It’s time to move on from these overblown commemorations of war, theguardian.com

Simon Jenkins, Guardian columnist

The airwaves have been filled this week with tearful veterans and mournful politicians recalling D-day 1944. That is appropriate when the participants are still among us and when war’s emotions are a living memory – we should thank those who fought to make us safe. Something at least can unite the British, even if it is only the past. But when the remembering is over, then what? […]

Now we risk drawing the wrong lesson from D-day: that strong alliances and massive armies are vital to defend our shores and freedoms. This was true while the cold war lasted, but since then Britain’s alliance with the US and membership of Nato has drawn it into a succession of failed interventions – as in Afghanistan, Iraq and Libya – that have nothing to do with its national security. Proxy aggressions have killed British soldiers and cost it dear, pandering to the populist belligerence of US presidents and our own prime ministers. The only lesson from them is that Nato’s utility is dwindling.[…]

It was left to Donald Trump to asks the inevitable question: why should America continue to offer Europe a nuclear shield against Russia at its own vast expense? Soviet communism is dead. Russia does not militarily threaten America any more than it threatens Britain. Yet western Europe is treating Russia much as it did Germany in the 1920s. It has pushed Nato and its nuclear shield up to Russia’s borders. It imposes on it ever harsher economic sanctions. It has driven its leader, Vladimir Putin, into an autocratic redoubt from which a restless belligerence is his natural response. Do we not remember 1918? Läs artikel

Starkare nationellt försvar genom internationellt samarbete, forsvarsmakten.se

Amfibieregementet har övat tillsammans med Nylands brigad i den finska skärgården. Tillsammans utgör förbanden den svensk-finska amfibiestyrkan som i framtiden ska kunna försvara den svenska eller finska kusten om det skulle behövas. […]

Totalt övades över 800 soldater och officerare och Sverige deltog med drygt 400 amfibiesoldater och kustjägare, samt ett 40-tal båtar. Resultatet av övningen är ett kvitto på att SFATU redan har kommit långt i samarbetet, och att det mål som satts till 2023 inte är långt borta. Amfibieregementet och Nylands brigad kompletterar varandra och tillsammans ökar den militära förmågan, vilket tillsammans med övriga stridskrafter i Sverige och Finland bidrar till ett stabilare och tryggare närområde. Läs pressmeddelande

 

World must avoid a new Cold War, UN chief tells economic forum in Russia, news.un.org

In a world where international relations have become ”more chaotic,” world leaders must avoid a new Cold War, UN Secretary-General António Guterres told delegates attending the International Economic Forum, in the Russian city of Saint Petersburg on Thursday. […]

The UN chief said that he refuses to see international relations as simply a confrontation between the United States and China, and stated his preference for a multi-polar world: “What we need is the United States, China, the Russian Federation, India, the European Union and several other key partners to address their problems in a multilateral way.”

The UN chief reminded his audience that Europe consisted of several rival powers at the beginning of the Twentieth Century but, with an absence of multilateral organizations, or effective platforms to resolve disputes peaceably, the result was the First World War.

Major powers, he said, need to play a relevant role, in a multipolar world with “multilateral forms of governance and international relations based on international law.” Läs pressmeddelande

Vad är det som skall försörjas?

Anders Björnsson

Svensk Personalförsörjning heter ett vinstdrivande bolag som, enligt sin hemsida, ”hjälper företag och [sic] hitta personal med rätt personlighet och attityd”. Rekryteringsuppgiften, sägs det, är ”inte bara att hitta kandidater som är rätt på papperet, utan de som också passar in i gruppen, är motiverade och har intresse för tjänsten”.

Att bemanning (vad säger språkpolisen om denna ”maskulina” glosa?) är ett yrke i sin egen rätt, förstår man av nedanstående självdeklaration:

Läs mer

Förstudie om en robust personalförsörjning av civilt försvar, msb.se

En strategisk fråga för totalförsvarets samlade förmåga är tillgången till personal. Utan personal kan varken verksamhet inom det militära eller civila försvaret bedrivas. Annika Nordgren Christensen har på MSB:s uppdrag gjort en förstudie om utvecklingen av en robust personalförsörjning i det civila försvaret. Rapporten ger förslag på tre möjliga personalförsörjningsmodeller med utgångspunkt i en diskussion om civilplikt och frivillighet. Läs artikel

Finland, Italien och Ungern gemensam inspektionsflygning i Ryssland, puolustusvoimat.fi

Finland genomför tillsammans med Italien och Ungern en sammansatt Open Skies inspektionsflygning i Ryssland 3 – 7 juni 2019. Italien verkar som lednation.

För den sammansatta flygningen görs mellan parterna ett tekniskt avtal som fastställer parternas ansvar, förpliktelser samt kostnadsfördelning.
Finlands fyrapersoners inspektionsteam leds av major Kimmo Ala-Rautalahti från Flygstaben.
Open Skies är ett avtal vars målsättning är att främja öppenhet och säkerhet i Europa. Avtalet möjliggör för medlemsländerna att utföra observations- och fotograferingsflygningar i de andra medlemsländernas luftrum i enlighet med en på förhand uppgjord flygningsplan. Finland anslöt sig till avtalet i februari 2003. Läs pressmeddelande

Staten ska kunna stoppa utländska investerare, sn.se

Staten ska kunna granska och ytterst förbjuda försäljning och uthyrning av strategiskt viktiga hamnar, flygplatser och fastigheter. Det föreslår nu en ny utredning, som vill ge fyra länsstyrelser ansvaret för det nya kontrollsystemet.

Frågan om uthyrning och försäljning till utländska aktörer kan hota den nationella säkerheten har aktualiserats i flera fall på senare år. Och efter diskussionen om att låta det ryska gasbolaget Gazprom få tillgång till Slite hamn på Gotland tillsatte regeringen en parlamentarisk kommitté med uppdrag att se över regelverket. Nu lämnas slutbetänkandet till regeringen och utredaren Margareta Bergström, före detta president i hovrätten för övre Norrland, konstaterar att lagstiftningen som skyddar totalförsvaret mot yttre hot är otillräcklig. – Vi bedömer att det behöver vidtas åtgärder, och för det finns det på hela taget en mycket bred majoritet i kommittén, säger hon. Läs artikel

 

Arven etter journalistene, forsvaretsforum.no

Harald Høiback, oberstløytnant

[…] Noen år etter invasjonen het det i Nato-kretser at Nato hadde tre prioriteringer: Afghanistan, Afghanistan, Afghanistan. Det eneste som knyttet den stadig voksende og delvis dysfunksjonelle Nato-familien sammen, var de felles frustrasjonene i Afghanistan. Hva ville skje med Nato-samholdet, om man ikke en gang hadde operasjonene i Afghanistan å krangle om? Vladimir Putin løste det problemet.

Nå, derimot, er det neppe flere nordmenn som bryr seg om Afghanistan, enn det er afghanere som bryr seg om Norge. Afghanistan er ikke en gang yesterday’s news, det er fullstendig passé. Det er glemt og fortrengt for de aller fleste.

Én holder imidlertid koken, nemlig journalisten Anders Hammer, som har begått nok en bok om dette ulykkelige landet. Denne gangen har boken fått tittelen Faryab – Arven etter Norge, og tar oss med til den provinsen Norge forlot i 2012. Boktittelen er imidlertid en smule villedende. Arven etter afghanerne ville vært en langt mer dekkende tittel, men neppe noe som hadde avstedkommet forlagskontrakt og en anmeldelse i F.[…]

Det som imidlertid blir borte i boka er nyansene i fortellingene. Det kommer for eksempel ikke spesielt godt frem i boka hvor skeptisk Forsvaret var til å påta seg oppdraget i Faryab. Hammer bruker heller ikke mye plass til å filosofere over det dilemmaet som oppstår når alle handlingsalternativer er dårlige. Det er selvfølgelig mange nordmenn som har hatt sin betydelige dose tvil knyttet til hvor smart det egentlig var det vi holdt på med i Afghanistan, men har slått seg til ro med at alternativet var verre. Det er også vanskelig å inspirere til videre innsats hvis budskapet den politiske og militære ledelsen sender ut er at dette går ganske dårlig. Läs artikel

Se också kommentar på den här sajten om den norska utredningen av deltagandet i kriget i Afghanistan.

Marie Krarup: ”Ryssland vann det kalla kriget mot Sovjetunionen – inte NATO”, newsgram.se

Konservativa politikern Marie Krarup lägger skulden på medierna för att folk inte känner till så värst mycket om Ryssland, det gör hon i en intervju med danska Berlingske. Dessutom menar hon att det var Ryssland som besegrade det kommunistiska Sovjetunionen – inte NATO.

Till skillnad från Sverige, har Danmark många klassiskt skolade högerpolitiker som får lov att synas och höras i etern. En av dessa är Marie Krarup, som representerar Dansk Folkeparti i Folketinget i Köpenhamn. Tidigare har hon varit språkofficer i ryska i danska försvaret och har kandidat-examen i öststatskunskap och statsvetenskap vid Köpenhamns och Aarhus universitet. Hon bott i tre år i Moskva.

Ingen kan ta miste på hennes starka engagemang och goda kunskaper i Ryssland och Sovjetunionens historia.[…]

I en uppmärksammad intervju – som publicerades på måndagen av den danska morgontidningen Berlingske – förklarar Marie Krarup att Sovjetunionen inte utgör något annat än en olycklig parentes i Rysslands historia. Hon uppfattar det som att dagens Ryssland missförstås i väst och slår fast att västerländska länder borde ägna mer kraft åt att bygga en allians med Ryssland innan Kina hinner före.

Enligt Marie Krarup är det, hon säger om Ryssland, inte nödvändigtvis ett ”försvar” av Ryssland, men mer en nyansering av en debatt, som hon menar är farlig och okvalificerad.[…]

Hon fördjupar sitt resonemang:

Det är en farlig situation, eftersom man inte försöker ha ett förnuftigt samtal med varandra. Det är ett a-vapen på bägge sidor. Om vi vill ha ett gott förhållande till Ryssland kan vi etablera det. Nu råder det ingen tvekan om, att Ryssland utgör en stor fara. Men det är också en fara som vi själva kan nedmontera, men det är ingen som vill göra det just nu. Läs artikel

Varför vill militären alltid gå till anfall? fhs.se

Varför dominerar offensiven det taktiska tänkandet bland svenska officerare? Vad kommer det sig att idén att ”anfall är bästa försvar” har blivit en medfödd sanning?

I en aktuell studie från Försvarshögskolan svarade åtta av tio tillfrågade arméofficerare att de anser att offensiv krigföring dominerar militärt taktiskt tänkande. Även bland officerare generellt återfanns samma uppfattning hos var sjätte officer.

– Det offensiva tänkandet har genomsyrat såväl studiet av den militära historien som utbildning och är någonting som fortfarande reproduceras i den militära utbildningen och det militära arvet. Detta kan vara problematiskt då det finns en risk att taktiska beslut tas på felaktiga grunder. säger Mikael Weissmann, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan som tillsammans med övlt Peter Ahlström, tidigare chef för marksektionen vid Försvarshögskolan, står bakom den aktuella studien Mirror, mirror on the wall, who is the most offensive of them all? – Explaining the offensive bias in military tactical thinking som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Defence Studies. […]

– Det defensiva borde spela en stor roll, och vara en central del i försvaret av Sverige och särskilt i den kommande försvarsperioden där försvarsberedningen ansätter 3 månader som en rikttid för att motstå väpnat angrepp. I ljuset av detta så bör de strategiska och operativa slutsatserna leda in oss på offensivens och defensivens tolkningar och konsekvenser, säger Peter Ahlström.[…]

Om försvarsberedningens ordförande och beredningen väljer att uttrycka tiden som 3 månader där vi ska klara av att stå emot ett väpnat angrepp så borde nästa analys vara i vilket eller vilka rum ska vi vara offensiva eller defensiva, dvs återta eller släppa ett rum samt i vilken tid. Läs artikel

Stor stridsövning med svenskt regemente pågår utanför Hangö, hangotidningen.fi

För tillfället pågår marinens sjöstridsövning Silja. Samtidigt ordnas en gemensam övning för den finländska och den svenska amfibietruppen där Nylands brigad i allra högsta grad är inblandad.[…]

Kommendör Misa Kangasteär marinens beredskapschef och fungerar som övningsledare. Han säger att övningen dessutom är något av ett slutprov för en del av de finländska deltagarna.

– Övningens målsättning är att utveckla och förbättra marinens beredskap tillsammans med armén. Drygt 2 000 soldater deltar i Silja som är en taktisk och stridsteknisk övning. Under övningen genomförs bland annat sjöbevakning, sjöminering och landstigning.

Parallellt med övningen ordnas en gemensam övning för den finländska och svenska amfibietruppen SFATU. Nylands brigad deltar i övningen tillsammans med Amfibieregementet från Sverige. Överste Patrik Gardestenär chef för Amfibieregementet och han är nöjd med att få vara i Finland.[…]

Gardesten säger att det känns fantastiskt att övningen har kört i gång.

– Som sagt har vi samarbetat länge och i början var tanken att vi skulle kunna stödja eller delta i krishantering. Det har vi lyckats med och nu kan vi fokusera på nästa steg som är att agera tillsammans i en väpnad strid. Dessutom är det viktigt för sammansättningen att de gemensamma övningarna fortsätter kontinuerligt.[…]

En annan skillnad är att den svenska försvarsmakten länge har använt sig av yrkesmilitärer och även under övningen blandas de finländska beväringarna med svenska yrkesmilitärer. Trots det säger Patrik Gardesten att svenskarna kan lära sig av de finländska soldaterna.

– Under tio år hade vi egentligen endast yrkesmilitärer i Sverige, men nu har vi igen börjat med värnplikt. Däremot anser jag att våra yrkesmilitärer och de finländska beväringarna bildar en slagkraftig styrka och båda grupperna kan lära sig av varandra. Läs artikel

Ett inkluderande och kunnigt Finland. Förhandlingsresultat om regeringsprogrammet 3 juni 2019,

[…] Finland ska bedriva en utrikes- och säkerhetspolitik som syftar till att stärka Finlands internationella ställning, trygga vår självständighet och territoriella integritet, förbättra Finlands och finländarnas säkerhet och välfärd och till att upprätthålla ett fungerande samhälle. Det viktigaste målet för Finlands utrikes- och säkerhetspolitik är att undvika att hamna i en militär konflikt. Finland ska utöva en aktiv stabiliseringspolitik för att förebygga militära hot och minska spänningen också överlag.[…]

Finland hör inte till någon militär allians och ser till att den egna försvarsförmågan är trovärdig. Finland deltar i sådant säkerhets- och försvarspolitiskt samarbete som stärker detta syfte, i Europeiska unionen och inom ramen för Natopartnerskapet och det nordiska samarbetet. Också det bilaterala samarbetet ingår i helheten. Ett fördjupat försvarssamarbete mellan militärt alliansfria Finland och Sverige ger särskilda möjligheter att stärka våra länders försvar. Finlands försvarsförmåga ska stödja landets allmänna utrikes- och säkerhetspolitiska linje. Till grunderna för Finlands säkerhets- och försvarspolitik hör att det finns ett nationellt spelrum och valmöjligheter. Detta gör att möjligheten att ansöka om medlemskap i Nato kvarstår. Beslut ses alltid över i realtid med beaktande av förändringarna i den internationella säkerhetspolitiska miljön. Finland fortsätter det omfattande Natosamarbetet som grundar sig på ett partnerskap. Vi deltar i utbildnings- och övningsverksamhet på egna premisser. Ett väl fungerande samarbete mellan EU och Nato är i Finlands intresse. När det gäller yttre förbindelser är Europeiska unionen Finlands viktigaste referensram, kanal för påverkan och säkerhetsgemenskap. […]

Finland upprätthåller goda och konstruktiva förbindelser med Kina, Ryssland och Förenta staterna och strävar efter att agera så att de spänningar som kommer till synes i stormaktsförhållandena inte försvagar det regelbaserade multilaterala internationella samarbetet eller respekten för internationell rätt. Läs dokumentet