Månad: juni 2019

Spänningarna inom både handels- och geopolitiken har ökat ytterligare, konstaterar G20-gruppen i slutdeklarationen från toppmötet i Osaka i Japan.

Deklarationen innehåller som vanligt en rad löften och målsättningar, men det är ont om nya utspel. Formuleringarna är ofta vaga. Till exempel manar deltagarländerna till fria, rättvisa, icke-diskriminerande och öppna marknader. Det är ingen hemlighet att medlemsländerna har skilda syner på vad till exempel rättvis handel betyder.

Gruppen är annars också splittrad. USA och Kina utkämpar ett handelskrig och amerikanerna är på kollisionskurs med Europa om bland annat klimat och handel.

Rysslands president Vladimir Putin inledde sitt toppmöte med att säga att liberalismen är en föråldrad modell vilket väckte en förväntat hätsk motreaktion från EU. […]

Splittringen i klimatfrågan kommer inte att försvinna från geopolitiken. Under de närmaste åren kan tvisterna bli ännu mer svårlösta då USA är ordförande för G7-toppmötet och oljelandet Saudiarabien är värd för nästa G20-möte.

Även om mötet till slut kunde enas om en slutdeklaration så var det de många bilaterala samtalen, speciellt mötet mellan Trump och Xi, som dominerade nyhetsutbudet från Osaka. Det väcker frågor om hela G20-formatets framtid.

‒ G20 skapades för att vara ett samarbetsforum och nu kan man mycket väl ställa frågan om vi nu nått en punkt där G20 inte längre kan uppfylla sin uppgift, säger Thomas Bernes vid Center for International Governance Innovation. Läs artikel

A meeting of the Joint Commission of the Joint Comprehensive Plan of Action (JCPOA) took place in Vienna on 28 June 2019 to take stock and discuss the latest developments under both sanctions-lifting and implementation of nuclear-related commitments. Under the terms of the JCPOA, the Joint Commission is responsible for overseeing the implementation of the agreement.

The Joint Commission was chaired, on behalf of the EU High Representative Federica Mogherini, by EEAS Secretary General Helga Schmid and was attended by the E3+2 (China, France, Germany, Russia, United Kingdom) and Iran at the level of Political Directors/ Deputy Foreign Ministers.

JCPOA remains a key element of the global nuclear non-proliferation architecture, endorsed unanimously by UN Security Council Resolution 2231. Furthermore, in light of the recent tensions, its preservation continues to be essential for the regional stability and security.

In view of recent concerning statements and developments, participants recalled the key importance of continued full and effective implementation of the agreement by all sides. At the same time, participants recalled that the lifting of sanctions is an essential part of the agreement and reviewed their respective commitments in this regard. They also took stock of respective efforts aimed at mitigating the negative impact of US withdrawal and re-imposed US sanctions, actions for which they have repeatedly expressed deep regret. Läs uttalandet

Tidligere forsvarssjef Sverre Diesen mener at store deler av Nord-Norge ikke kan forsvares i det hele tatt. Tull og tøys, svarer forsvarsminister Frank Bakke-Jensen  i sitt  stadige mantra om at «aldri har det vært satset så sterkt på forsvaret i nord» – tiljublet av  valgte og betalte talsmenn i Høyre.

For et overveldende flertall  av  oss andre, inkludert  de fremste forsvarseksperter,  er dette nesten  «grov uforstand i tjenesten». Det er illevarslende at det ikke finnes en kritisk balanse til dagens politiske forsvarsledelse.  AP har sine svin på skogen. Dagens forsvar er langt på vei APs verk, med forsvarsminister Espen Barth-Eide i Stoltenbergs regjering (2005 – 2013) , som hovedarkitekt. Derfor holder AP-ledelsen kjeft,  og lar Erna Solberg & Co steke i sitt eget fett. […]

Det er nesten kun i Kreml at de med gapskratt følger den norske forsvarsdebatten, fordi våre presumtivt viktigste allierte særlig i  NATO vet bedre. De er for lengst klar over  at Russland under Vladimir Putin  allerede har vunnet  «slaget om Arktis».  Dette er konklusjonene i en serie med anerkjente analyser om Arktis, inkludert den amerikanske forsvarsledelsen i Pentagon. Der strever de med en troverdig oppdemnings-strategi for NATOs nordflanke. […]

Vesten – med Norge – er lammet. Ikke kan sanksjonene mot Russland heves, og vår påvirkning av en alarmerende klima-rasering i Arktis er null, tross at Nord-Norge først av alle må betale prisen for  klimaforverringen like  utenfor vår stuedør.

Det er en av tidens største skandaler at det ikke er utført noen norske analyser eller fremmet strategier for å møte de nye utfordringer. Hverken regjeringen eller ledende opposisjons-politikere synes å innse at de tviholder på en strategi som har rasert det vi hadde av forsvar i nord og gjort Nord-Norge mer utsatt enn noen gang i etterkrigstid.

Eller som det også sies: Det land som ikke kan forsvare seg, er dømt til å miste sin frihet. Läs artikel

S-400 is one of most advanced air defence systems in the world capable of tracking over 100 flying objects and striking hostile targets up to 400 km in range.

Foreign Minister S Jaishankar told his US counterpart Mike Pompeo on June 26 that India will go by its national interest on the S-400 missile defence deal with Russia.

The two sides, however, agreed to work their way through the contentious pact among other prickly issues, including trade, to take bilateral ties to new levels.

The development comes at a time when the US is pressurising India to drop the S-400 Triumf deal with Russia. The S-400 competes with US’ Patriot and Terminal High Altitude Area Defence (THAAD) missile systems.Läs artikel

Forsvarsdepartementet bekrefter at Norge har mottatt en forespørsel fra USA om bidrag til en innsats for å styrke sikkerheten for skipsfarten i Hormuzstredet.

– Vi stiller oss positive til USAs initiativ, men det er behov for mer informasjon før vi gjør en vurdering av eventuelle norske bidrag. Det er altså ikke konkretisert hva mekanismen vil innebære. Det er derfor for tidlig å si noe om eventuelle norske bidrag, men dette vil vi diskutere nærmere med USA og andre allierte når det er mer klarhet i rammene for et mulig samarbeid, sier forsvarsminister Frank Bakke-Jensen (H) i en skriftlig uttalelse om saken. Läs artikel

Det är för Sverige och övriga EU mycket viktigt att Iran inte lämnar kärnenergiöverenskommelsen JCPOA. Arbetet för att upprätthålla överenskommelsen leds av de s.k. E3-länderna (Tyskland, Storbritannien och Frankrike) och EU (genom dess utrikestjänst EEAS), som tillsammans med Kina, Ryssland och Iran är kvar som parter till JCPOA. JCPOA:s Joint Commission, som består av överenskommelsens parter, träffas i Wien idag den 28 juni under ledning av EU:s utrikestjänst.

Inför detta möte gör Sverige följande gemensamma uttalande med en grupp andra EU-länder:

Austria, Belgium, Finland, the Netherlands, Slovenia, Spain, Sweden attach the utmost importance to the preservation of the Joint Comprehensive Plan of Action (JCPoA), signed by Iran and unanimously endorsed by the UN Security Council, as a key instrument for the non-proliferation regime and a major contribution to stability in the region. Aware of the difficulties to implement the economic part of the agreement, we are working with France, Germany and the United Kingdom, as well as with the European External Action Service and the European Commission, to establish channels to facilitate legitimate trade and financial operations with Iran, one of the foremost of these initiatives being the establishment of Instrument in Support of Trade Exchanges (INSTEX). In that context, it is crucial for the Islamic Republic of Iran to abide by and fully respect the terms and provisions of the nuclear agreement. Läs  kommunikén

Länderna som försöker rädda det döende internationella kärnenergiavtalet med Iran har träffats i Wien — men Iran är pessimistiskt efteråt.

Det var ett steg framåt, men det är fortfarande inte tillräckligt och uppnår inte Irans förväntningar, säger landets biträdande utrikesminister Abbas Araqchi. […]Medan mörka moln tornar upp sig i konflikten mellan USA och Iran träffades företrädare för de länder som ännu håller fast vid kärnenergiavtalet (JCPOA) från 2015 – Iran, Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien och Tyskland. […]

Abbas Araqchi anser alltså att mötet inte kom fram till något genombrott. Han säger att Instex, den europeiska betalningsmekanism med Iran som skapats för att handel ska kunna fortgå, har börjat fungera – men att det ändå är otillräckligt eftersom de europeiska länderna inte köper iransk olja. Läs artikel

Kärnvapen är det enskilt största hotet mot mänskligheten.

Vid minst 25 tillfällen har vi varit en hårsmån från ett kärnvapenkrig, detta enligt Max Tegmark, professor i fysik vid MIT. […]

Den socialdemokratiska partikongressen 2017 beslöt följande: ”Efter år av stagnerande arbete för kärnvapennedrustning driver Sverige nu frågan om ett förbud mot kärnvapen. I år inleds viktiga förhandlingar om ett globalt förbud inom ramen för Förenta Nationerna. Som ett led i arbetet med att förbjuda kärnvapen globalt måste alla åtgärder övervägas. Såväl lagstiftning som kärnvapenfria zoner kan bli aktuella som ett sätt att implementera ett globalt kärnvapenförbud. Vårt mål är en kärnvapenfri värld.”

Detta beslut ärsjälvfallet bindande för en socialdemokratisk regering.

Den utredning av konsekvenserna av ett svenskt tillträde till konventionen om förbud mot kärnvapen som regeringen har tillsatt under våren är så bristfällig att den inte kan ligga till grund för ett regeringsbeslut.  Ett godtagande av utredningen vore ett brott mot och ett underkännande av mer än femtio års framgångsrik diplomati och nedrustningsarbete mot kärnvapen.

Regeringen bör under inga förhållanden agera så att det kan uppfattas som att Sverige tar avstånd från konventionen.

Det är utmärkt att Margot Wallström tagit initiativ till vidare aktioner inför nästa NPT-konferens.

En tidsplan för genomförande av de 13 punkterna för avskaffande av kärnvapen är nu nödvändig.

Därtill bör regeringen snabbt signera kärnvapenavtalet. En ratificering av riksdagen kan senare aktualiseras.Läs artikel

Från att med hjälp av en radar enbart kunna lokalisera indirekta eldenheter kommer Försvarsmakten inom en snar framtid att ha möjlighet att samtidigt identifiera även hot från luften. Utvecklingen för att kunna lokalisera fienden har därmed ökat. Med ny teknik kommer nya förmågor.

– Vi har ett nytt hot mot artilleriet och det är från luften i form av obemannade flygfarkoster (UAV). Vi måste kunna hitta dessa nya och dessutom väldigt små luftmål för att förhindra dem att verka inom vårt område. Det är något vi kommer kunna göra med den nya multifunktionsradarn, säger projektansvarig Mattias Hansson på Artilleriets stridsskola, A 9. Läs pressmeddelande

USAs ferske forsvarsminister Mark Esper kom til NATO onsdag for å søke støtte i konflikten med Iran. Men for Norge er det ikke aktuelt å delta i en militær styrke som kan trygge skipsfarten. […]

Forsvarsminister Frank Bakke-Jensen bekrefter overfor VG at det har vært samtaler med USA om situasjonen i området, etter at to oljetankere med norsk tilknytning er blitt angrepet de siste ukene.

– Er det aktuelt for Norge å delta sammen med USA for å sikre skipsfarten, eventuelt med militære styrker?

– Dert vil sitte langt inne for Norge å bruke militære styrker ute i verden for å forsvare norske økonomiske interesser. Så det er ikke aktuelt, sier Bakke-Jensen. Läs artikel

Donald Trump skjeller ut handelsavtaler, truer med toll og har gått til handelskrig mot Kina. Blir Verdens handelsorganisasjon presidentens neste offer?

Under president Donald Trump har USA innført toll på importen fra Kina. Kineserne har svart med mottiltak, slik at vi i 2019 snakker om handelskrig mellom de to. Trump har også innført toll på importen av stål og aluminium fra nesten alle verdens land, han har truet med en tilsvarende toll for biler, ­og i mai 2019 truet han med toll for all import fra Mexico inntil de begrenser flyktningstrømmen til USA. Har Trump rett til å straffe andre land med toll? Og hva gjør det med verdensøkonomien? For å svare på dette, starter vi med å se på hvordan internasjonal handel og toll fungerer. Läs artikel

The Finnish Air Force will take part in Ramstein Alloy 2019-2 with two F/A-18 Hornet multi-role fighters from 25 to 27 June. […]

The objective of the Ramstein Alloy exercise series is to enhance the cooperation and interoperability of NATO member and partner nations’ Air Forces operating in the Baltic region. The training scenarios include missions such as the identification and escort of an aircraft suffering from communications loss (COMLOSS). […]

In addition to the Finnish F/A-18s, aircraft from the Air Forces of Sweden, Norway, the United Kingdom, Germany, Poland, Hungary and Spain, as well as an AWACS from the NATO E-3A Component, will fly in the exercise. Läs artikel