NEJ TILL NATO-MEDLEMSSKAP OCH DCA-AVTAL!
Medverkande:
Björn von Sydow, ordförande i försvarsberedningen, tidigare försvarsminister och riksdagens talman
Samtalsledare:
Gunnar Lassinantti, ABF Stockholm
Lokal: Sandlersalen, plan 1
Försvarsberedningens rapport Värnkraft publicerades den 14 maj. Rapporten gäller inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021–2025.
Bakom rapporten står regeringspartierna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna. De borgerliga partierna hoppade av, då regeringen inte ville binda sig för alla kostnader till 2025 som beräknas till 84 miljarder kronor (cirka 1,5 procent av BNP). Dagens försvar kostar 53 miljarder.
Liksom tidigare år anges Ryssland som det största militära hotet mot oss, och beredningen skriver att det säkerhetspolitiska läget har försämrats i Sveriges närområde och i Europa. Rysslands fortgående aggression mot Ukraina och annekteringen av Krim strider mot Förenta nationernas våldsförbud och mot den europeiska säkerhetsordningen.
Militärt samarbete med andra stater är avgörande, och man skriver att den transatlantiska länken spelar en avgörande roll för Europa och Sverige. Nato är den tydligaste manifestationen av den transatlantiska länken. Att Nato upprätthåller förtroendet för de kollektiva säkerhetsgarantierna är av stor vikt.
Den svenska militära styrka som utbildar irakiska soldater gör ett uppehåll. Skälet är ändrat säkerhetsläge, motiverar Försvarsmakten för TV4 Nyheterna.
Myndighetens beslut hänger ihop med utvecklingen i regionen, bekräftar pressekreteraren Jesper Tengroth för TT.
TT: Du menar utvecklingen mellan Iran och USA?
– Ja.
Utbildningsinsatsen, som inleddes i augusti 2015, omfattar för närvarande ett 50-tal personer. De stannar kvar i Irak, men utbildningen ligger nere.
Beslutet fattades ”i närtid” och gäller tills vidare, enligt Jesper Tengroth.
– Just nu genomför vi ingen utbildningsverksamhet för att säkerhetsläget är på det sättet.
Även andra länder som Nederländerna och Tyskland har fattat liknande beslut.
– Ytterst är det varje land som fattar beslut om sin insats, men naturligtvis diskuterar länderna med varandra, säger Jesper Tengroth till TT. Läs artikel
På denna sajt har framställts skarp kritik mot bland annat vissa Natostaters bombningar av Libyen 2011, se länkarna till artiklarna längst ned.
En svensk folkrättsdocent har nu tagit som sin uppgift att i Juridisk Tidskrift söka rättfärdiga dessa bombningar . Då denne är ute i grumligt vatten, vilket en jurist på Försvarshögskolan spontant påpekat för mig, har jag i nämnda tidskrift, nummer 4 detta år, fått infört en replik på docentens artikel. Min replik återges här.
Per Ahlins artikel handlar inledningsvis om tolkning av traktater, närmare bestämt artiklarna 31–33 i Wienkonventionen om traktaträtten. I punkt 1 i artikel 31 anges: ”En traktat skall tolkas ärligt i överensstämmelse med den gängse meningen av traktatens uttryck sedda i sitt sammanhang och mot bakgrunden av traktatens ändamål och syfte.” Av punkt 3 b framgår att man även ska beakta:
”efterföljande praxis vid traktatens tillämpning, som ådagalägger enighet mellan parterna om traktatens tolkning” (min kurs.)
Per Ahlin noterar dock att en resolution från FN:s säkerhetsråd inte är en traktat, så ”[t]his calls for another method of interpretation”. Han förordar en teleologisk metod som leder fram till slutsatsen, att Natos agerande i Libyen var lagligt. Per Ahlins rättfärdigande av åtta av Natos 29 medlemsstaters agerande i Libyen är dock inte rättsligt korrekt. Läs hela svaret till Ahlin om bombningarna av Libyen
Natos bombkrig mot Libyen har tidigare kommenterats på den här sajten:
Norges utredning av deltagandet i kriget mot Libyen
Storbritanniens utredning om deltagandet i kriget mot Libyen
”Iran är för stort för att hotas av någon” – det är Irans president Rouhanis senaste svar i den hårdnande ordväxlingen mellan Iran och USA. Spänningarna fortsätter att stiga i Mellanöstern efter attackerna mot två saudiska oljefartyg.
Rouhanis uttalande kommer efter att Iran beskyllts för att stå bakom attacken mot två saudiska oljetankrar utanför Förenade Arabemiratens kust. En amerikansk myndighetskälla uppger för Wall Street Journal att det troligen var Iran som låg bakom attacken. Men detaljerna är fortfarande höljda i dunkel, och frågan är på agendan när USA:s och Rysslands utrikesministrar träffas under tisdagen. Läs artikel
ÖB Micael Bydén är positiv till försvarsberedningens förslag på upprustning. Han oroar sig inte för att satsningen kan komma att bantas.
ÖB konstaterar att förslagen i försvarsberedningens rapport ”väldigt mycket ligger i linje” med de råd Försvarsmakten lämnat in till beredningen.
Det är en bra, omfattande och väl genomarbetad rapport som vi nu ser fram emot att lägga vårt raster över. Då handlar det om Försvarsmaktens förmåga att kunna leverera ambitionsökningen. […]
TT: Är du oroad för att försvarsberedningens förslag kan komma att bantas?
Det är inget jag oroar mig för. Nu ser vi fram emot den här uppgiften och att vi faktiskt får ge oss på både detaljer och helheten och komma med det bästa och mest genomarbetade underlag på senhösten, säger Bydén. Läs artikel
Til tross for protester fra Russland ønsker regjeringen mer nærvær av styrker fra NATO-land i Norge. Andøya og Bodø pekes ut som mottak for forsterkninger.
– Det er identifisert et økende behov for at NATO og nære allierte prioriter nærvær og forsterkning av Norge, slår regjeringen fast i forbindelse med framleggingen av revidert nasjonalbudsjett.
Bakgrunnen er et «konsept» utarbeidet av Forsvaret som beskriver hvordan Norge skal kunne ta imot forsterkninger fra allierte under en krig eller krise. […]
– Det er viktig med et bevisst forhold til at økt alliert nærvær i Norge skal være i tråd med den norske basepolitikken og kombineres med beroligelse og forutsigbarhet overfor Russland, skriver regjeringen, uten å gå videre inn i hvordan det økte nærværet kan påvirke forholdet til nabolandet. Läs artikel
[…] I avsnittet om Sveriges strategiska läge i försvarsberedningens rapport heter det också att ”Finlands förmåga att möta ett väpnat angrepp är av strategisk betydelse även för Sverige”.
Hur det svenska försvarsnätverket kan se ut visas bland annat i formuleringarna om försvaret av den svenska västkusten, framför allt Göteborgs hamn:
De svenska västliga förbindelserna är viktiga för Finland i händelse av kris eller krig i vårt närområde.”
Utan Göteborgs hamn försvåras transporterna till Finland och därmed försvaret av Finland, och då äventyras också försvaret av Sverige, är den bakomliggande tanken.
Enligt rapporten är förbindelserna mellan länderna av ”existentiellt intresse för både Sverige och Finland”. Läs artikel
Försvarsberedningen i Sverige vill ha fyra nya regementen, flera värnpliktiga och en särskild brigad på omkring 5000 soldater som ska förberedas för att kunna verka i Finland vid kris eller krig. Sveriges försvar ska rustas upp så att landet vid krig klarar sig tre månader utan internationell hjälp.[…]
Om det blir en allvarlig kris så måste Sverige vara förberett på att man kan få vänta relativt länge på att få internationellt stöd. Därför måste Sverige kunna klara svåra störningar och kunna försvara sig på egen hand.
– Det militära och civila försvaret ska planera för att kunna hantera en säkerhetspolitisk kris under minst tre månader. […]
I Försvarsberedningens rapport nämns Finland som det land Sverige har det djupaste samarbetet med. Ändå behöver det här samarbetet fördjupas ytterligare och det borde bland annat vara möjligt att snabbare fatta beslut om att ge och ta emot militärt stöd.
– Det bör vidtas förberedelser för att upp till en brigad, med förstärkningsresurser, ska kunna verka i Finland, vid kris, krigsfara eller krig, sade von Sydow.[…]
I dag får försvaret 53 miljarder kronor. Det motsvarar 1 procent av bnp, och för att bygga ut försvaret borde anslagen år 2025 vara uppe i 84 miljarder kronor, det vill säga 1,6 procent av bnp. Läs artikel
Til tross for protester fra Russland ønsker regjeringen mer nærvær av styrker fra NATO-land i Norge. Andøya og Bodø pekes ut som mottak for forsterkninger.
– Det er identifisert et økende behov for at NATO og nære allierte prioriter nærvær og forsterkning av Norge, slår regjeringen fast i forbindelse med framleggingen av revidert nasjonalbudsjett.
Bakgrunnen er et «konsept» utarbeidet av Forsvaret som beskriver hvordan Norge skal kunne ta imot forsterkninger fra allierte under en krig eller krise.
Allerede er 700 amerikanske styrker fra US Marines utplasser på Værnes i Trøndelag, noe som har ført til kraftig kritikk fra blant annet Russland og SV. Kritikerne mener praksisen er et brudd på baseerklæringen fra 1949, som sier at fremmede makter ikke skal ha baser for stridskrefter på norsk grunn i fredstid. Läs artikel
Kommenterad dagordning
Som EU-medlem och nära partner till Nato har Sverige ett intresse av ett
välfungerande samarbete mellan dessa organisationer. Regeringen välkomnar
ett ökat samarbete för att stärka europeisk säkerhet och internationell
krishanteringsförmåga, så långt respektive organisations mandat tillåter.
Samarbetet bör fokusera på områden där det finns gemensamma intressen
och komplementaritet. Regeringen välkomnar de framsteg som
åstadkommits i samarbetet mellan EU och Nato sedan antagandet av den
gemensamma Warszawa-deklarationen 2016. EU förfogar över en bredd av
verktyg som kompletterar Natos roll, exempelvis när det gäller hybridhot,
cybersäkerhet och samhällens motståndskraft.
2. Det permanenta strukturerade samarbetet
Regeringen välkomnar att arbetet med att utveckla och fördjupa EUsamarbetet inom säkerhet och försvar fortgår, exempelvis genom den
fortsatta implementeringen av Pesco. Pesco är ett bra och konkret exempel
på ett samarbete som bidrar till att EU:s medlemsstater kan utveckla
förmågor, samordning och harmonisering samt bidra till insatser. Regeringen
avser fortsatt understryka att ett fortsatt samarbete med strategiska partners
utgör en viktig del för att stärka europeisk säkerhet och förmåga. Regeringen
stödjer den gemensamma målbilden om att utveckla militära förmågor och
ett mer handlingskraftigt EU, inklusive uppfyllande av EU:s gemensamma
ambitionsnivå. Därtill betonar regeringen fortsatt att samarbetet ska vila på
mellanstatlig basis och respektera medlemsstaternas roll i beslutsfattandet. Läs dokumentet
[…] Fyra territoriella skyttebataljoner ska alltså sättas upp enligt försvarsberedningen. Dessa ska inte som förr bemannas av personer som tas ur de kvalificerade förbanden, utan ska grundutbildas med värnpliktiga från början, för att ge underlag till rekrytering av personal. Istället ska direktutbildning för hemvärnet avskaffas, och de som i efterhand vill söka sig till hemvärnet utan att ha gjort värnplikten utestängs därmed. […]
Specifikt behövs de territoriella skyttebatalonerna för att försvara och skydda transportvägarna från Norge. Dels från Osloområdet, och dels från Trondheim, där den amerikanska marinkåren har motsvarande en tung mekaniserad brigad förplacerad i förråd.
”Försvarsberedningen konstaterar att det finns ett tydligt behov av sådana förband för skyddet av de västliga förbindelserna via västra Svealand till Osloområdet samt via Jämtlands län till Trondheim. Det finns också behov av förband för skyddet av viktiga totalförsvarsanläggningar. Försvarsberedningen föreslår därför att krigsorganisationen tillförs totalt fyra regionalt utbildade territoriella skyttebataljoner för dessa uppgifter utöver den skyttebataljon som föreslås på Gotland.”
Förbindelserna med Natolandet Norge anses alltså så viktiga för svenskt försvar att vi är beredda att avdela minst två separata bataljoner enbart för detta, utöver hemvärnet.
En territorial skyttebataljon ska alltså också sättas upp på Gotland, som därmed får tre bataljoner – en mekaniserad förstärkt bataljon, en territoriell bataljon, och en hemvärnsbataljon.
”På Gotland föreslås sammantaget att det utvecklas en allsidigt sammansatt mekaniserad enhet med luftvärn och indirekt eld. Utöver det behöver försvaret av Gotland förstärkas med territoriella förband”. Läs artikel