverkning av nya robotar, vilket INF-avtalet förbjuder. Ryssland meddelar ändå att det inte planerar att placera robotar utanför landets gränser, om inte USA gör det först.

Putin har beordrat sina ministrar att inte inleda nedrustningssamtal med USA. Läs artikel

[…] The EU is Sweden’s most important foreign and security policy arena. Strong and effective EU cooperation is crucial to our security and our prosperity – both in Sweden and in Europe. But Europe must take greater responsibility for its security. We need a more capable Union, not least for our security and defence policy, and we need a Union that collaborates closely with the UN and NATO.

A more capable Europe will also create better conditions for transatlantic cooperation, which remains central to Europe’s security. In line with this, an open and pragmatic approach to third state participation is key to making EU security and defence cooperation as effective as possible.

This is of course also relevant in light of Brexit. We have strategic interests in maintaining close security and defence cooperation between the EU and the UK. The UK is not leaving Europe – it will remain an important partner for our security. Läs talet

Ishaan Tharoor comments on the creation of Europe’s “special purpose vehicle”earlier this week:

But experts say the move is consequential for its symbolism alone. Western European leaders desperately tried to dissuade President Trump from pulling out of the nuclear deal, which was the product of years of complex diplomacy and which even U.S. intelligence sources believe has effectively curbed Iran’s nuclear program. But Trump took no heed, withdrawing from the accord and reinstating various layers of sanctions on Tehran.

Now, Washington’s closest partners are building mechanisms of defense against it. “This is really the first instance in which Europe is trying to stand up to the coercive economic power the U.S. is wielding,” Esfandyar Batmanghelidj, the founder of the Europe-Iran Forum, said in a phone call with reporters hosted by the European Leadership Network, a think tank in London. Läs artikel